[pt] No meio empresarial brasileiro, a discussão sobre a responsabilidade social das empresas e sobre a ética na condução dos negócios vem ganhando espaço crescente. Apesar do conceito de responsabilidade social abranger as relações da organização com seus diversos públicos de interesse (stakeholders), no Brasil é a dimensão dos investimentos sociais a que mais espaço tem ocupado na agenda empresarial. Reallizou-se uma investigação dos modelos de gestão adotados por empresas no Brasil na condução de seus projetos sociais, buscando avaliar a influência e a combinação de diferentes fatores para a efetividade e a sustentabilidade dos resultados. Para tal, construiu-se um arcabouço conceitual adequado à análise dos projetos sociais de empresas, no contexto brasileiro, ao mesmo tempo em que se traçou um panorama indicativo das práticas de gestão destes projetos, analisando-os à luz do arcabouço desenvolvido. A pesquisa de campo foi composta de levantamento por meio de questionário, entrevistas em profundidade, análise documental e estudos de caso. Os dados coletados foram analisados sob diferentes óticas, de forma a se obter uma visão multifacetada do fenômeno em estudo. A análise quantitativa das respostas ao questionário, foi complementada com os dados provenientes das entrevistas. Posteriormente, foram construídos dois estudos de caso, a partir da combinação de dados de naturezas distintas sobre projetos selecionados. Os resultados sinalizaram que a combinação entre o tipo de projeto, o modelo de gestão e a configuração institucional - esta última formada pela empresa ou empresas investidoras, instituição operadora, organizações parceiras, articulações com o poder público e articulações com outros projetos - influencia os resultados e a sustentabilidade. Os resultados da pesquisa sugeriram, ainda, algumas alterações no arcabouço conceitual inicialmente proposto. O arcabouço resultante tem potencial para ser utilizado tanto na condução de pesquisas empíricas sobre projetos sociais, quanto como ferramenta de gestão. O detalhamento de dimensões e indicadores oferece a possibilidade de analisar a adequação entre o modelo de gestão adotado, as características do projeto e sua configuração institucional, além permitir refletir sobre as inter-relações de diversos fatores e de suas implicações para as medidas de desempenho do projeto. / [en] Corporate social responsibility and business ethics issues have been gaining increasing visibility amongst the Brazilian entrepreneurial environment. In Brazil, the social investment dimension captures most of the flare in the enterprise agenda. However, the comprehensive view of social responsibility includes the relations between the organizations and different stakeholder groups. An investigation of different social project management models used by Brazilian companies was undertaken, aiming at evaluating the influence and the combined effects of diverse factors on the effectiveness and sustainability of the projects` results. A conceptual framework for corporate social project analysis was postulated for the Brazilian context, and then used as the basis for an evaluation of project management practices. The field research activities comprised application of a questionnaire, in depth interviews, document analysis, and case studies. The data were analyzed under different perspectives, so as to provide a multidimensional view of the studied phenomenon. The quantitative analysis of the questionnaire data was complemented by data provided by the interviews. Two case studies were developed, as a result of the combination of data provided by selected projects. The results indicate that interactions between the type of project, management model, and institutional configuration (enterprises or investing entities, operative institution, partner organizations, associations with the public sector and with other projects) influence projects` results and sustainability. The results also led to modifications of the conceptual framework originally proposed. The resulting framework has great potential to be used either guiding empirical research or as management tools for social projects. The detailed analysis of different dimensions and indicators enable an evaluation of the fitness of the adopted management model to project`s characteristics and its institutional configuration, as well as allowing a reflection about the inter-relations of several factors and their implications on the performance of the project.

Corporate Social Responsibility (CSR) is rapidly gathering momentum in the private, public and non-profit sectors over the last few years. First, the old business concept of placing profits and shareholders before principles is being replaced towards more accountability to shareholders and stakeholders. Second, running a business has become more public and a privilege dependent on the will of stakeholders. Third, it has become external where people affected by a firm’s decision have a voice in decision making. These reasons make CSR a strategic business imperative for sustainable growth of many firms. In CSR, paradoxically, there exists a lot of literature with an equal dearth of studies. Several streams of research and theory have been followed. One line of research has focused on the relationship between CSR and specific organizational field like financial performance or business ethics. Exploration of CSR as a comprehensive socio-economic cultural initiative remains limited. Another line of research has developed various conceptual and theoretical models, based on the debate which ranges between two extreme views, namely the classical(the business of business is business) and the socioeconomic(obligation to society for its existence). However, there is no empirical investigation on these differing(or dominant) views. A third line of CSR research is comparative studies, albeit limited and mostly based on web based, secondary data. Lastly, formal policy led collaboration between corporate and government remains largely unexplored. Specifically, in India, where CSR has the potential to usher in major social development, the focus it receives in development literature is distinctly low. This study recognizes these gaps and attempts a comparative study, taking an empirical approach, and furthermore, explores the larger area of CSR and public policy. The following objectives were defined: • Empirically investigate firms operating in India in order to understand their dominant(and differentiating) corporate social responsibility orientations. • To apply the Oliver E.Williamson’s (1985) framework of decision making (as illustrated by David Kreps) on corporate social responsibility. • To determine the nature of government policies and practices that will bring about more effective CSR by firms operating in India. These objectives were investigated through a questionnaire survey administered to the CEO/CSR head (decision maker) of those organizations which undertook CSR initiatives over a period of six months. The response rate was 17.7%. Analytical Hierarchy Process (AHP), Factor Analysis, Yate’s Chi-square test and Kruskal Wallis test were used to test the hypotheses and propositions developed. Investigations on overall CSR orientation (CSRO) of firms operating in India, through the Williamson’s framework, highlighted transaction cost economic as the dominant CSRO of firms operating in India. However these were variations according to country of origin. Significant differences in CSRO were also found according to ownership, size and nature of industry. However firms did not significantly differ on their social initiatives. To the extent that strategic concerns are important, the strategic choice of corporate social initiative was governed by considerations of the local institutional environment, and not their social orientation. Investigations on government policies for effective CSR practices highlighted corporate desire for a facilitative government approach(versus collaborative or regulatory). Firms wanted government facilitation in stakeholder management, publicity and endorsement, framing formal rules for community welfare and social disclosure. These results have implications for the industry as well as national development. Conclusions and implications of these results are discussed, and conceptual and methodological avenues for further research are illustrated.

Background: The world faces a consumption crisis. The fashion industry in particular is a branch in which excessive consumption patterns are present. Consumers have intentions to consume products that are more sustainable but often do not purchase accordingly; this is commonly called the CSR-consumer paradox. Also on the supply side, many fair fashion retailers have great and rigor Corporate Social Responsibility (CSR) efforts, but often face challenges along the supply chain. This can lead to a gap between organizations’ CSR and sustainability intentions and practices possible.  Purpose: The purpose of this thesis is threefold. Firstly, it attempts to shed light on how organizational members approach their company’s CSR and sustainability notions and practices and how they relate to it. Secondly, the study aims to investigate other related areas where organizational members’ private cognitions are not congruent with their company’s notion. Thirdly, organizational members’ strategies to handle such incongruent cognitions and potential conflicts will be explored.  Theoretical Framework and Method: To gain a fuller understanding of the research problem this thesis will draw on qualitative data from semi-structured interviews and use Festinger’s (1957) Cognitive Dissonance Theory (CDT) as a theoretical lens Findings and Conclusions: The findings show that organizational members display a high fit between private cognitions and their companies’ understanding of sustainability and CSR and actively seek such companies. However, in terms of sustainable consumption levels and compromises on sustainability, cognitions conflict. They can reconcile this conflict with a variety of strategies. The organizational members’ conflict in relation to sustainability practices and consumption levels can be seen as the counterpart to the CSR-consumer paradox in an organizational context. Thus, we term this phenomenon the "CSR- Organizational Paradox”. / Hintergrund: Die Welt steckt in einer Konsumkrise und v.a. in der Modeindustrie gibt es exzessives Konsumverhalten. Konsumenten haben die Absicht nachhaltige Produkte zu konsumieren, aber kaufen oft nicht entsprechend ein; dies wird gemeinhin als das ‘CSR-consumer paradox’ bezeichnet. Auch auf der Unternehmensseite zeigen viele Einzelhändler für nachhaltige Mode ernsthafte Corporate Social Responsibility (CSR) Bemühungen, aber stehen dabei oft vor vielen Herausforderungen entlang der gesamten Lieferkette. Dies kann dazu führen, dass eine Lücke zwischen den eigentlichen Absichten und den tatsächlichen Praktiken eines Unternehmens im Bereich CSR und Nachhaltigkeit entsteht.  Zweck: Diese Arbeit bezweckt drei Ziele. Erstens versucht sie zu beleuchten, wie Mitglieder von Organisationen an die CSR- und Nachhaltigkeitsvorstellungen und-praktiken ihres Unternehmens herangehen und wie sie sich dazu verhalten. Zweitens zielt die Studie darauf ab, andere verwandte Bereiche zu untersuchen, in denen private Kognitionen der Organisationsmitglieder nicht mit den Vorstellungen ihres Unternehmens übereinstimmen. Drittens soll untersucht werden, wie die Organisationsmitglieder mit inkongruenten Kognitionen und möglichen Konflikten umgehen.  Theoretischer Hintergrund und Methode: Um ein umfassenderes Verständnis des Forschungsproblems zu gewinnen, wird diese Arbeit auf qualitative Daten aus halbstrukturierten Interviews zurückgreifen und Festingers (1957) ‘Kognitive Dissonanztheorie‘ (CDT) als theoretische Linse verwenden Ergebnisse und Schlussfolgerungen: Die Ergebnisse zeigen, dass die Organisationsmitglieder eine hohe Übereinstimmung zwischen privaten Kognitionen und dem Verständnis ihrer Unternehmen von Nachhaltigkeit und CSR aufweisen und sich aktiv solche Unternehmen aussuchen. Im Hinblick auf nachhaltige Konsumniveaus und Kompromisse bezüglich Nachhaltigkeit sind private Kognitionen jedoch oft im Widerspruch zu den Vorstellungen des Unternehmens. Die Organisationsmitglieder können diesen Konflikt aber durch verschiedene Strategien lösen. Der Konflikt der Organisationsmitglieder in Bezug auf Nachhaltigkeitspraktiken und Konsumniveaus kann als Gegenstück zum ‘CSR-consumer paradox’ in einem organisatorischen Kontext gesehen werden. Daher bezeichnen wir dieses Phänomen als „CSR- Organizational Paradox“. / Bakgrund: Världen står inför en konsumtionskris. Mode- och klädindustrin är en bransch där överdrivna konsumtionsmönster går att finna i stor utsträckning. Konsumenter säger sig ha för avsikt att konsumera produkter som är mer hållbara men köper ofta inte dessa; detta benämns som ’CSR-consumer paradox’. Även på utbudssidan tar många hållbara modeföretag stort ansvar för sitt hållbarhetsarbete genom strikt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR), men möter ofta utmaningar längs leveranskedjan. Detta kan leda till klyftor mellan organisationernas CSR- och hållbarhetsintentioner och deras möjliga praxis. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. För det första försöker den belysa hur organisationsmedlemmar förhåller sig och relaterar till företagets CSR- och hållbarhetsintentioner och praxis. För det andra syftar studien till att undersöka andra relaterade områden där organisationsmedlemmarnas privata kognitioner inte överensstämmer med deras företags intentioner. För det tredje kommer organisationsmedlemmarnas strategier för att hantera sådana inkongruenta kognitioner och potentiella konflikter utforskas. Teoretiskt ramverk och metod: För att få en mer fullständig förståelse av forskningsproblemen baseras denna uppsats på kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer och använder Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans (CDT) som en teoretisk lins. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att organisationsmedlemmar uppvisar hög korrelation mellan privata kognitioner och deras företags förståelse för hållbarhet och CSR och aktivt söker sig till sådana företag. När det gäller hållbara konsumtionsnivåer och kompromisser om hållbarhet, är dessa kognitioner ofta i konflikt gentemot företagets intentioner. Organisationsmedlemmarna kan ofta lösa dessa interna konflikter med en mängd olika strategier. Organisationsmedlemmarnas konflikt i relation till hållbarhetspraxis och konsumtionsnivåer kan ses som en motsvarighet till ’CSR-consumer paradox’ ett organisatoriskt sammanhang. Därför benämner vi detta fenomen ”CSR- Organizational Paradox”.

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.

Syfte: Denna studie ämnar bidra till förståelse för hur företag i praktiken kan arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) samt bistå med nya insikter till forskningsområdet då tidigare genomförda studier påvisat stor resultatspridning, främst fokuserat på avkastningsbaserade mått samt försökt hitta ett alltför generellt samband. Metod: Inledningsvis redovisas en litteraturstudie som definierar och kategoriserar begreppen CSR och finansiell prestation. Därefter redovisas effekter från respektive kategori av CSR på kostnader, intäkter eller avkastning från tidigare studier med hjälp av fem hypoteser. Därefter redovisas studiens empiriska undersökning som består av kvalitativ data från åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från sex olika företag. Resultat och slutsats: Studien reder ut hur företag bör gå tillväga för att arbeta med CSR och förklarar att CSR medför initialt ökade kostnader men att det på lång sikt genererar intäkter och avkastning. Resultat från den empiriska undersökningen ger stöd åt tidigare studiers resultat. Däremot visade den empiriska undersökningen på få nya samband mellan kategorierna för CSR och kostnader, intäkter och avkastning.

Published Article / Although much work has been done on the society versus business relation issue, it has yet to cascade business social responsibility (BSR) to small ventures and especially rurally based ones where survival is a more pertinent goal. Most studies to date have focused on corporate and large organisations, thereby suggesting that BSR is not really a small business issue. A major consequence / cause of this apparent bias towards large business is limited research into how small ventures and especially rural ones perceive and apply BSR. This study proposes an instrument for measuring BSR in small ventures. Through empirical analysis the resultant instrument was found to be valid for measuring small business BSR and measured four dimensions thereof namely : Expected benefits; Community / customer practices; Realised / actual benefits, BSR awareness / attitude and employee practices. Through discriminant analysis, the identified factors of BSR are useful to classify ventures as high or low sales and profit performers, suggesting that information on a firm's BSR activities can be used as indicators of firm performance.

Referring to the Corporate Citizenship responsibility from the consumers perspective, consumers should be informed about Corporate Citizenship responsibility actions in order to educate them and make them more sensitive towards the dynamic role they are given.

Corporations are increasingly using social media as a tool for communicating Corporate Social Responsibility. Marketing researchers have conducted ample research on the topic, however, a communication perspective is missing. In order to fill this gap and gain a nuanced understanding of how corporations are communicating CSR and potentially enacting power relations, this thesis focuses on linguistic elements in CSR- related Facebook posts. A content analysis was performed on the Facebook pages of three oil corporations, covering a total of 120 posts. Results demonstrate that all three companies aim for engagement with the audience, using various semantic and sensory interactivity elements, and maintaining an informal writing style. Despite the latter seemingly contradicting the assumption that corporations are enacting power, there are elements that support this claim. The corporations implement a constraint of content in their posts through the use of abstract writing, and include a constraint on positions through the narrative styles of accounting and advertisement, which offer limited encouragement for participation. Regarding rhetoric, the ethos included in the posts carried significant interconnection with the CSR topics discussed, through which the companies seemed to enforce constraints of content. Shell and Total emphasize certain environmental issues, while not focusing on other impacts. BP does not not target environmental issues and mainly highlights positive social impact. Although the enactment of power is not present in each of the linguistic structures of the posts, there are elements that indicate the presence of power relations, which could offer groundwork for further research.

Den globala företagsmarknaden utgörs idag till 99 procent av SME-företag (Inyang 2013) där många upplever implementeringen av CSR-arbete som förvirrande. Några av de största svårigheterna är hur CSR-arbetet ska få en tydlig struktur och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Det råder även forskningsmässig förvirring kring den grad av ansvar mindre företag är skyldiga att ta gällande CSR-arbete samt hur det ska utföras. Åtta av tio företag anser sig arbeta med CSR-relaterade aktiviteter men av dem är det endast 22 procent som mäter resultaten som uppnås (Blom 2014). Tre svenska SME-företag inom textilindustrin inriktade på försäljning till företagskunder, även förkortat B2B från engelskans business to business, undersöks i denna studie i syfte att kartlägga deras CSR-aktiviteter. Till hjälp har en CSR-strategimodell utformats med inspiration från tidigare modeller med avsikt att bedöma potentiellt behov av att förbättra och utveckla arbetet med CSR. Det teoretiska material som ligger till grund för rapporten är hämtat från tidigare forskning rörande CSR i SME-företag och strategimodeller för SME-företag. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på företagen och detta material har legat till grund för kartläggningen av företagets CSR-arbete. Studien visar att de undersökta SME-företagen bedriver ett aktivt CSR-arbete utifrån deras personella kapacitet. Det arbete som utförs har en stark anknytning till företagsledningens personliga intresse för CSR vilket är direkt kopplat till hur väl CSR integreras i affärsstrategin. De företag som har en uttalad strategi och målsättning för CSR-arbete är de mest framgångsrika i att utvärdera och mäta resultatet av deras aktiviteter. Studien visar även på likheter och olikheter i hur SME-företag arbetar med CSR. Resultatet visar att alla delar av CSR-arbetet är beroende av varandra och att företagen måste arbeta med samtliga för att få ett komplett och fungerade CSR-strategiarbete.

Corporate Social Responsibility (CSR) har sedan 1950-talet varit ett fenomen som studerats och omdefinierats otaliga gånger. Det blir allt viktigare för företag inom de flesta sektorer att integrera CSR i den dagliga verksamheten. Än idag finns dock ingen enhetlig definition och det finns undersökningar som visar att företag upplever att det är svårt att veta hur man enligt praxis implementerar ett CSR-arbete. Vidare utgör små och medelstora företag (SMF) en signifikant del av världens företag, och de har därmed en betydande påverkan av ett lands ekonomi. Vidare dominerar SMFs både ekonomin generellt och textilindustrin mer specifikt. Syftet med denna studie har således ämnat bidra till en fördjupad diskussion kring SMFs inom textilindustrin och deras arbete med, samt motiv till, CSR. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem olika företag som går under definitionen SMF och är verksamma inom textilbranschen i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av två väl inarbetade teorier; legitimitetsteorin samt intressentteorin. Utöver dessa har tidigare forskning på området tillämpats vid analysen. Detta har resulterat i ett konstaterande att det sociala och miljömässiga ansvaret som tar sig uttryck hos företagen är lika brett som hittills framtagna definitioner av CSR.