Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.

Syftet med studien är att explorativt undersöka unga transpersoners och unga med transerfarenhets upplevelser av och tankar kring välmående, i form av könseufori. Detta gjordes med chattintervjuer och uppföljande enkäter med öppna svarsalternativ. Queerfenomenologi, teorier om kön och normer samt begreppet interpellation har använts för att begripliggöra de ungas berättelser och för att ge olika tolkningar av hur könseufori kan förstås. Resultatet visar på det arbete i vardagen som görs av unga transpersoner och unga med transerfarenhet för att må bra och för att känna könseufori. Det kastar därmed även ljus på vikten av ett gott bemötande. Vikten av att sprida kunskap och information om könseufori och de erfarenheter som finns av att må bra, har även lyfts i studien. Sammantaget ger studien kunskap om vad ett subjektivt välmående i form av könseufori innebär, något som ger möjlighet att vidare arbeta hälsofrämjande med gruppen unga transperson och unga med transerfarenhet.