The purpose of the study was to investigate the department manager’s experiences of how open-plan offices affect employees' psychosocial health and how they can affect the psychosocial health of employees' in open-plan offices. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample involved four department heads who worked at government agencies in a medium- sized city in central Sweden whose employees worked in open-plan office spaces. The study interview material was analyzed by a thematic analysis method. The main result indicated primarily that the department managers perceived the open-plan offices as socially reinforcing, a factor that promotes employees' psychosocial health. However, the department managers felt that open-plan offices may have a negative impact on employees' psychosocial health through disruptive elements. These disturbances were mainly caused by noise levels that often occurred in these office design spaces. The conclusion is that the open-plan offices strengthened the psychosocial health of the employees through proximity and collaboration. However, employees often experienced high noise levels in the open-plan offices, which negatively affected their ability to concentrate. Department managers considered themselves able to influence this issue by using behavioral guidelines to reduce noise levels in the open-plan offices. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers upplevelser av hur öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa samt hur de kan påverka den psykosociala hälsan bland medarbetare i öppna kontorslandskap. Metoden som användes var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehöll fyra avdelningschefer som arbetade på statliga myndigheter i en medelstor stad i Mellansverige vars medarbetare arbetade i öppna kontorslandskap. Studiens intervjumaterial analyserades genom tematisk analysmetod. Huvudresultatet visade främst att avdelningscheferna upplevde det öppna kontorslandskapet som socialt stärkande, en faktor som främjar medarbetarnas psykosociala hälsa. Avdelningscheferna upplevde dock att öppna kontorslandskap kan påverka medarbetarnas psykosociala hälsa negativt genom störmoment. Dessa störmoment var framför allt höga ljudnivåer som ofta uppstod i kontoren. Slutsatsen indikerar att det öppna kontorslandskapet stärkte medarbetarnas psykosociala hälsa genom närhet och samverkan. Dock upplevde medarbetarna ofta höga ljudnivåer i det öppna kontorslandskapet, något som påverkade deras koncentrationsförmåga negativt. Avdelningscheferna ansågs sig kunna hantera problemet genom att forma förhållningsregler om beteenden för att reducera ljudnivån i det öppna kontorslandskapet.

The purpose of this study is to examine managers' perceived influence on informal learningwithin their work team in a digitalized work environment. The study uses a qualitative methodwith the empirical material gathered using interviews. The data was, after the interviews, interpreted using a hermeneutic orientation. The study's informants are department managers in knowledge intensive workplaces from five different organizations. The results have been interpreted with the help of Illeris (2004) model of workplace learning. After analyzing theempirical data, four themes can be identified: resources, communication, culture and relationship oriented leadership. The result indicates that the informants have a good understanding of what it takes, both from the organization and from their perspectives as managers to enable informal learning. Because of the ever-changing digital work-environment,where remote work is frequent, a fully functioning communication for ideal learning is missing according to the informant's liking. Furthermore the digitized work environment is still in itscrate and that new technical solutions to enable informal learning are being developed continuously in all of the informants organizations. It is harder to establish cohesiveness and organizational culture with work being remote, because there is, for example lack, of everyday conversations. Instead, focus lies on purpose driven conversations and meetings and not at all the spontaneous meetings that happen when people are on site physically. The conclusion is thus that the digital tools are very much established. There is constant development to integrate and digitize training to simplify the informal learning, even if remote work occurs. Organizations and work content is in a transformational phase and has been put to the test during the covid-19 pandemic. What we can identify is that remote work is not changing the way we work all that much. Instead, it is dissolving the physical workplace. The result of these changes is the lack of cohesiveness and the everyday conversations which are fundamental and paramount to establish informal learning. / Studien syftar till att bidra med kunskap om hur chefer anser att de kan påverka till informellt lärande i en digital arbetsmiljö. Undersökningen är av en kvalitativ metod - empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer. Empirin tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Informanterna är avdelningschefer för kunskapsintensiva arbetsbefattningar på fem olika organisationer. Resultaten tolkas med hjälp av Illeris (2004) modell för arbetsplatslärande. Efter den insamlade empirin analyserats identifieras fyra teman: resurser, kommunikation, kultur och relationsorienterad. Resultatet indikerar att informanterna har en god uppfattning av vad som krävs både från organisation och i deras position som chef för att möjliggöra informellt lärande. I en alltmer digital arbetsmiljö där distansarbete är frekvent, saknas en fullt fungerande kommunikation för att möjliggöra ett idealt lärande enligt informanternas tycke. Den digitala arbetsmiljön är i sin linda och nya tekniker för att möjliggöra informellt lärande sker kontinuerligt på flera av organisationerna. Informanterna indikerar även att det är svårare att etablera en samhörighet och gemensam kultur vid distansarbete eftersom den kommunikationen är begränsad. Det blir mer fokus på syftesdrivna samtal och möten, och inte alls lika spontana möten som kan genomföras när samtliga är på plats fysiskt. Slutsatsen är således att de digitala verktygen är starkt etablerade, och det jobbas på att integrera och digitalisera utbildningar för att göra det enklare att etablera det informella lärandet även om distansarbete uppstår. Organisationer och arbeten är i en omställningsfas och har satts på sin spets nu under covid-19 pandemin. Det vi ser är att arbetet i sig inte förändras med distansarbete utan att det snarare handlar om en upplösning av den fysiska arbetsplatsen. Med detta kommer en avsaknad av samhörighet och spontan kommunikation som är grundläggande för att etablera det informella lärandet.