Konflikter är en del av att människor interagerar i sociala sammanhang. I arbetslivet är konflikter ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet. Det är något som berör individer såväl som organisationer. När konflikter uppstår i arbetslivet är det ofta chefer som förväntas hantera dem. Hur chefer framställer sig inför medarbetarna vid konfliktsituationer inverkar på den sociala interaktionen vid konflikter mellan medarbetare.  Den här studien har undersökt hur chefer skapar mening i förhållande till konflikter i arbetslivet utifrån chefsrollen med en fenomenologisk ansatts. De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgått från grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och utgår i från Hochschilds (2003) emotionsteori och Goffmans (2014) teori om roll, fasad samt bakre och främre regioner. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med chefer inom privat och kommunal verksamhet för att belysa deras upplevelse av konflikter i arbetslivet. Resultatet visar att konflikter upplevdes som en naturlig del av arbetslivet, chefer ofta får en central roll vid konflikter. I dessa situationer finns det förväntningar på dem att hantera konflikter, från medarbetare men också från organisationen de företräder. Detta gjorde att chefer vid arbetet med konflikter ofta åsidosatte den egna personliga emotionerna för att uppfylla dessa förväntningar. Förväntningarna inverkade på hur chefer presenterade sig och interagerade med medarbetarna. Detta för att de egna emotionerna inte skulle bli ett hinder för att företräda intressena för den organisation i vilken de arbetade. Konflikter i arbetslivet upplevdes som problematiskt och emotionellt för såväl medarbetare som chefer.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer som arbetar på mellanchefsnivå och inom offentlig sektor, arbetar med att förebygga- och hantera konflikter på respektive arbetsplatser.Studien har sin utgångspunkt i Goffmans rollteori, som skapar en förståelse för chefsrollen i förhållande till medarbetarrollen. Studien grundar sig på kvalitativa metoder. Datainsamlingen har skett via åtta semistrukturerade intervjuer, varav fem respondenter är chefer och tre är medarbetare. Intervjuerna har transkriberats för att sedan avkodas och analyseras i syfte att hitta de underliggande processer som är av intresse. Enligt majoriteten av respondenterna i vårstudie, som både är chefer och medarbetare finns uppfattningen att det ingår i chefsrollen att kunna arbeta med flertalet olika metoder i både förebyggande- och hanterande av konflikter. Resultatet påvisar även att det är viktigt att chefer har kompetensen att arbeta med dessa frågor, förebyggande såväl som hanterande av situationer när de väl uppstår då konflikter kan ligga till grund för exempelvis dålig arbetsmiljö och improduktiv verksamhet. Hanterandet och förebyggandet av konflikter grundar sig inte i någon specifik systematik, chefer får anpassa metoder och rutiner utifrån aktuell konflikt. Det är chefen som har det övergripande ansvaret över verksamheten och ska vara en förebild för samtliga medarbetare på arbetsplatsen.

Arbetslivet har förändrats, vilket har skapat olika förutsättningar att utföra arbetet.Digitaliseringen och förändringen av deltagare på arbetsmarknaden är orsaker till att arbetslivoch privatlivet smälter samman. Chefsrollen är komplex och är en position som utsätts försvårigheter med att skapa livsbalans. Denna studie syftade till att utforska work-life balanceför högt uppsatta chefer inom olika organisationer i Sverige. Studien använde sig av etttidsperspektiv som sträcker sig från 1960-talet fram till idag. Syftet var att undersöka omförutsättningar för work-life balance varierat med tiden samt samla uppfattningar om worklifebalance för chefer från olika generationer. För att kunna genomföra studien, undersöktesäven innebörden av chefsrollen samt förändringar i arbetslivet under de senaste decennierna.Den metodologiska ansatsen i denna undersökning var en kvalitativ intervjustudie med högtuppsatta chefer. Resultaten visade att arbeta som högt uppsatt chef var en ansträngandeyrkesroll i ett högt arbetstempo. Förutsättningar för en livsbalans har ändrats under de senastedecennierna, bland annat av att kvinnor har börjat förvärvsarbeta och lanseringen av tekniskaredskap. Det framkom även att det fanns olika uppfattningar och synsätt på vad en livsbalansär bland cheferna.

Definitionerna kring ledarskap är många och forskare har i årtionden ägnat sig åt att studera ledarskapet som sådan. Inom ledarskapet finns det därtill olika chefsnivåer, där den kanske mest framträdande är den verkställande direktören. Forskare har därför även under lång tid ägnat sig åt att studera VD rollen, då dess relevans gör den intressant att undersöka. Henry Mintzberg presenterade år 1973 chefsroller som beskrivs vara applicerbara på samtliga chefer oavsett bransch. Den stora frågan som återstår är om denna väletablerade teori är av samma relevans idag, 45 år senare. Denna studie syftar till att jämföra Henry Mintzbergs forskning om chefsrollen med empiriskt material för att skapa en ökad förståelse för chefsrollen idag. Studien baseras på en kvalitativ metod via semistrukturerade intervjuer med sex respondenter i VD position. Respondenterna är indelade in i två grupper utefter antal anställda för möjligheten att utläsa samband kopplat till organisatorisk storlek. Det empiriska materialet delas in i synen på ledarskap och utefter de tre kategorier som Henry Mintzberg presenterade i teorin. Det resultat som analysen bidrog med var att de interpersonella rollerna som berör mellanmänskliga kontakter hade störst relevans i chefsarbetet, där de andra kategorierna var mer oense. Slutligen rekommenderas en kompletterande roll om kunskap för att öka teorins trovärdighet 45 år efter genomförd studie.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.