No description available.

No description available.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är kronisk, drabbar främst unga och har en ökad förekomst. En stor mängd studier har konstaterat att sjukdomen medför många negativa effekter på de drabbades livskvalitet. När en person in-sjuknar i en kronisk sjukdom hotas centrala värden. För att hantera detta utvecklar personen olika copingstrategier. En större kunskap hos sjuksköterskan om dessa copingstrategier bör medföra en ökad förmåga att stödja och stärka patienterna med IBD. Syfte: Att belysa olika copingstrategier som personer med IBD använ-der för att hantera såväl fysiska som psykosociala aspekter av sjukdomen. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Litteratursökningar utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Tio artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metod inkluderades efter att ha kvalitetsgranskats. Resultat: Tre teman identifiera-des. Personer med IBD hanterade sjukdomen genom att kontrollera olika faktorer, genom att söka stöd samt genom att använda mentala funktioner. Personerna för-sökte kontrollera sin omgivning och sina symtom. De sökte framförallt stöd hos familj och vänner. De mentala funktionerna som användes för att hantera sjuk-domen var att acceptera, att omvärdera, att ha en positiv inställning samt att und-vika. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is chronic, affects mostly young people and has an increased incidence. A large number of studies have found that the disease causes many negative effects on the individual’s quality of life. The core values of an individual are threatened when he or she is diagnosed with a chronic disease. To handle this threat different coping strategies are developed. A greater understanding of the nurse for these coping strategies ought to result in an increased ability to support and empower patients with IBD. Purpose: To illustrate various coping strategies used by individuals with IBD to manage both physical and psychosocial aspects of the disease. Methods: A literature review was carried out. The literature search was performed in the databases Pubmed, Cinahl and Psycinfo. A total of ten studies with both quantitative and qualitative methods were included after having been quality reviewed. Results: Three themes were identified. Individuals with IBD cope with the disease by controlling various fac-tors, by seeking support and by using mental functions. They tried to control their surroundings and their symptoms. They sought support from family and friends. The mental functions used to manage the disease were to accept, to reassess, to have a positive attitude and to avoid.

No description available.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en kronisk inflammation i mag – tarmkanalen. Den autoimmuna tarmsjukdomen kännetecknas främst av Crohns sjukdom (CD) och Ulcerös Kolit (UC). Sjukdomarna fortlöper i skov med många individuella symtom, behov och mediciner, omväxlande med remission (besvärsfria perioder). Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och ett induktivt förhållningssätt. Artikelsökningen utfördes i två databaser: Cinahl och Medline. Tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserades i fem steg utifrån Fribergs beskrivning av analysmodell och valdes till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas med följande teman: Livsförändringar vid IBD diagnos, Påverkan på det sociala livet och Att hantera IBD. Personer med IBD upplever att sjukdomen påverkar deras liv i stor utsträckning. Den fysiska, psykiska och sociala hälsan förändras både negativt och positivt, men attityden gentemot sjukdomen är en del av acceptansen för att uppnå välbefinnande i livet. Slutsats: Personerna med IBD navigerar genom livet med begränsningar och bristande förståelse från omgivningen. Förbättringar inom vården är avgörande för att hjälpa personer med IBD att hantera livet som kroniskt sjuk. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is a chronic inflammation of the gastrointestinal tract. The autoimmune intestinal disease is mainly characterized by Crohn´s disease (CD) and Ulcerative Colitis (UC). The diseases continue in relapses with individual symptoms, needs and medications, alternating with remission (periods without symptoms).  Aim: To describe people´s experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: Literature review with a qualitative design and an inductive approach. The article searches were performed in two databases: Cinahl and Medline. Thirteen scientific articles with a qualitative design were analyzed in five steps based on Friberg´s description of the analysis model and were selected as the result.  Results: The results are presented with the following themes: Life changes at IBD diagnosis, Impact on social life and To handle IBD. People with IBD experience that the disease largely affects their lives. The physical, mental and social health changes both negatively and positively, but the attitude towards the disease is a part of the acceptance to achieve well – being in life.  Conclusion: People with IBD navigate through life with limitations and a lack of understanding from those around them. Improvements in health care are crucial to helping persons with IBD to cope with life as a chronically ill person.

Bakgrund: Majoriteten av de som drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är kvinnor. Att drabbas vid ung ålder kan öka problematiken. Det finns luckor i forskningen om de psykosociala faktorernas inverkan. Kronisk sjukdom skapar ofta lidande och för att kunna hantera det på ett värdigt sätt krävs kunskap och förståelse. Patienternas erfarenheter om sin sjukdom genererar en bättre inblick och ökad förståelse för sjuksköterskan. Kunskapen hjälper sjuksköterskor att erbjuda god vård för att patienten ska kunna uppleva en så bra livskvalité som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa unga kvinnors erfarenheter av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Datamaterialet analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Data samlades genom 10 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Vardagen begränsas, Lära sig leva med sjukdom, Kosten styr, Nöjda trots en bristande sjukhusorganisation och åtta underkategorier. Konklusion: Sjuksköterskans ökade kunskap och förståelse kring unga kvinnors erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom är av stor vikt för att kunna erbjuda en god och individanpassad omvårdnad. Sjuksköterskans förståelse för patienten bidrar även till en stärkt vårdrelation och sjuksköterskan kan då ge den stöttning patienten efterfrågar.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD. Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier. Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården. Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar. / Background: IBD is a collective term for the life-long gastrointestinal diseases Crohn´s disease and ulcerative colitis and is characterized by periods of remission and relapse. During a relapse the person is in a vulnerable position which places great demands on nursing where the nurse´s primary task is to alleviate suffering and promote health and living with the disease can affect the perceived health. Aim: The aim of the literature review was to describe the experience of living with the life-long gastrointestinal disease IBD. Method: The literature review was based upon ten scientific studies with qualitative approach. The studies were searched with relevant keywords in order to answer the purpose of the review. The results of the studies were designed under four main themes. Results: The results of the survey were presented under four main themes; limitations in social life, valuable strategies in the desire to create a controllable living, emotional impact and experiences of encounters with health care. Discussions:  The experience of living with IBD resulted in changes and limitations of the people in everyday life. This was discussed on the basis of Eriksson's (1994) theory of the suffering human being, based on the background of the literature review and new articles.

INTRODUÇÃO: O comprometimento pancreático em pacientes com Doença de Crohn (DC) é objeto de poucos estudos, porém as poucas séries sobre o assunto indicam um acometimento de uma parcela significativa dos pacientes, variando de 1,2% a 58%. O ultra-som endoscópico (EUS) apresenta a vantagem de apresentar uma sensibilidade muito maior que o ultra-som abdominal e a tomografia computadorizada. Quando comparado à colangiopancreatografia retrógrada endoscópica, este possui, além de uma maior sensibilidade, um índice de complicações significativamente menor. OBJETIVOS: Avaliar a incidência de alterações pancreáticas ao ultra-som endoscópico em pacientes com Doença de Crohn, correlacionando com fatores clínicos, bioquímicos e endoscópicos. MÉTODOS: Cinqüenta e um pacientes com DC, com idade entre 18 e 60 anos (média de 38 anos), sem história prévia de doença pancreática, diabetes mellitus ou alcoolismo, foram submetidos ao exame de EUS. O grupo controle foi formado por 20 pacientes submetidos ao EUS e que não apresentavam história de doença pancreato-biliar ou de Crohn. Dados clínicos, endoscópicos e laboratoriais foram coletados para posterior correlação. Onze variáveis ecoendoscópicas foram analisadas, tanto ductais quanto parenquimatosas. Os pacientes com três ou mais alterações foram submetidos à colangiorressonância magnética (CRNM). Para análise da função pancreática, foi realizado dosagens de elastase fecal em 39 pacientes. RESULTADOS: Dos pacientes analisados, 56% pertenciam ao sexo feminino, com tempo médio de diagnóstico da enfermidade de 7 anos e índice de atividade da doença (CDAI) médio de 102. Dois pacientes, (3,9%) apresentaram quatro alterações ecoendoscópicas, três pacientes, (5,9%) possuíram três alterações, 11 pacientes, (21,5%) tiveram duas alterações e 13 pacientes, (25,5%) apresentaram apenas uma alteração ao EUS. As alterações parenquimatosas totalizaram 39 achados, contra 11 alterações ductais. Apenas três pacientes (16%) do grupo controle apresentaram uma alteração ecoendoscópica (p<0,001). Os pacientes com três ou mais alterações ao EUS realizaram a CRNM, que não mostrou alterações em nenhum dos casos. Quatro pacientes, (10%) apresentaram dosagens de elastase fecal compatíveis com insuficiência pancreática exócrina, sem apresentar correlação com a ecoendoscopia. O único fator preditivo correlacionado com o número de alterações ao EUS foi doença ileal exclusiva. CONCLUSÕES: Os pacientes com DC possuíram uma alta incidência de anormalidades na morfologia pancreática (aproximadamente 10% com três ou mais alterações no EUS). Estas alterações foram localizadas predominantemente em parênquima, o que pode justificar a falta de correlação com a CRNM / BACKGROUND: Pancreas injury usually is not mentioned as an extra-intestinal manifestation of Crohns disease, but the few available series suggest pancreatic injury in a significant proportion of these patients, ranging from 1.2% to 58% in this series. Endoscopic ultrasound (EUS) presents the advantage of having a much higher sensitivity than the abdominal ultrasound or computadorized tomography in evaluating pancreas abnormalities. Compared to the endoscopic retrograde cholangiopancreatography, EUS has at least an equal sensitivity, with a lower complication rate. AIMS: To evaluate the incidence of pancreatic alterations by means of the EUS in Crohns disease, correlating them with clinical, endoscopic and biochemical data. METHODS: Fifty one patients with Crohns disease, age between 18 and 60 years-old (mean = 38), without previous history of pancreatic disease, diabetes mellitus or alcoholism, were submitted to EUS. The control-group was formed by 20 patients submitted to EUS with no previous history of pancreatic or Crohns disease. Clinical, endoscopic and biochemical data were collected in order to determine possible predictive factors. Eleven variables were analyzed, both in pancreatic parenchyma and ducts. The patients with 3 or more alterations were submitted to magnetic resonance. Pancreatic function was determined using fecal elastase assay in 39 patients. RESULTS: Of the 51 analyzed patients, 56% were female, with mean diagnosis time of seven years (1-25) and Crohns disease Activity Index (CDAI) of 102 (20-419). Two patients (3.9%) presented 4 alterations in the EUS exam, 3 (5.9%) presented 3 alterations, 11 (21.5%) had 2 alterations and 13 (25.5%) had 1 alteration in the EUS, which were statistically significant when compared to the control-group, in whom only 16% presented 1 exam alteration (p<0.001). The parenchymal abnormalities were more common, totalizing 39 findings when compared to 11 ductal abnormalities. The patients with 3 or more alterations in the exam were submitted to magnetic resonance; however, pancreatic lesions were not detected. Four patients (10%) had low fecal elastase measurement, suggestive of exocrine pancreatic insufficiency. None of these patients had significant pancreatic alterations in EUS. The only predictive factor that correlated with the number of alterations in EUS was isolated ileal disease. CONCLUSIONS: Patients with Crohns disease had a higher incidence of pancreatic abnormalities (10% with 3 or more alterations in endoscopic ultrasound) in comparison to the control-group. These alterations were found most frequently in the pancreatic parenchyma, which might explain the lack of correlation with the magnetic resonance, which is more prone to detect duct abnormalities. The only predictive factor to these alterations on EUS was ileal disease

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer. Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar. Resultatartiklarna analyserades sedan utifrån det valda syftet. Resultat: I analysen av resultatartiklarna framkom det fem olika återkommande teman. Dessa teman är fysiska konsekvenser av sjukdomen, psykiska konsekvenser av sjukdomen, sociala konsekvenser, förlust av kontroll samt påverkad föräldraroll. Flera teman innehöll subteman. Diskussion: Olika aspekter av patientens liv klarlades i resultatet vilket gör det möjligt för sjuksköterskan att i mötet med patienten kunna ge bra stöd och omsorg. Resultatet uppmärksammar de problem som patienten har i mötet med vårdpersonalen. Genom att upplysa och göra vården uppmärksam kring problemen så kan det underlättas för patienten i hans eller hennes behandling. Genom att lära patienten att hantera sin sjukdom och få behandling vid första tecken på återfall kan hans eller hennes lidande minska. / Background: Two main types that characterize inflammatory bowel disease are Crohn’s disease and ulcerative colitis. Inflammatory bowel disease affecting the digestive tract, and has an unpredictable disease course. Inflammatory bowel disease onset is usually between the ages of 15-30. It can cause adverse effects in a person’s daily activities because he or she is busy studying, building a career, raising a family and so on. Diseases have several common features. They occur in so-called relapses with periods of worsening when the gut lining becomes inflamed and ulcerated. It leads to symptoms such as bloody or slimy diarrhea, weight loss, abdominal pain and fatigue. Aim: The purpose of this paper is to describe the impact of living with Crohn's disease or ulcerative colitis in adults. Methods: A literature review. A literature search was performed which resulted in six peer-reviewed articles. Results Articles were then analyzed based on the selected object. Results: The analysis of the articles revealed five recurring themes. These themes are physical aspects of the disease, mental aspects of the disease, social aspects, and loss of control as well as being a parent whom are living with inflammatory bowel disease. Several themes also hold underlying themes. Discussions: Different aspects of the patients’ life were clarified in the results. It allowed the nurse to be prepared and provide god support and care when meeting with the patient.  The result highlights the problems that the patient has been in meetings with nursing staff. The attention on the problems in the patients’ treatment must be enlightened. By teaching patients to manage their condition and get treatment at the first sign of relapse, his or her suffering will decline.