Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer. Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed. Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten. Behandlingens påverkan på miktionen, rör biverkningarna inkontinens och miktionsproblematik och dess inverkan på mannens vardagliga liv. Mäns hantering av känslor och den förändrade kroppen beskriver hur män hanterade den nya livssituationen de ställts inför. Förändringar av mäns relationer och manlighet beskriver hur prostatacancer och behandlingar påverkade männens relationer till kvinnor och andra män, vilket i sin tur påverkade deras upplevelse av manlighet. Diskussion: Diskussionen utgår från Dahlberg och Segestens teori om ”den levda kroppen”. Ur detta perspektiv diskuteras hur den manliga identiteten påverkas av prostatacancer och dess behandlingar. Vidare diskuteras vikten av att se mannen som en individ med unika egenskaper och upplevelser, för att sjuksköterskan därigenom skall kunna ge relevant information och hjälpa mannen att finna strategier att hantera dessa förändringar. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer for men in the Western world. Nurses’ task is to support men who suffer from prostate cancer and to make sure they understand important information that’s been given, so that these men can make rational decisions concerning their eventual treatment. Further, previous research describes masculinity as a complex concept which can be viewed from different angles and perspectives. Men’s experience of masculinity seems to be an important issue to consider when treating patients with prostate cancer. Aim: To describe how men with prostate cancer experience how the disease and treatment change their body and masculine identity. Methods: The literature review was based on eleven qualitative articles that were examined and analyzed. The articles were gathered from the databases CINAHL with full text, and PubMed Results: The result was thematized into five main categories: The treatment’s impact on men’s experience of masculinity describes how the treatment side effects: impotence, loss of libido and sexual imaginations, and the feminized body, changed how the men experienced their masculinity. The treatment’s impact on men’s ability to urinate examines the treatment’s side effects of incontinence and urination disorders, and how this affected men in their everyday life. Men handling their feelings and changed body examines different strategies for how men handling their new life situation, and the changes of their bodies. Changes in men’s relations and masculinity describes how prostate cancer and treatment changed men’s relationships to woman and other men, and how this affected their experience of masculinity. Discussions: The discussion is proceed by Dahlberg & Segesten’s theory about the “the lived body”. From this point of view the discussion examines how the masculine identity is affected by prostate cancer and its’ treatments. Further, the need to see the man as one individual with unique qualities and experiences is described, which will ease the nurses’ task to provide relevant information, and help the man find strategies to handle the changed life situation.

Hjärtstopp uppstår när hjärtaktiviteten plötsligt upphör och kroppens olika organsystem  inte längre försörjs med blod. Om inte hjärt- och lungräddning samt andra åtgärder vidtas omedelbart kan detta tillstånd leda till plötslig död. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år, ungefär en av tio överlever. Tack vare “överlevnads kedjan” har antalet överlevande ökat. Sjuksköterskan kommer möta dessa patienter i olika vårdenheter, därför är det av betydelse att hen etablerar ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet eftersom hjärtstoppöverlevande uppvisar både fysiska och psykiska besvär till följd av hjärtstoppet som behöver uppmärksammas. Syftet med studien är att sammanställa och beskriva evidens om patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i elva studier av empirisk forskning med både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Resultatet genererade tre huvudteman och nio subteman. Slutsatsen är att hjärtstoppet upplevs som en traumatiserande och omvälvande händelse för den drabbade individen, eftersom den orsakar långvariga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Den drabbade står inför existentiella utmaningar som ger upphov till psykiska besvär såsom ångest, depression och posttraumatisk stressyndrom. Hjärtstoppspatienter uttryckte att omställningen till vardagslivet var påfrestande på grund av informationsbrist som skulle ha hjälpt de att bättre förstå och hantera sina symtom. De efterfrågade en bättre individanpassad vård och uppföljning som tar större hänsyn till deras psykiska lidande eftersom detta kan bidra till snabbare återhämtning. Sjuksköterskan kan genom en personcentrerad vård uppenbara patientens behov och i samverkan med denne och sin närstående finna strategier som underlättar återhämtningen och ökar välbefinnandet. / Cardiac arrest occurs when the heart's activity suddenly stops, and the body's various organ systems are no longer supplied with blood. If cardiopulmonary resuscitation and other measures are not taken immediately, this condition can lead to sudden death. In Sweden, approximately 10,000 individuals suffer cardiac arrest outside of a hospital each year, approximately one in ten survives. Thanks to the "chain of survival", the number of survivors has increased. The nurse will meet these patients in different care units, therefore it is imperative that they establish a person-centered approach in the treatment because cardiac arrest survivors exhibit both physical and psychological problems as a result of the cardiac arrest that needs attention. The aim of the study is to compile and describe evidence about patient’s experiences of surviving a cardiac arrest outside a hospital. Choice of method is a literature review based on eleven studies of empirical research with both qualitative and quantitative study design. The results generated three main themes and nine subthemes. The conclusion is that cardiac arrest is experienced as a traumatizing and upheaval event by the affected individual, as it causes long-term physical and mental impairments. The sufferer faces existential challenges that give rise to psychological problems such as anxiety, depression, and post-traumatic stress disorder. Cardiac arrest patients expressed that the transition to everyday life was stressful due to a lack of information that would have helped them better understand and manage their symptoms. They requested better individualized care and follow-up that takes greater account of their mental suffering because this can contribute to faster recovery. Through person-centred care, the nurse can identify the patient's needs and, in collaboration with the patient and their loved ones, find strategies that facilitate recovery and increase their well-being.