Made available in DSpace on 2010-04-20T21:00:33Z (GMT). No. of bitstreams: 4 Duilio Augusto Zulini da Costa.pdf.jpg: 2241 bytes, checksum: 21e725fb115eff878283aee55bf7663c (MD5) Duilio Augusto Zulini da Costa.pdf.txt: 93519 bytes, checksum: 27e4506751eead422e681f97052f0f73 (MD5) license.txt: 4712 bytes, checksum: 4dea6f7333914d9740702a2deb2db217 (MD5) Duilio Augusto Zulini da Costa.pdf: 366086 bytes, checksum: a6fda8bb84e5dd314dd0368145e8d31d (MD5) Previous issue date: 2009-08-12T00:00:00Z / In this thesis we analyzed the determinants of the spread and the rating of corporate bonds issued in Brazil between 2003 and 2008. In addition to the issues analyzed in previously published papers, we try to understand if asymmetric information, which occurs more frequently in unregulated sectors of the economy, is a major determinant of the spread and rating of corporate bonds. The following industries were considered: power, home construction, toll roads, telecommunications, steel and metals, and oil and gas. Corporate bonds were attached to DI (Brazilian interbank offered rate) or inflation (Brazilian inflation indexes IGP-M or IPCA). Asymmetric information plays a key role on ratings. The rating is also, higher for companies with more assets and/or from regulated sectors and for bonds with higher duration. However, we found a positive relation between the EMBI-Brazil and the spread. It appears that the lower the rating, the higher the spread asked by the investors. There is evidence of nonlinearity in this relation. / Este trabalho verificou quais são os fatores que influenciam o spread e o rating das emissões de debêntures no Brasil. A principal contribuição em relação aos trabalhos publicados anteriormente está relacionada com a assimetria de informações. Testamos se esta variável, presente em maior escala nos setores não regulados da economia, explicam o spread e o rating das debêntures. A base de dados utilizada consiste de emissões realizadas entre 2003 e 2008 por empresas dos setores de energia, construção civil, telecomunicações, siderurgia e metalurgia, concessões rodoviárias e petróleo e gás. As debêntures são indexadas à Taxa DI, ao IGP-M ou ao IPCA. Os resultados encontrados indicam que a assimetria de informações é importante na determinação do rating das emissões. O rating também é mais alto para empresas maiores e/ou que atuam em setores regulados da economia e para emissões com maior duration. Encontramos relação positiva em média entre risco-país e spread. Os parâmetros estimados indicam também que, em média, quanto maior o rating menor é o spread pago, havendo evidências de não linearidade nesta relação.

The first paper revisits the link between interest rates and corporate bond credit spreads by applying Rigobon’s (2003) heteroskedasticity identification methodology. The second paper investigates the assumption that financial asset prices including stocks and bonds, reflect intrinsic value. The third paper decomposes the stock price into fundamental permanent, fundamental transitory, and non-fundamental shocks in order to explore the determinants of stock price fluctuations.

We analyze whether liquidity is an important price factor in the US corporate bond market. In particular, we focus on whether liquidity effects are more pronounced in periods of financial crises, and especially, for bonds with high credit risk. We use a unique data set covering more than 20,000 bonds, between October 2004 and December 2008. We employ a wide range of liquidity measures and and that liquidity effects account for approximately 14% of the explained market-wide corporate yield spread changes. Moreover, we find that the economic impact of the liquidity measures is significantly larger in periods of crisis and for speculative grade bonds. (authors' abstract)

The thesis deals with the corporate bond markets as well as corporate bonds themselves. The main goal of the thesis is to identify and prove the fundamental aspects and prerequisites that influence the development of corporate bond markets, and restrict or encourage companies to issue bonds. The thesis also contains explanations of various phenomena associated with corporate bonds, which occur during the time.

Bankerna har på senare tid blivit allt mer återhållsamma i sin utlåning riktat mot kommersiella fastigheter. Detta är en utveckling som förväntas att öka i takt med alla nya normer men framförallt regleringar inom bankväsendet. Detta har tvingat många fastighetsbolag att erhålla finansiering genom kapitalmarknader vilket inte har funnits för mindre fastighetsbolag med intresset att få ytterligare finansiering vilket skulle innebära en överskridning av maxgränsen på belåningsgraden. Att köpa obligationsposter för mindre än nominellt 1 miljon kronor för privatpersoner har inte funnits tidigare. I år så har handelsplattsformen Aktietorget startat en handelsplattform för obligationshandel vid namn Räntetorget. Här möjliggör man finansiering till ett segment som innehåller mindre bolag som kan tänkas låna ca 10-150 miljoner och som dessutom kan tänka sig att sprida finansieringen hos många. Jag har fått uppdraget ifrån Aktietorget att ta kontakt med relevanta fastighetsbolag och se hur intresset ser ut för denna typ av lösning, och om möjligt, även att någon av dessa dialoger leder till en framtida affär med Aktietorget. Kärnan i denna uppsats kommer därför grunda sig i hur Räntetorget kommer att påverka finansieringen till de svenska fastighetsbolagen samt hur efterfrågan ser ut hos både köpare och emittent. Jag vill även anmärka att Räntetorget även finns tillgängligt för bolag inom andra branscher, men mitt arbete kommer endast att beröra kommersiella fastighetsbolag. / Banks have become more cautious in their lending against commercial property. This is a trend that is expected to increase due to new norms, but above all regulations in banking. This has forced many real estate companies to gain financing through the capital markets, which have not been available for small real estate companies with the interest to obtain additional financing, which would mean exceeding the limit on leverage. Buying bonds items for less than value of SEK 1 million for individuals has not existed before. This year has a new trading platform, Aktietorget, started. It is a trading platform for bond trading, called Räntetorget. It allows financing a segment that contains small companies that could borrow about 10 to 150 million and who also are willing to spread the funding towards many investors. I have been commissioned from Aktietorget to contact relevant properties and see how the interest looks for this type of solution, and if possible, that any of these dialogues lead to future business with Aktietorget. The core of this analysis will therefore be based on how the interest of Räntetorget will affect funding for the Swedish property and how demand looks of both the buyer and the issuer. I would also note that the interest for Räntetorget is also available for companies in other branches, but my work will only affect commercial real estate.

The fixed maturity, cash flow and risk characteristics of high-yield corporate bonds distinguish them from equities and complicate a direct application of well established optimization techniques such as Markowitz's mean-variance model and Sharpe ratio maximization. This can partly explain why qualitative methods constitute the dominant design in the portfolio selection process of high-yield corporate bonds. This thesis attempts to employ elements from Markowitz's theories and combine them with optimization- as well as financial theory in order to develop a quantitative optimization model. In addition, we examine the possibilities for a shift in the existing dominant design. A risk-neutral pricing model were used to estimate default probabilities of high yield corporate bonds. To approximate the covariance matrix, a new application of the single-index method were proposed. The derived optimization models produced results that coincide with financial theory regarding risk, return and diversification. Furthermore, an examination of a potential shift in the current dominant design suggests that a shift is not likely to occur in the near future. A reoccurring remark in this thesis is the importance to understand the underlying assumptions behind any quantitative model, suggesting that quantitative models can merely be used as a tool in combination with a human judgement. / Högavkastande företagsobligationer innehar egenskaper som särskiljer de från aktier. Detta medför komplikationer vid en direkt tillämpning av väletablerade optimeringsmodeller som 'Markowitz's mean-variance model' och 'Sharpe ratio maximisation'. Detta förklarar delvis varför kvalitativa metoder dominerar portföljallokeringsprocessen för högavkastande företagsobligationer. Examensarbetet kombinerar Markowitzs modell med teorier från optimeringslära och finansiell matematik i syfte att utveckla en kvantitativ optimeringsmodell för portföljallokering. Arbetet ämnar även till att undersöka möjligheterna för ett skift i den nuvarande dominanta processen för allokering av högavkastande företagsobligationer. En riskneutral prissättningsmodell tillämpades för att estimera sannolikheter att företagen går i konkurs. För att approximera kovariansmatrisen introduceras en ny tillämpning av 'single-index method'. De härledda optimeringsmodellerna visade på resultat som sammanfaller med finansiell teori angående risk, avkastning och diversifiering. En analys av möjligheterna för ett potentiellt skift i den dominerande processen påvisade att detta förmodligen ej kommer att ske inom en snar framtid. En återkommande anmärkning i detta examensarbete ar vikten av modellmedvetenhet och att således ha kunskap om de underliggande antaganden som modellen bygger på, vilket framgår av slutsatsen att kvantitativa metoderna enbart kan användas som ett verktyg och därav agera som ett underlag för beslutsfattande.

Efter finanskrisen 2008 blev bankerna mer restriktiva i sin utlåning till företag, vilket har resulterat i att företag söker alternativ finansiering via kapitalmarknaden. Utvecklingen kan härledas till implementeringen av den nya finansiella regleringen (Basel III). I den här uppsatsen analyserar jag den svenska marknaden för företagsobligationer. Jag undersöker vad som ligger bakom den kraftiga tillväxten samt hur marknaden kan komma att utvecklas framöver. Examensarbetet baseras på intervjuer med personer inom finanssektorn och tidigare forskning.På senare år har marknadsplatser såsom First North Bond Market och Räntetorget upprättats med syftet att göra marknaden mer tillgänglig för mindre företag. Till följd av detta har emissionsvolymen av företag med lägre kreditvärdighet eller utan officiellt kreditbetyg ökat. Dessutom har företagsobligationsmarknaden gynnats av historiskt låg realränta och en stark konjunktur. / Since the financial crisis 2008 banks have been more restrictive in their lendings to companies, leading to companies seeking alternatives funding through the capital markets.The development can be derived from the implementation of the new financial regulation (Basel III). In this paper, I analyze the Swedish corporate bond market. I investigate what is behind the strong growth and how the market may develop in the future. The thesis is based on interviews with people in the financial sector as well as previous reserach.In recent year, markets such as First North Bond Market and Räntetorget have been created with the aim of making the market more accessible to smaller companies. As a result, the volume of emissions of companies with lower credit ratings or without official credit ratings has increased. In addition, the corporate bond market has benefited from historically low real interest rates and a strong business cycle.

The market for sustainable corporate bonds is booming and has been for the pastyears. Swedish real estate companies were first with issuing green corporate bonds andresponsible for the largest amount of issued corporate bonds. However, in the socialand sustainability corporate bond market, the sector is lagging. Why would companiesissue sustainable bonds instead of regular, as it involves more issuing costs and morerequirements? Are green bonds a less risky asset and why have not thesocial/sustainability corporate bond market boomed yet?A proven method is applied by a matching approach using Mahalanobis distance withfocus on green corporate bonds issued by Swedish real estate companies at NasdaqNordic’s sustainable debt list. We compare green and traditional bonds by mean andmedian using paired t-test and Wilcoxon test. Our results conclude that the premiumon green bonds amounts to an average of 13.0 basis points with a median value of 13.6basis points, both at the 1% significance level.Interviews are held with issuers, investors, banks, and rating institutes for a deeperunderstanding behind incentives and the sustainable bonds market. Most respondentsmean that a sustainable label is connected to a premium. Besides an economicincentive, most of the respondents mean that issuing sustainable bonds is a valuablesignaling element to show the market a company’s sustainable commitment.Respondents further say that social and sustainability bonds are lagging due to thelack of key performance indicators (KPIs), regulations, and that such engagementrequires too small investment volumes. With further regulations, the risk ofenvironmental, social, and governance (ESG) washing is minimized, and respondentsbelieve that greenwashing is particularly becoming rarer as the market is maturing.Finally, the respondents all believe in further growth in both green, social andsustainability bonds, but to varying degrees.Our results conclude that there are many incentives in adding the sustainability factorin the capital structure to reduce financial costs as well as improving (or maintaining)brand image. We hope our results can give further incentives to issue sustainable debtas well as bring a deeper understanding to the challenges slowing down thedevelopment of social and sustainability bonds. / Marknaden för hållbara företagsobligationer blomstrar och har gjort det under desenaste åren. Svenska fastighetsbolag var först med att emittera grönaföretagsobligationer och står för den största utestående volymen av emitteradeföretagsobligationer. Däremot halkar sektorn efter när det kommer till sociala ochhållbarhetsobligationer. Varför skulle företag ge ut hållbara obligationer när detinnebär högre emissionskostnader och högre krav? Är gröna obligationer en mindreriskabel tillgång och varför har vi inte sett samma utveckling för sociala/hållbarhetsföretagsobligationsmarknaden?En beprövad matchningsmetod utförs genom att tillämpa Mahalanobis avstånd medfokus på gröna företagsobligationer utgivna av svenska fastighetsbolag på NasdaqNordics hållbara obligationslista. Vi jämför den initiala avkastningen utifrånmedelvärde och median med hjälp av parat t- test och Wilcoxon test. Våra resultatvisar att greenium i genomsnitt uppgår till 13,0 räntepunkter med en median på 13,6räntepunkter, båda på 1% signifikansnivå.Intervjuer genomförs med emittenter, investerare, banker och kreditvärderingsinstitut för att få en djupare förståelse för underliggande incitament och marknadenför hållbara obligationer. De flesta respondenter anser att en hållbar märkning ärkopplad till en premie. Utöver det anser respondenterna att emittering av hållbaraobligationer är en värdefull signal för att visa företagets hängivenhet till hållbarhet,där enbart investerare motsätter sig. Respondenterna menar vidare att sociala ochhållbarhetsobligationer halkar efter på grund av bristen på nyckeltal, regleringar ochatt sådana investeringar omfattar för små volymer. Med ytterligare regleringarminimeras risken för environmental, social och governance (ESG) washing, därrespondenterna anser att greenwashing framför allt blir mer sällsynt i takt med attmarknaden mognar. Slutligen tror samtliga respondenter på ytterligare tillväxt i bådegröna, sociala och hållbarhetsobligationer, dock i varierande grad.Våra resultat visar att det finns många incitament att lägga till hållbarhetsfaktorn ikapitalstrukturen för att minska finansiella kostnader samt förbättra (eller bibehålla)ett företags varumärke. Vi hoppas att våra resultat kan ge ytterligare incitament attemittera hållbara obligationer samt ge en djupare förståelse för de utmaningar sombromsar utvecklingen för sociala obligationer och hållbarhetsobligationer

No description available.

No description available.