RICARDO PASCALE / Uruguayo, doctor en Economía del Conocimiento y la Innovación; con postdoctoral en Finanzas; Presidente del Banco Central del Uruguay, autor de numerosos libros y publicaciones en revistas indexadas. / Análisis reflexivo sobre el retraso de América Latina frente al resto del mundo y el impacto del COVID 19, que ha potenciado mucho más el distanciamiento de la región; centrándose en la necesidad de un impulso de América Latina para no alejarse más del mundo industrializado y dejar atrás el rezago y el atraso.

Andrea de la Piedra y Jack Zilberman conversaran con David Reyes sobre estas variables, innovación y género, puntos fundamentales para el desarrollo del Perú tras la pandemia.

Bakgrund: I Kina upptäcktes 2019 en ny virusvariant av coronaviruset som fanns i den redan befintliga virusgruppen SARS-CoV-2 vid namn Coronavirus disease 2019 (Covid-19). Varianten av viruset smittarmänniskor och gerluftvägssymtom. Världshälsoorganisationen (WHO) fastslog i mars 2020 att Covid-19 bidragit till en världsomfattande pandemi och att sjukvården speciellt bör förbereda sig för att ta hand om smittade patienter.Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med Covid-19.Metod:En beskrivande litteraturstudie baserad på 14 granskade artiklar som hittades viadatabaserna PubMed och Cinahl genom att söka inom ämnet.Huvudresultat:Litteraturstudiens resultat speglade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Resultaten visade på både negativa och positiva upplevelser med bland annat rädsla och stress för smitta. Avsaknaden av rutiner och riktlinjer var ytterligare ett problem, tillika den ökadearbetsbelastningen då skyddsutrustning krävdes. Sjuksköterskor i frontlinjen vittnar om stolthet för sitt yrke, solidaritet och ny berikande erfarenhet.Slutsats:Sjuksköterskorna upplevde okunskap och rädsla inför att vårda patienter smittade med Covid-19 vilket bland annat bidragit till stress, ångest och fysisk påverkan. Dock har sjuksköterskorna upplevt ökad stolthet över sitt yrke och att de växt i sin roll som sjuksköterska.

Introducción: Actualmente el mundo se encuentra afrontando la pandemia del COVID-19 y debido a que se dispuso cuarentena social obligatoria se ha generado el desarrollo de síntomas de ansiedad, depresión y estrés postraumático en la población. Por otro lado, según diversos estudios, el sexo femenino es más propenso a desarrollar síntomas de TEPT. Asimismo, pocos son los estudios que han evaluado al personal de limpieza que es una población que al no tener la capacitación suficiente sobre el uso de equipos de protección y bioseguridad tienen mayor riesgo de presentar consecuencias a nivel de su salud mental y que a su vez pueden servir como vectores de transmisión y difusión de la enfermedad. Objetivo: Comparar el riesgo de desarrollar síntomas de estrés postraumático entre el personal de limpieza femenino y masculino de dos hospitales de Lima-Perú en el contexto de la pandemia por COVID 19. Metodología: Estudio transversal, analítico y observacional. La población universal es de 225 trabajadores de limpieza de sexo femenino y masculino entre 18-65 años que hayan trabajado en dos hospitales de Lima durante la pandemia del COVID-19 entre 16 de marzo del 2020 y 30 de enero del 2021. Para la recolección de datos se usará el cuestionario ESG-R de forma virtual.

Introducción: Actualmente el mundo se encuentra afrontando la pandemia del COVID-19 y debido a que se dispuso cuarentena social obligatoria se ha generado el desarrollo de síntomas de ansiedad, depresión y estrés postraumático en la población. Por otro lado, según diversos estudios, el sexo femenino es más propenso a desarrollar síntomas de TEPT. Asimismo, pocos son los estudios que han evaluado al personal de limpieza que es una población que al no tener la capacitación suficiente sobre el uso de equipos de protección y bioseguridad tienen mayor riesgo de presentar consecuencias a nivel de su salud mental y que a su vez pueden servir como vectores de transmisión y difusión de la enfermedad. Objetivo: Comparar el riesgo de desarrollar síntomas de estrés postraumático entre el personal de limpieza femenino y masculino de dos hospitales de Lima-Perú en el contexto de la pandemia por COVID 19. Metodología: Estudio transversal, analítico y observacional. La población universal es de 225 trabajadores de limpieza de sexo femenino y masculino entre 18-65 años que hayan trabajado en dos hospitales de Lima durante la pandemia del COVID-19 entre 16 de marzo del 2020 y 30 de enero del 2021. Para la recolección de datos se usará el cuestionario ESG-R de forma virtual.

Svårt akut respiratoriskt syndromcoronavirus 2 (SARS-CoV-2) är det nya coronavirusetsom är tredje medlemmen i familjen humant coronavirus. Den elfte mars 2020förklarades SARS-CoV-2 som en pandemi av världshälsoorganisationen. Viruset harlett till betydande dödlighet, sjuklighet, belastning på hälso- och sjukvård och drabbatvärldsekonomin. Viruset orsakar sjukdomen coronavirussjukdom 2019 (COVID-19)som kan vara asymtomatisk eller mild infektion till multiorgansvikt, akutandningssyndrom och död. Frisättning av cytokiner och kemokiner inklusiveinterleukin-6 spelar en viktig roll vid försämringen av COVID-19-sjukdomen. Effektenav interleukin-6 kan hämmas av antikroppar som är riktade mot interleukin-6-receptorer. Tocilizumab är en rekombinant humaniserad monoklonal antikropp somhämmar interleukin-6 receptorer och har visat sig vara effektiv för behandling avcytokinfrisättningssyndrom. Syftet med detta arbete är att undersöka om tocilizumabkan minska risken för dödlighet och sjukhusvistelser hos patienter med COVID-19.Detta arbete är en systematisk litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes idatabasen PubMed den 2021-09-15 med filtret “Randomized Controlled Trial” medsökordet ”tocilizumab AND covid-19”. Sexton artiklar inträffades och tio artiklar somuppfyllde de samtliga inklusionskriterierna valdes ut. De utvalda artiklarna somuppfyllde de samtliga inklusionskriterierna visar varierande resultat. Majoriteten visaratt tocilizumab inte har någon signifikant effekt på att minska risken för dödlighet ochsjukhusvistelser hos COVID-19 patienter. Bedömningen är att detta resultat påverkadesav andra behandlingar bland annat glukokortikoid som användes av patienter understudiegång. Därför kan en ytterligare dubbelblind placebokontrollerad randomiseradstudie på större population vara nödvändig.

Conversación con el Fernando Villarán, director de la película Papá youtuber que será exhibida por UPC Cultural.

Introduktion/Bakgrund: COVID-19 en zoonotisk och mycket smittsam sjukdom som har haft en stor påverkan på hälso- och sjukvården internationellt. Antalet inrapporterade fall konstaterat med COVID-19 har sedan den 6 september 2021 resulterat i 218 946 836 bekräftade fall och 4 539 723 dödsfall. Syfte: Sjuksköterskans upplevelser från COVID-19 pandemin på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utformas utefter Polit & Becks (2020) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Tolv artiklar svarade   mot   syftet samt inklusions-   och exklusionskriterierna för studien. Artiklarna granskades utifrån Polit & Becks (2020) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Resultat: Fyra kategorier formades utifrån sjuksköterskornas upplevelser: Rädslan för sjukdomen, Ovisshet och professionsutveckling, Hälsopåverkan och utmattning samt Betydelsen av stödet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelser från COVID-19 pandemin bestod av både psykiska och fysiska påverkanden. Det fanns en känsla av otillräcklighet när det kom till yrkesrollen med ett bristande stöd från ledningen. Trots många brister upplevde många sjuksköterskor en positiv uppmuntran från samhället och en stark laganda, vilket förde professionen framåt och stärkte självförtroendet för individen att kunna hantera den pågående COVID-19 pandemin.

No description available.

Parallellt med det stora antalet dödsfall är minskningen i det totala utbudet av barnomsorg ytterligareen konsekvens av Coronapandemin. Skolor och förskolor stängdes som en följd av restriktioner varpå diskussioner lär ha uppstått i hemmen gällande vem av vårdnadshavarna som ska ta hand om barnen. Ett ökat antal VAB-dagar stärker mödrars förhandlingsläge inför besluttagandet, vilket genererar en ökning av fäders åtagande. Denna studie har försökt besvara huruvida minskat utbud av barnomsorg, till följd av pandemin, påverkat arbetsutbudet samt hur jämställdheten påverkats hos småbarnsföräldrar. Analys görs med DD-metoden och baseras på data från SCB. Inga resultat var statistiskt signifikanta. Däremot finns en antydan om att såväl arbetsutbudet som könsskillnaden, i faktiskt arbetade timmar per vecka, har minskat i Sverige för småbarnsföräldrar i jämförelse mot föräldrar med stora hemmaboende barn. Med stora reservationer för statistisk osäkerhet, ger resultaten en glimt av hopp om en ljusare framtid med delvis färre restriktioner och förhoppningsvis bättre förutsättningar för en mer jämställd föräldraledighet i det svenska samhället. För att säkerställa denna studies resultat krävs emellertid ytterligare forskning kring ämnet.