Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser. Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt. / Background and problem discussion: The banking crisis during the 1990s and the global financial crisis between 2007-2009 came as a cold shower for the four biggest Swedish banks, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and led to significant credit losses. Credit losses are the most common financial problems of banks during financial crises, because the repayment ability of borrowers can deteriorate. In addition, financial crises seem to be a recurring phenomenon today. Aim: The objective of this paper is to see what kind of changes that have been made after financial crisis, and also see how the previous changes during the recent banking crisis stood during the recent global crisis. Our ambition with the paper is that the results we obtain can be used by the Swedish banks credit process so that they are less vulnerable in the future. Method: The paper is based on a qualitative approach with respondents with extensive experience and influence in the credit process. The respondents in the four biggest banks have practical experience of the banks impact after the financial crises. Conclusion: The biggest Swedish banks credit process did well during the last financial crisis in comparison with the banking crisis in the 1990s. One of the reasons are the changes made after the previous crisis related to credit processes.. The credit process has, during the past 20 years, gone from a partially untested and fast-credit process towards a more sophisticated and heavy credit process which puts more responsibility on the borrowers. In order to fully protect banks against future financial crises, we believe more courage and integrity among credit managers is necessary. Upcoming threats needs to be reported in a proper and fast way.

När propositionen för ett reformerat studiestödssystem lades 1999 poängterades det att studiestödssystemet skulle bära sina egna kostnader. Trots det skrivs stora belopp av. Både Riksrevisionen och Riksgälden har visat att CSN inte använder vedertagna metoder vid beräkningen av det som förväntas gå förlorat på grund av misskötta betalningar. Uppsatsens syfte har varit att skatta vad misskötta betalningar väntas kosta staten i form av framtida avskrivningar samt beräkna vad det skulle innebära för individen att istället bära kostnaden. Som en del i det arbetet har även faktorer som påverkar sannolikheten för misskötta betalningar av studielån identifierats. Resultaten av denna uppsats har bland annat visat att sannolikheten för misskötta betalningar är lägre för individer med eftergymnasial utbildning, hög skuld och låg ålder. Statens kreditförluster på studielån för till exempel individer som blev återbetalningsskyldiga under 2012 förväntas bli mellan 100 och 338 miljoner kronor. Om denna kostnad istället skulle bäras av årskullen innebär det en kostnadsökning på 2,2-7,8 procent för en individ med genomsnittlig skuld.

Den första januari 2018 ersattes den kritiserade redovisningsstandarden IAS 39 av IFRS 9.Regelverksändringen medförde förändringar i hur kreditförluster ska redovisas och hanterasmed reservposter i balansräkningen. Syftet med denna studie är att studera omregelverksändringen har medfört en ökad värderelevans för faktiska kreditförluster ochavsättningar för kreditförluster. Studien undersöker värderelevansen under IAS 39 och IFRS9 genom att tillämpa regressionsmodeller. Studiens urval består av 97 banker medskatterättslig hemvist i Europa som rapporterat enligt både IAS 39 och IFRS 9. Studienresulterade i att värderelevansen avseende avsättningar för kreditförluster och faktiskakreditförluster ökat efter införandet av IFRS 9. Det innebär att redovisningsinformationenunder IFRS 9 har en bättre förmåga att förklara förändringar i aktiepris jämfört med IAS 39.Däremot kan studien behöva en längre tidshorisont för att fullt ut kunna utvärdera omvärderelevansen faktiskt har ökat i och med införandet av IFRS 9.

Syfte: Att påvisa eventuella förändringar på svenska bankaktiebolags förväntade kreditförluster, kärnprimärkapitalrelation samt utlåning till allmänheten under inledningen av Covid-19-pandemin, för att belysa den praktiska tillämpningen av IFRS 9 under en period av ekonomisk kris. Metod: Denna studie applicerar en kvantitativ forskningsstrategi där tre hypoteser deduceras utifrån tidigare forskning. Vidare används en longitudinell design där empiri inhämtas manuellt från svenska bankaktiebolags finansiella rapporter. Parade t-test används för att undersöka statistisk signifikans mellan slutet av räkenskapsåret 2019 och första halvåret 2020.  Resultat & slutsats: Resultaten visar en ökning av både förväntade kreditförluster och utlåning till allmänheten under Covid-19-pandemins inledning där resultaten är av statistisk signifikans. Vidare visar kärnprimärkapitalrelationen ingen signifikant ökning eller minskning under inledningen av Covid-19-pandemin. Slutsatsen är att IFRS 9 till synes har påverkats av interventioner från internationella myndigheter varför konklusionerna gällande den första ekonomiska krisen sedan införandet av IFRS 9 inte kan projiceras autonomt.  Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag består av att belysa det implicerade utfallet av IFRS 9 under den första ekonomiska krisen sedan införandet av redovisningsstandarden. Det teoretiska bidraget sträcker sig också till att applicera Intressent- och Legitimitetsteorin på svenska bankaktiebolag med avstamp i tillfredsställandet av deras huvudintressenter samt legitimering gentemot samhället. Det främsta praktiska bidraget riktar sig gentemot samhället i stort där bankerna innehar en central ställning. Även IASB, EBA och andra redovisningsreglerare och -granskare torde vara intresserade av resultaten för att komparera dessa mot avsedda intentioner.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan bedrivas på andra banker inom EU samt kring Covid-19-pandemins senare skeden och dess efterdyningar. Även de potentiella procykliska effekterna av bankernas förhöjda nivå av förväntade kreditförluster kan studeras för att utforska dess inverkan. / Aim: To exhibit any changes on Swedish banking limited companies' expected credit losses, Common Equity Tier 1 capital ratio and lending to the public sector in the beginning of the Covid-19 pandemic, to illustrate the practical application of IFRS 9 during a period of economic crisis.  Method: The study applies a quantitative research strategy where three hypotheses are deducted based on previous research. Furthermore, a longitudinal design is used where empirical data is obtained manually from Swedish banking limited companies’ financial reports. Paired t-tests are used to examine statistical significance between the end of the fiscal year 2019 and the first half of 2020. Result & Conclusion: The results show an increase in both expected credit losses and lending to the public during the start of the Covid-19 pandemic, where the results are statistically significant. Furthermore, the Common Equity Tier 1 capital ratio does not show a significant increase or decrease during the start of the Covid-19 pandemic. The conclusion is that IFRS 9 likely has been affected by interventions from international authorities, which is why the implications regarding the first economic crisis since the introduction of IFRS 9 cannot be projected autonomously.  Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution consists of highlighting the implied outcome of IFRS 9 during the first economic crisis since the introduction of the accounting standard. The theoretical contribution also extends to applying the Stakeholder and Legitimacy Theory on Swedish banking limited companies based on the satisfaction of their main stakeholders as well as legitimation towards society. The main practical contribution is directed towards the society in a wider perspective, where the banks hold a central position. The IASB, EBA and other accounting regulators and supervisors should also be interested in the results to compare these with its intentions. Suggestions for future research: Further research can be conducted on other banks within the EU as well as on the later stages of the Covid-19 pandemic and its aftermath. The potential procyclical effects of the banks’ increased level of expected credit losses can also be studied to explore its impact.