In today's society there is an increasing globalization. This may create a challenge for publicly- owned firms to make its stocks more attractive in the market for the investors all around the world. One method firms could use to attract new investors is through engagement in Corporate Social Responsibility (CSR) activities; which has in the recent years received a lot of notable attention. On the occasion that there exist different types of CSR activities it would be beneficial for firms to receive broader knowledge about the different impacts that the different activities have on a firm's stock price. Therefore, the purpose of this thesis is to contribute to the literature by investigating if different types of CSR activities have different degree of impact on a firm’s stock price; and if so, which type of activity that would be more preferable for firms to undertake in order to increase their stock price. The effect of a firm’s engagement in CSR activities was studied by the use of an event study. The event study was centered on a firm’s announcements of CSR activities of type environmental, ethical and philanthropic. All the firms considered in the study are American firms and they were all listed on the New York stock exchange (NYSE). The time period used in the study were the years between 2006 and 2016. However, the year of 2008 was excluded because of the financial crisis. To measure whether CSR has an effect on a firm’s stock price a t-test was conducted based on the cumulative average abnormal return (CAAR). A sign test was also performed based on the number of positive CAR’s in the estimation window compared to those in the event window. The cumulative abnormal return (CAR) was also considered in order to draw further conclusions. The study found that a firm’s engagement in CSR did overall, have a positive effect on a firm’s stock price. Further, by studying the results from the various activities; the results show that a firm’s engagement in environmental and ethical CSR activities also have a positive effect on the stock price. Meanwhile, it appeared that philanthropic CSR had no impact on the stock price. To answer the question of which type of CSR activities that is the most beneficial for a firm to engage in if they intend to increase its stock price is to invest in environmental CSR activities.

Corporate social responsibility (CSR) has an ever-increasing role in the way commercial businesses operate. Team sport organisations are not immune to this trend. CSR is a strategic issue for sport organisations, with professional teams across a range of sports and national contexts now modifying their organisational structure by establishing charitable foundations tasked with delivering their CSR content. These structural changes inevitably bring in new organisational actors who, in varying degrees, influence ̀the actual implementation of CSR in the professional sports team context. Organisational complexity is therefore increasing regarding CSR, as is the need to capture its elements at both cross-organisational and individual levels. This is especially important given that, unlike mainstream (corporate) foundations that deal directly with a ‘parent’ company, professional sport leagues often mandate the implementation of CSR through central funding mechanisms. This in turn emphasises the intricacy of the process and the dynamics amongst organisational actors at various levels. To date, no studies have attempted to address this complexity. The present thesis aims to help fill the gap by examining the managerial decision-making process in the organisational context of charitable foundations established by English professional football clubs. The current study employs a grounded theory methodology as it aims to develop a substantive theory of how managers responsible for the formulation and implementation of CSR-related programmes in English football make professional decisions. The research utilises the Straussian variant of grounded theory, which accepts that humans shape their institutions as much as institutions shape people. The study also seeks cognitive similarity, a concept that implies some form of similar attribution of meaning, understanding or interpretation amongst individuals in multiple organisations. Although its purpose was to develop an individual-based substantive theory grounded in the way managers make decisions regarding CSR, throughout the focus has been on decision-making itself rather than on the individuals who facilitate this process. The study is populated with the top two divisions of English football and employs two data collection techniques: organisational documents and semi-structured interviews. The fieldwork took place in three different phases, with the first ̀consisting of two sub-phases. Phase 1a emphasised the analysis of organisational documents (a total of 25 documents from 16 football organisations), while the following phases of the fieldwork were based on constant comparative data analysis from 32 interviews. The theoretical framework that emerged from this study is one of assessable transcendence; in a conceptually abstract fashion, ‘assessable transcendence’ concerns a process that, fortified ̀by passion, contingent on trust, sustained by communication and substantiated by factual performance, enables the formulation and implementation of CSR-related programmes in this context. The social process that emerged from this study, therefore, consists of an intrinsic (that is, passion) and an extrinsic (that is, trust) stimulus, both of which are central components of the micro-social process transcending. These two stimuli, however, require the support of both internal and external communication (abstractly expressed through the micro-social process manoeuvring), and thus all three together form a ‘coalition’ which can enhance both business and social performance (largely expressed by the first ̀two micro-social processes, namely safeguarding and harmonising). Accordingly, two interrelated aspects of the decision-making process constitute a common thread in this research: (a) the recognition that social consciousness stimulates the process of assessable transcendence in an indispensable and limitless way, and (b) an understanding that transcendence cannot occur without either continuous achievement or the dissemination of concrete ‘CSR impact’ in social and business forms alike (hence assessable). The significance of this doctoral thesis for the sport management literature is four-fold. First, it focuses on the individual level of analysis, thereby offering a framework that explains the decision-making of those individuals responsible for the application of CSR in professional team sport organisations. By doing so, it bridges the micro/macro divide by integrating the micro-domain’s focus on individuals (i.e., foundation managers) with those of the meso- and macro- domains. Second, it moves away from mono-theoretical approaches that have been mainly used for the examination of CSR in the sporting context. By doing so, it illustrates that different, and often opposing, theoretical approaches may be needed in order to fully capture and theoretically explain the way in which the CSR practice occurs. Third, it shifts the focus of scholarly activity away from CSR content-based research towards more process-oriented approaches. CSR content research does little to explain how professional teams achieve and maintain such positioning through deliberate and trial-and-error CSR actions initiated by the individuals therein. Fourth, an in relation to the previous point, it employs a process-oriented methodology (namely, grounded theory) whose utilisation in sport management research has been either non-existent or a ‘pick and mix’ practice. By doing so, the current thesis responds to calls for internal consistency and methodological coherence, thereby adding to the limited number of studies that have utilised this methodology in a rounded manner. The theoretical framework presented in this dissertation has emerged from exploratory study. As such, the four micro-social processes, their associative meanings and, more importantly, the four principal concepts that hold assessable transcendence are regarded as tentative and require substantiation through further research. To this end, a number of research propositions are offered that can serve as a starting point towards a continued exploration of those moderating and mediating factors on the formulation and implementation of CSR in team sport organisations.

This research studies the eight principles of sustainability applied in Project Management. To be more precise the research fulfils four objectives which are: firstly, to review and identify key principles of sustainability in project management from existing literature; secondly, to adopt a multiple case study method to assess the applicability of the principles in project management; thirdly, to determine the barriers that impede certain principles to be applied in projects and the resulting trade-offs; and lastly, to refine the concept of sustainability in project management.The study adopts a subjectivist ontological viewpoint and an interpretivist epistemological outlook. The paper deductively studies the research question and adopts a qualitative mono-method research design, with a multiple case study strategy. The project case studies analysed belong to six different industries namely Pharmaceutical, Information Technology (IT), Automotive, Transportation, Furniture and Fast-moving consumer goods (FMCG). All case studies fulfil the criteria of being multinational organisations, operating in the private sector, having sustainability as a strategic pillar and projects executed in developed countries with a similar macroeconomic climate. The data has been collected through the semi-structured interview technique and examined using a thematic analysis. The results show that not all eight principles of sustainability are implemented in project management despite of multiple proactive endeavours of engaging in social and environmentally focused business practices. The two principles that show a limited applicability in project management are values and ethics as well as consuming income and not capital.The theoretical contribution of the research is realised through the first collective analysis of the eight principles of sustainability and their implementation in project management through empirical case studies. An additional contribution is through the selection of case studies from industries that have not been examined before. The practical implication of the research is to offer guidance to organisations on what principles they need to build their sustainability project management practices on and to point out the commonly faced barriers and trade-offs.

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2015. / ENGLISH ABSTRACT: In the last 15 years, growing public awareness of the negative impact of corporate activities has prompted big corporations in the mining, manufacturing and retail sectors to publish reports that communicate their awareness of environmental and social issues. These reports typically take the form of standalone corporate social responsibility (CSR) reports or integrated annual (IA) reports. The publication of these reports is not an isolated event or practice on behalf of each company; the structure and content of the reports are informed by stock exchange policies such as the King Code in South Africa, and reporting frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI) on an international level. The nature of corporate social responsibility and CSR reporting has captured the interest of researchers in diverse disciplines. Scholars such as Jones (1995) and Pedersen (2006), working within business and marketing-related fields, have praised CSR reports as a “win-win” concept which encourages corporations to focus on both their financial and social performance. Conversely, scholars such as Banerjee (2003, 2007) and Redclift (2002, 2005) have criticised CSR for being a new form of “greenwashing” and a mechanism that promotes the continued dominance of financially strong institutions. Critical scholars typically adopt a neo-Marxist perspective of neoliberalism and assert that legitimate environmental protection or social transformation and equality cannot take place within the reigning economic paradigm (see Pepper 1984, 1996). This study is a contribution to applied linguistic research into CSR and IA reports, particularly those originating from the Global South. It draws on methods developed within critical discourse analysis (CDA), systemic functional linguistics (SFL) and corpus linguistics to investigate the 2011, 2012 and 2013 CSR and IA reports of six South African companies located in the mining, retail and food manufacturing industries. Drawing on Halliday’s (1978) three metafunctions of texts, Fairclough’s (1989, 2002) three dimensional framework, as well as the Appraisal Framework (White 2001; Martin and White 2005) this study investigates the textual, representational and interpersonal meanings of the selected reports as ones that represent a new, gradually conventionalised genre within modern corporate discourse. In summary, the study contributes to an understanding of CSR and IA reports in three ways: First, it highlights the significant role of the GRI in prescribing, and thus restricting, the structural and discursive features of CSR and IA reports. Second, the study shows how the six companies draw on a limited set of discourses in the reports which all, in some way or another, embed neoliberal ideologies. This suggests that the South African CSR and IA reports function to maintain an established, dominant ideological and discursive order. Third, the degree of reliability of the information in the reports is dependent on how the companies construct themselves in this report. In this regard, the analysis reveals that the companies use a limited set of linguistic resources to construct themselves as strategic, moral and responsible social actors. In a country marked by widespread social inequality and diminishing resources, the findings ultimately suggest that social transformation and environmental protection are unlikely to be achieved if the sustainability discourses of corporate institutions are not publically challenged.

Corporate social responsibility, CSR väcker intresse bland företag och även många forskare har uppmärksammat begreppet på senare tid. Det finns banker som har börjat ta hänsyn till CSR i låneprocessen. Däremot är den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i låneprocessen begränsad, vilket gör det svårt att skapa en förståelse för området. För att kunna skapa en bättre förståelse har det resulterat i frågeställningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frågeställningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgångspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien. Dimensionerna är miljön, samhället, företagets relation till de anställda, styrelse, mänskliga rättigheter, produkt och mångfald. Den kvalitativa studien som genomfördes gjordes genom tio intervjuer med kreditgivare på olika banker. De slutsatser som framkommer utifrån den genomförda studien är att en del av dimensionerna av CSR ingår i låneprocessen. I det andra steget av låneprocessen, vilket benämns kreditbedömningen ingår dimensionen miljö som en egen stående bedömningspunkt. Produkt, styrelse och företagets relation till de anställda går att beakta tillsammans med andra stående bedömningspunkter. Mänskliga rättigheter beaktas om kreditgivaren upptäcker varningssignalen och då anser att dimensionen bör kontrolleras för att säkerställa krediten. Studien visar att samhället och mångfald inte ingår i låne-processen, utan endast kan ge positiva indikationer om företaget. Kreditgivare väljer att beakta de olika dimensionerna inom CSR för att bedöma de risker som kan uppstå i en kredit. Riskerna bedöms för att kunna fastställa företagets återbetalningsförmåga, vilket gör att kreditgivare kan undvika en kreditförlust.

<p>Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].</p><p>De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on. Utifrån den empiriska undersökningen kan ett aktivt CSR-arbete inom samtliga valda företag konstateras, dock antar detta arbete olika former och för med sig varierande effekter. Detta medför även varierande resultat av CSR-arbetets differentieringsmöjlighet inom de valda företagen. Kriteriet rörande tillhandahållandet av trovärdig information kan anses vara otillräcklig, då ingen av de valda företagen angav att de aktivt förmedlade tilläggsattributen. Detta kan härledas till de varierande effekterna som differentiering genom CSR påvisar. Dagens debatt och CSR-arbetets spridning inom företag kan ge upphov till en minskad och försvårad differentieringseffekt i framtiden, kan arbetet komma att ses som etablerat och förväntad aktivitet.</p><p> </p>

<p>Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.</p><p>Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.</p><p>Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.</p><p>Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance. Vidare såg övervägande delen av intervjurespondenterna ett ökat tryck från allmänheten på företagen att ta ett större socialt och miljömässigt ansvar, dock har CSR-frågorna fortfarande mycket lite betydelse för merparten av investerarna. Trots att eventstudien inte visar på en synbar effekt på kapitalmarknaden tror samtliga intervjurespondenter att företagen tjänar på att agera etiskt och miljömässigt korrekt.</p><p>Slutsats: Författarna drar bland annat slutsatser om att händelser kopplade till CSR generellt sett inte har någon synbar effekt på företags marknadsvärden. En mindre effekt på företags marknadsvärde kan emellertid urskilja då händelsen är nära kopplad till företags kärnverksamhet. Vidare finns det endast ett marginellt intresse för CSR bland ägarna. Slutligen innebär utbredningen av aktivt ägande att de eventuella effekterna på börskurserna i ett tidigt stadium försvinner.</p> / <p>Title: Corporate Social Responsibility – how does it affect the capital market?</p><p>Background: Demands have been raised in recent years for companies to take on larger ethical and environmental responsibilities for their business activities. Corporate social responsibility (CSR) is the collective term for this accountability.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to establish whether companies’ efforts with corporate social responsibility have a visible effect on their market values, or whether it simply is a misuse of company resources and a creation of information that their shareholders ignore.</p><p>Theoretical Perspective: The authors give an account of the research within the subject of CSR and introduce the two theories that are used; the effective market hypothesis and the agent-principal relationship. In addition the authors shed some light on the concepts of ethic, moral and trust so that the reader can gain a deeper understanding of the concepts that permeates CSR.</p><p>Method: To be able to answer the essay’s purpose the authors choose to carry out a triangulation of methods consisting of a questionnaire sent out to fund managers, an event study on negative publicity regarding companies’ dealings in ethical and environmental issues, and finally five interviews with environmental- and ethical analysts.</p><p>Results: The results from the event study indicate that stock prices in general term do not react to information connected to CSR. In specific events, that weere closely connected to the companies’ core business activities, the authors could distinguish limited effects on the companies’ market values.</p><p>Empirical: The majority of the interview respondents saw an increased trend in active ownership in Sweden but the trend is far more apparent in the US. The active ownership has lead to fund managers and trustees moving from excluding companies towards influencing them towards improvements within CSR-issues and corporate governance. Furthermore the greater part of the interview respondents saw increased pressure from the general public upon the companies to take a greater social and environmental responsibility, however CSR-issues still have very little significance for the mainstream investor.</p><p>Conclusions: The authors conclude that in general events which are connected to CSR do not have a visible effect on companies’ market values. However, there are limited effects on companies’ market values in specific events, that are closely connected to the companies’ core business activities. Furthermore, there is only a minor interest for CSR amongst the owners. Finally, the spread of active ownership means that possible effects on stock prices disappear at an early stage.</p>

<p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how SMEs in the Småland region define and communicate their CSR activities towards their stakeholders.</p><p><strong>Background:</strong> Corporate social responsbility is a topic that is widely discussed today. In many cases the CSR agenda has been adopted by many large corporations. However there is a demand from governmental bodies to spread this agenda further to include and engage small-to-medium enterprises (SMEs). The main reason for this approach is due to SMEs being the most frequent type of business in Europe and is often influential in the local communities (Castka, Balzarova, Bamber, Sharp, 2004).</p><p>There is also a demand from stakeholders to receive information about CSR. Research within the field of CSR Communication has mostly been focused on large corporations. Recently, the focus has shifted towards SMEs and  it is still an emerging field.  The research  concerning CSR and CSR communication within the SME context is limited and therefore it is an important area that needs to be addressed.</p><p><strong>Method:</strong> The purpose of this thesis was achieved by using the case study approach. Two companies; Smålandsbygg and Sköna Hem AB were investigated. Four respondents from each company were interviewed and the outcome of the interviews was analyzed together with the frame of reference.</p><p><strong>Conclusions:</strong> According to the findings it is difficult to provide one common definition of CSR that can be applied for the two companies in the study. In general it might be difficult to provide a common definition of CSR in SMEs. According to previous research the way SMEs conduct their business is dependent on the owner and the personalities of the management. Consequently, there can be a variety of ways that SMEs are engaging in CSR or percieve CSR to be.</p><p>There are three different communication strategies when communicating CSR towards the stakeholders. It could be interpreted that both companies applied different communication strategies depending on which stakeholder they were communicating with.</p> / <p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur små och medelstora företag definierar och kommunicerar deras CSR aktiviteter gentemot sina intressenter.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Företagets sociala ansvarstagande, även kallat CSR, är ett omdiskuterat ämne idag. I många fall har CSR agendan integrerats i de flesta stora företag. Emellertid finns det ett krav från statliga organ att sprida denna agenda vidare och engagera små och medelstora företag. Den främsta anledningen för denna ansats beror på att små och medelstora företag är den mest vanligt förekommande verksamheten i Europa och tenderar att vara inflytelserika i lokalsamhället. (Castka, Balzarova, Bamber, Sharp, 2004).</p><p>Det finns också efterfrågan från olika intressenter att få information om CSR. Forskning inom området CSR kommunikation har mest varit riktad mot större företag. Nyligen, har fokus skiftat till små och medelstora företag och är fortfarande ett område på frammarsch. Forskning inom CSR och CSR kommunikation i små och medelstora företag är begränsat och är ett viktigt område som måste uppmärksammas.</p><p><strong>Metod:</strong> Syftet med den här uppsatsen uppnåddes genom att använda en fallstudie. Två företag; Smålandsbygg och Sköna Hem AB undersöktes. Fyra personer från varje företag blev intervjuade och resultatet från dessa intervjuer analyserades tillsammans med referensramen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Enligt resultaten från studien är det svårt att tillhandahålla en allmän definition när det gäller CSR som kan appliceras i de två företag som var med i studien. Generellt sett kan det vara svårt att ge en allmän definition om CSR i små och medelstora företag överhuvudtaget. Tidigare forskning visar att sättet som små och medelstora företag drivs på, påverkas av ägarna och ledningens personlighet. Följaktligen kan det finnas flera olika variationer om hur små och medelstora företag är engagerade i CSR eller hur de uppfattar CSR konceptet.</p><p>Det finns tre olika kommunikationsstrategier när man vill kommunicera CSR till olika intressenter. De två företagen i studien applicerade olika kommunikationsstrategier beroende på vilken intressent de kommunicerade med.</p>

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring ämnen som globalisering, mänskliga rättigheter, välfärd och miljöpåverkan. Konsumtionen på ena sidan världen ger konsekvenser för människor på andra sidan världen. Här i Sverige börjar allt fler tänka i banorna att något måste göras. Allt fler företag upprättar så kallade CSR-policys där de redogör för sitt ansvarstagande. CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär att företag tar ett socialt och miljömässigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR är? Kan det vara så att studenter är positiva till CSR så länge det inte har en negativ påverkan på de egna karriärintressena? Den här studien syftar till att visa på skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR då de är arbetssökande. Individer kan välja att uttrycka olika attityder i olika sammanhang beroende på vilket intryck hen vill ge i just den situationen eller gruppen (Goffman, 2004; Leary, 1995). Även förväntningar från omgivningen och sig själv kan påverka vilken roll och hur starka attityder individen väljer att framhäva (Aubert, 1974). Utifrån detta lyder arbetets hypotes: Studenters generella attityd till CSR är mer positiv än deras attityd till CSR när de söker arbete. Studien gjordes med hjälp av en enkätundersökning där två separata enkäter skickades ut till två lika stora grupper av populationen. Populationen var ekonomistudenter och teknologstudenter vid Linnéuniversitetet. Den ena enkäten var generellt riktad och den andra ledde in respondenten i rollen som arbetssökande. Analysen kommer fram till att få respondenter aktivt tar del av information kring CSR. Populationen är ganska neutral men övervägande positiv till privata företags arbete med hållbar utveckling. Respondenterna i de arbetssökandes enkät tenderar att i större utsträckning hålla med om att individuella karriärmöjligheter är viktigare än CSR, jämfört med respondenterna i den generella enkäten. I frågorna kring greenwash kommer det fram att respondenterna tror att andra utger sig för att bry sig mer eller engagera sig mer i CSR än vad de egentligen gör. I analysen kring ”CSR och min karriär” finns tvetydigheter, respondenterna anser det viktigt att företag har en CSR-policy och jobbar hellre för ett företag med en sådan policy än ett utan. Däremot är det inte en avgörande faktor vid jobbsökande. Majoriteten respondenter har inte läst om företagens arbete med CSR när de söker jobb. Utifrån dessa resultat kan vi tyvärr inte styrka vår hypotes. Generellt sett går att utläsa att respondenterna har varit inkonsekventa i sina åsikter kring CSR.

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget.