Trots mycket uppmärksamhet och forskning kring barns och ungdomars läsförståelse, och glädjande besked i den senaste PISA-undersökningen, återfinns fortsatta problem inom området läsning och läsförståelse. Det innebär en utmaning för skolan att hitta vägar att stärka alla elevers läsförståelse, och samtidigt väcka läslusten inom dem. Vi finner i tidigare forskning att vikten av motivation och engagemang är stor, och att inre motivation för läsning tillsammans med social muntlig interaktion är framgångsfaktorer för vidare utveckling av läsförståelse. Vi belyser hur man kan utveckla läsförståelsearbete genom strukturerad kooperativ undervisning och hur detta kan påverka läsmotivation och förståelse. Genom en kortare intervention i årskurs sex bestående av läsförståelsestrategier och kooperativt arbete vid textsamtal ser vi indikationer på att fler elever får större förståelse för den lästa texten och därigenom finner arbetet mer engagerande. Vi använder Response to Intervention - RTI som modell för interventionen och baserar våra resultat på elevernas upplevelse av läsningen före och efter de modellerade lektionspassen. Elevernas upplevelser ansågs relevanta, då tänkandet om det egna lärandet, metakognition, är en viktig del i arbetet med läsning. Resultatet visar att de svagaste läsarna upplever läsningen som lättare att tillgodogöra sig med de hjälpstrategier som erbjuds. Läsförståelsearbete genom kooperativt lärande som uppmuntrar till verbal interaktion både i helklass och i grupper visar sig även vara motivationsfrämjande. Då interventionen genomförts på väldigt kort tid och grundar sig på elevernas upplevelser kan inga påvisbara resultat av interventionen uppvisas, då inga läsförståelsetest använts i undersökningen. / Much attention and research has been brought to the fact that children spend less time reading,and that reading comprehension among children and adolescents is declining. Despite theseproblems are yet to be resolved and schools face a great challenge in finding ways to strengthenreading comprehension for all children and at the same time ignite the intrinsic motivation. In thefield of research, we find evidence that intrinsic motivation for reading in combination with social,verbal interaction are key factors in developing reading comprehension. We contribute toenlighten how reading comprehension can be enhanced through structured collaborativeeducation instruction and the impact this may have on reading motivation as well asunderstanding. After a short intervention in a year six, and use of modelling and cooperative workwe find indications that more students gain in understanding of the texts and therefore find thework more engaging, in comparison to traditional work. Using RTI – Response to Intervention wemeasure the students’ experiences of reading before and after the modelled classes. Thestudents´ experiences were considered to be relevant, since reflections on their own learning,metacognition, is an important part of the work on reading. The result shows that the weakestreaders experience reading easier to understand with the scaffolding offered. Readingcomprehension work through cooperative learning that encourages verbal interaction both in fullclass and in smaller groups, also prove to be motivational. Since the intervention was carried outin a very short period of time and is based on the students´ experiences, we cannot prove resultson actual effects of the intervention, since no comprehension tests as means for measuring wereused.

Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård samt att fördjupa kunskapen om de processer varigenom de unga finner vägar genom skolan och samhällsvården mot ett självständigt liv som unga vuxna. Studien har genomförts i fem svenska storstadskommuner. Materialet består huvudsakligen av upprepade intervjuer med unga som själva har erfarenhet av att vara placerade i samhällsvård. Som en bakgrund genomfördes en kartläggande aktstudie gällande alla de ungdomar från dessa kommuner, som under 2003 hade placerats i samhällsvård. Intervjudeltagarna valdes ut från denna kartläggning. I analysen av intervjuerna användes en narrativ livsberättelseansats. Fokus i analysen har riktats både mot att förstå de ungas erfarenheter av att leva i skola och samhällsvård och mot att förstå hur de unga, genom sina berättelser, tolkar dessa erfarenheter och på så sätt skapar en meningsfull berättelse om sig själva och sina liv. Resultatet visar att livet i samhällsvård för de unga är präglat av utsatthet på flera nivåer. Socialtjänstakterna pekar mot ett samband mellan svårigheter i hemmet och svårigheter i skolan för de ungdomar som placerades i samhällsvård. Livsberättelserna synliggör hur skolan, familjen och samhällsvården utgör en komplex helhet i de ungas vardag och hur utsatthet inom någon av dessa praktiker därmed tenderar att spridas vidare i en process av överförd utsatthet. I sin kamp för att undkomma denna utsatthet navigerar de unga mot arenor där de kan finna hemmatillhörighet, det vill säga en upplevelse av att förstå och ”höra hemma” i en socialt delad vardagsverklighet. Ett viktigt redskap i de ungas strävan efter hemmatillhörighet är deras förståelsearbete, det vill säga det kontinuerliga tolkningsarbete varigenom de – inom ramen för socialt delade hemmatillhörigheter – knyter ihop sina erfarenheter till en sammanhängande förståelse av sig själva och sina liv. / The aim of this thesis is to gain further knowledge about the school situation for children and youths in out-of-home care; about the processes by which these children and youths find their way through family life, school and care settings; and about their transitions from out-of-home care to an independent life as young adults. The study was conducted in five municipalities in Sweden. The main empirical data was generated through repeated interviews with young people who had the experience of staying in out-of-home care. As a background social services case files concerning all youths from the five municipalities, who during 2003 were placed in out-of-home care, were analysed. The interviewees were selected from this overview. In the analysis of the interviews a narrative life story perspective was used. Focus was directed both towards the understanding of the young people’s school and in-care experiences and at the understanding of how they, through their narratives, interpret these experiences and create a coherent story of meaning about themselves and their lives. The result indicates that life for young people placed in out-of-home care is characterized by vulnerability and exposure on several levels. The case files indicate that there is a connection between the degree of difficulties at home and in school for youths placed in out-of-home care. The life stories show that school, home and care settings, for the youths seem to represent a complex pattern of everyday practices in which their vulnerability tend to spread in a process of transferred exposure. In their struggle to avoid this exposure they strive to find spaces that provide them with a sense of belonging. An important tool in this struggle is their comprehension work, that is to say the continuous interpretive work by which they connect their experiences into a meaningful understanding of whom they are and which life they ought to live.

This diploma thesis deals with the topic of work with illustration in kindergarten as support to understanding a text that is read aloud. The aim is to design and verify methods of working with illustrations in kindergarten that support the understanding of a text that is read aloud to preschool children. In the theoretical part of the thesis, I deal with illustration, visual literacy, method of working with a book, understanding a text (read aloud) and the characteristics of preschool children with regard to the topic of the thesis. Subsequently, I apply this knowledge in the practical implementations. In the practical part, I propose and verify methods of working with illustration in kindergarten which should support the understanding of a text that is read aloud to preschool children. The thesis is focused on qualitative research in which I compared differences between research and experimental group sample. First, I tested the level of skill of all twenty children when working with illustrations and understanding of a text read aloud (both research and experimental group samples). Then I put together seven preparations where I focused on the development of reading strategies and I supported the children in the understanding of the text read aloud on the basis of selected expected outcomes...