Placering av lager är generellt ett viktigt beslut för ett logistiksystem då lagerlokalisering påverkar flera faktorer i ett företag. Dagens företag befinner sig i en verklighet där konkurrensen är hård med globala aktörer som ser möjligheter att nå en bredare kundkrets. Med denna konkurrens blir företagets kundnöjdhet, kostnad och service viktiga aspekter för att sticka ut i mängden mot leverantörer och kunder. Syftet med denna studie har varit att föreslå en omstrukturering av ett reservdelslager för ett svenskt tillverkande industriföretag med en snabbt växande marknad, ett stort antal artiklar och globalt lokaliserade kunder. Fallföretagets vision var att minska kostnader, minska ledtider och öka kundnöjdheten vid en omstrukturering av centralt reservdelslager. För att besvara syftet och frågeställningar har en fallstudie genomförts bestående av intervjuer och observationer på fallföretaget och dess dotterbolag. Studien innehåller även intervjuer med två reservdelshanterare inom bilindustrin som bidragit med en bredd kring området reservdelar. Utifrån studiens intervjuer och observationer har ett nuläge hos fallföretaget skapats, vilket belyser att den geografiska placeringen i dagsläget inte spelar någon roll då försörjningskedjan har många utmaningar med befintligt arbetssätt. Detta ändrade fokuset hos författarna som istället började arbeta med utmaningarna som fallföretaget står inför. Dessa utmaningar behöver utvecklas för att en omstrukturering ska vara lönsam i framtiden och skapa en effektivare flödeskedja.  Utmaningarna handlar om att skapa en transparent kommunikation genom hela försörjningskedjan för att undvika onödigt extraarbete, missförstånd och onödiga ledtider i väntan på svar genom olika kommunikationskanaler. Studien belyser att den optimala placeringen av lagret kvarstår i Gävle med ett arbete att skapa en effektiv flödeskedja för att i framtiden omlokalisera ett centraliserat lager till Europa som bistår 500-1000 högst frekventa artiklarna. Slutsatsen för denna studie är att arbeta med dagens utmaningar och skapa möjligheten att göra det lönsamt att omlokalisera företagets reservdelslager efter företagets drivkrafter (minska kostnader, minska ledtider och öka kundnöjdhet). Exempel för hur företaget kan arbeta med dessa utmaningar är att integrera ett ERP-system mellan fallföretaget och varje dotterbolag, skapa en välutvecklad webshop med sprängskisser för varje komponent i hissen. Studien diskuterar genomgående om ett centralt eller decentralt lager. Centralt lager innebär ett till två större lager som innehåller både låg-och högfrekventa artiklar som är geografiskt placerat separat från dotterbolagen. Decentraliserat lager innebär ett mindre lager lokaliserat i dotterbolagets lokaler som inkluderar dotterbolagets mest frekventa artiklar.

Studiens övergripande syfte är att öka förståelse och förutsättningarna för att studera affärsmöjligheter. Studien har bedrivits induktivt och utgår ifrån 48 stycken intervjuer med verksamhetsspecifika beslutsfattare inom upphandlingsprocessen. Beslutsfattarna är spridda över 11 svenska branscher. Resultatet visar på en stor variation med avseende på upphandlingsmängd för respondentverksamheterna, där en högsta upphandlingsmängd var 110 heltidsanställda konsulter per år och en minsta mängd var 0. Median mängden för de verksamheter som ingick i urvalsgruppen var 3 heltidsanställda konsulter per år. Vidare identifierades 10 stycken konkurrensprioriteringar för urvalsgruppen. 3 konkurrensprioriteringar var exklusiva för den grupp som tillämpade en centraliserad upphandlingsmodell och 3 var exklusiva för den grupp som tillämpade en decentraliserad upphandlingsmodell. Korrelationer mellan leverantörspreferenser med avseende på mängden aktivt bidragande leverantörer och upphandlingsmängder identifierades även. Studien har bidragit med en holistisk bilateral modell som beskriver affärsutbytet mellanen konsultverksamhet och en upphandlande verksamhet. Modellen underlättar vidare studier på så sätt att bakomliggande mekanismer för affärsmöjligheter blir lättare att studera rent systematiskt. Modellen som konstruerats kan användas som ramverk för att bedöma alternativa affärsutbyten. Genom att jämföra relativa värden och preferenser kan olika situationer bedömas för att avgöra vilket alternativ som innebär störst sannolikhet för god affärsmöjlighet. / The primary objective of the study is to increase the knowledge and conditions for studying business opportunities. The study has been conducted inductively and utilizes 48 interviews with firm specific decision-makers within the procurement process. The decision-makers are active in 11 swedish industries. The results show great variation with regards to the procurement volumes for the participating firms, where the largest volume is 110 full-time-equivalent consults per year and smallest is 0. The median value for the sample firms where 3 full-time-equivalent consults per year. 10 factors for driving competition where also identified for the sample group. 3 factors where exclusive to the firms that utilized a centralized procurement model and 3 factors where exclusive to the firms that utilized a decentralized procurement model. Correlations beteen preferences with regards to the amount of active suppliers and procurement volumes were also identified. This study has developed an holistic bilateral model, from the findings, that describes the business trade between a consultancy firm and a procuring firm.

Frågan om och hur kriser leder till förändring är relativt outforskad, särskilt i en svensk kontext, men även inom internationell forskning som präglas av vitt skilda uppfattningar om relationen där emellan. För Sveriges del, väcks frågan till liv i samband med kriser som drabbar landet. Denna policyanalys av tre kriser som har inträffat under de senaste åren: tsunamin 2004, skogsbranden i Västmanland 2014 och skogsbränderna sommaren 2018, visar att samma brister med och kritik mot krishanteringssystemet, framför allt gällande dess decentraliserade karaktär som både står och faller med självständiga myndigheter och kommunalt självstyre, påträffades i respektive fall. Därutöver analyseras fallen som fokushändelser utifrån teori om agenda-setting. Hittills så är det bara tsunamin som genom ett öppet policyfönster har lett till förändring gällande systemets karaktär och gjort det lite mer centraliserat. Inget av skogsbrandsfallen gav samma resultat med förklaringen att policyfönstren stängdes. Andra typer av förändringar bekräftas dock i alla tre fall och därför kan det, i en svensk kontext, konstateras att kriser leder till förändring. Resultaten indikerar också att det svenska krishanteringssystemet, efter ytterligare kriser, troligen står inför en vändpunkt av centraliserande karaktär baserat på färdigställda lagförslag med syfte att åtgärda bristerna med det decentraliserade systemet.