The human aspect in the context of security has been a well-debated topic over the last two decades among researchers and practitioners. It has been recognized that technology alone cannot provide full protection, but should be combined with information security culture. This thesis explored how Swedish municipalities address the cultural aspects of information security. In addition, several important aspects and challenges were identified. Interviews were conducted as a data collection method with nine respondents from nine municipalities to gather their insights and experiences on the topic. The material from the interviews was then analyzed by applying thematic analysis. The results of this thesis have shown that most municipalities used what was feasible from the standards for the protection of information. One challenge was finding a balance between security measures and the various operations of the various entities to avoid hindrances to service delivery. With respect to training and awareness, initiatives employed diverse approaches, in some cases customized while in others not. The follow-up on information security culture was con[1]ducted using the tool Information Security Check provided by the Swedish Civil Contingencies Agency, along with measurements of security awareness through questionnaires, in some cases customized while in others not. Involving top management included diverse activities with support taking various forms beyond financial and human resources. However, the degree of follow-up, top management involvement, and support exhibited variations and in some cases were lacking. One notable discovery was the importance of educating not only the network of champions but also managers in information security, fostering a symbiotic relationship between the two. With respect to the lacking aspects, another finding was the importance of leadership and management knowledge/skills, not only essential for people in the security domain but also for other managerial roles in maintaining a positive information security culture.

Cybersecurity has become an increasingly important concern for both military and civilian infrastructure globally. Because of the complexity that comes with wireless networks, adversaries have many means of infiltration and disruption of wireless networks. While there is much research done in defending these networks, understanding the robustness of these networks is tantamount for both designing new networks and examining possible security deficiencies in preexisting networks. This dissertation proposes to examine the robustness of wireless networks on three major fronts: the physical layer, the data-link layer, and the network layer. At the physical layer, denial-of-service jamming attacks are considered, and both additive interference and no interference are modeled in an optimal configuration and five common network topologies. At the data-link layer, data transmission efficacy and denial-of-sleep attacks are considered with the goal of maximizing throughput under a constrained lifetime. At the network layer, valid and anomalous communications are considered with the goal of classifying those anomalous communications apart from valid ones. This dissertation proposes that a thorough analysis of the aforementioned three layers provides valuable insights to robustness on general wireless networks.

Companies around the world invest an increasing amount of money trying to protect themselves from cybercrime and unauthorized access of valuable data. The nature of these covert threats makes it seemingly impossible to quantify the risk of getting attacked. While it is possible to estimate the tangible costs of a security breach it is much harder to asses what a company stands to lose in terms of intangible costs. This thesis uses the Event Study methodology to determine the intangible losses of listed American companies who suffered data breaches. On average, the companies in the dataset loses 0.21% of their market cap after a security breach which, although not being statistically significant, translates to $267 million. Despite looking at several parameters to find significant predictors, only one turned out to be statistically significant, namely the number of records breached. These weak correlation is a result in itself; because of the low impact of a breach perhaps the companies lack proper incentives to protect their users' data. / Det ständigt växande cyberhotet gör att allt fler företag väljer att göra stora investeringar i datasäkerhet. Den dolda hotbilden gör det i stort sett omöjligt att kvantifiera sannolikheten för att råka ut för en attack. Även om det går att avgöra och förutspå de direkta kostnaderna kring ett dataintrång så är det nästintill omöjligt att avgöra de indirekta kostnaderna kring ett dataintrång. Detta arbete använder eventstudie-metodologin för att uppskatta de indirekta kostnaderna hos börsnoterade amerikanska företag efter att de haft ett dataintrång. Företagen i den undersökta datamängden förlorar i genomsnitt 0.21% av sitt marknadsvärde vilket, även om det saknar statistisk signifikans, motsvarar $267 miljoner. Arbetet undersöker ett antal parametrar för att hitta signifikanta prediktorer men endast en av de prediktorer vi undersökte var statistiskt signifikant, nämligen antalet läckta uppgifter. Dessa svaga samband är i sig intressanta; den till synes svaga inverkan av dataintrång på företagens börsvärde antyder att de kanske inte har så stora finansiella incitament att skydda sina kunders data.

Idag utvecklas IT branschen otroligt snabbt. Det framkallar även utvecklingen av internetbrott. Ransomware täcker den största delen av internetbrott. Högsta offentliggjorda summan mot ett svenskt företag var 290 miljoner SEK. Enligt statistik saknas det personal inom cybersäkerhet. Just nu arbetar färre personer med cybersäkerhet än antal jobbmöjligheter som ligger öppna. Atea vill ta reda på om Pentera, ett automatiserat penetration-testnings system kan fylla kompetensbristen inom arbetsmarknaden eftersom ett penetrationstest är både resurs- och tidskrävande att utföra. I den här studien utförs ett experiment där det manuella penetrationstestet jämförs mot det automatiserade. I resultaten visade det sig att det automatiserade programmet lyckades ta fram mer resultat än det manuella testet på kortare tid. Den tog även fram fler sårbarheter och utförde fler exploits än det manuella testet. Det manuella testet utfördes under längre tid än det automatiserade. På grund av detta framkom information som det automatiserade programmet ej hittade. Det är möjligt att det automatiserade programmet hade lyckats ta fram dessa delar om den fick arbeta längre. I resultatjämförelsen mellan dessa tester kan en markant skillnad i fördel för det automatiska testet synas. / Today the IT industry is developing rapidly. This also induces the development of internet crimes. Ransomware covers most cybercrimes. The highest announced amount against a Swedish company was 290 million SEK. According to statistics, there is a lack of cybersecurity staff. Right now, fewer people work with cybersecurity than the number of work opportunities that are open. Atea wants to find out if Pentera, an automated penetration testing system, can fill the lack of competence within the labor market as performing a penetration test is both resource and time consuming. In this study an experiment is performed where the manual penetration test is compared to the automated one. In the results it turned out that the automated program managed to bring forth more results than the manual test in a shorter time. It also brought forward more vulnerabilities and performed more exploits than the manual test. The manual test was performed for a longer time than the automated one. Due to this information emerged that the automated program could not find. It is possible that the automated program would have succeeded in producing these parts if it had been allowed to work longer. In the comparison between these tests there is a clear difference in advantage for the automatic test that can be seen.

The aim of this thesis is to evaluate the artificial intelligence model ChatGPT as a tool in the cybersecurity domain. With the purpose of analysing and facilitating understanding of the technology’s effects on possible threats. The development of AI models has a potential to alter the knowledge required to perform malicious activities. The method for evaluating ChatGPT effectiveness in aiding actors to breach a vulnerable system is a experimental capture the flag based approach. This is a type of cyber-security challenge, simulating a target system. The goal is to find and exploit vulnerabilities on the target and obtain a so-called flag to prove the breach. ChatGPT is used as an assistant and information gathering tool in the simulations. The responses collected from ChatGPT in the simulation challenges is analysed to fulfil the thesis purpose. The results shows that ChatGPT is useful as a tool. However, as with any tool, knowledge on how to use it is required. A potential threat actor do need profound comprehension and technical knowledge to make relevant queries. 41.3% of all 46 collected responses is categorised as partly usable in conjunction with previously obtained knowledge. Furthermore, to successfully breach the simulated targets the actor need to be able to modify and deploy any suggested exploit provided by ChatGPT. The findings show a correlation between more difficult capture the flag challenges and the importance of tester knowledge. The harder challenges had a higher degree of responses categorized as partly usable compared to responses deemed directly usable. In conclusion ChatGPT do not provide enough assistance at this time to increase the potential of malicious actors with limited technical knowledge. Future work in this area includes testing internet connected and newer versions of ChatGPT and further analyse the importance of prompt engineering. / Målbilden med denna avhandling är att utvärdera AI-modellen ChatGPT som ett verktyg i en cybersäkerhets-kontext. Detta syftar till att möjliggöra utökad förståelse för teknologins effekter på möjliga hot. Utvecklingen på AI-området har potentialen att förändra kunskapsbehovet hos en aktör att genomföra olika typer av cyberangrepp. Metoden för att utvärdera ChatGPT:s möjlighet till att underlätta intrång i sårbara system är ”capture the flag” baserad. Detta är en typ av cybersäkerhetsutmaning där sårbara system simuleras. Målet är att hitta och utnyttja sårbarheter i systemen för att få tag i så kallade flagor. Dessa flaggor används sedan för att bevisa ett lyckat intrång i systemet. ChatGPT kommer att användas som en assistent och för att inhämta information under dessa simuleringar. Utdata som ChatGPT genererar kommer att samlas in och analyseras för att uppnå syftet med avhandlingen. Resultaten visar att ChatGPT är ett användbart verktyg men ett verktyg som kräver långtgående förkunskaper från användaren för att uppnå effekt. En aktör behöver besitta specifika tekniska kunskaper för att ställa relevanta frågor till AI-assistenten. 41.3% av 46 insamlade svar är kategoriserade som delvis användbara tillsammans med förkunskaper hos testaren. För att lyckas genomföra de simulerade intrången behöver aktören även kunna modifiera och implementera de förslag och lösningar som ges av ChatGPT. Resultaten visar även en korrelation mellan svårare simuleringar och vikten av testarens förkunskaper. Sammanfattningsvis ger inte ChatGPT tillräckligt hög grad av assistans för att utgöra ett hot i sig. Aktörer med begränsad teknisk kännedom kan därmed i nuläget inte utöka sin potential genom att nyttja detta verktyg. Framtida arbete innefattar liknande tester av senare, internetanslutna, versioner av ChatGPT och vidare analys av så kallad ”prompt engineering”

This study examines the understanding of cybersecurity, with a distinct focus on the culture and awareness of cybersecurity within the Swedish game development industry. Utilising a qualitative research design, five semi-structured interviews were conducted with professionals in the domain, and the results are discussed and compared with relevant prior studies. The findings reveal a variance in cybersecurity cultures between larger and smaller organisations, largely dictated by resource availability; security measures are frequently implemented in a reactive rather than proactive manner. Moreover, the study identifies ransomware as the most significant threat in the studio’s threat landscapes. Companies’ perceptions and responses to this threat differ; smaller enterprises often rely on informal security policies, while larger organisations implement regular backup procedures and more sophisticated security measures.

No description available.

No description available.

Denna studie tillhandahåller en undersökning av områdetIndustriella Sakernas Internet (IIoT) som implementeras hosföretag och hur IIoT kan påverka företags cybersäkerhet.Denna undersökning är avgränsad till tre olikanyckelområden, dessa är IIoT, cybersäkerhet samtmanagement.För att få reda på om det fanns behov att undersöka dettaområde så gjordes en förstudie. Förstudien gjordes för att fåen uppfattning om det fanns några publicerade artiklar samtfå en inblick inom området. Resultatet av denna förstudievar att området var relevant att undersöka. Detta eftersomdet fanns ett forskningsgap inom området om hurcybersäkerhetsriskerna förändras för industrisektorn vidimplementeringen av IIoT. Samt att en översikt inom ämnetdär cybersäkerhetsriskerna sammanställs så ettbeslutsunderlag för praktisk implementering kan fortsättaarbetas fram.En litteraturstudie gjordes därefter med bedömningskriterieroch analys för att filtrera fram endast dem mest relevantaartiklarna. Dessa artiklar användes sedan inom resultatet avstudien för att kunna besvara den forskningsfråga som hadeframställts. Forskningsfrågan var följande:Hur förändras cybersäkerhetsriskerna för industrisektornvid implementation av IIoT?Det som studien kunde hitta i de slutgiltiga artiklarna efterfiltreringen var att företag som implementerar IIoT möter påen hel del konsekvenser. Dessa är exempelvis cyberintrång,spionage, driftstopp och större mängd data. Dock så ger IIoTockså fördelar i form av minskad arbetskostnad, effektivareresursanvändning och noggrannare mätningar. Många avartiklarna var inriktade på cybersäkerheten och såg en tydligbrist inom detta område med tanke på IIoT. Artiklarnadiskuterade också att företag måste förändra aspekter inomorganisationen för att motverka denna utveckling, dessaaspekter är främst utbildning och infrastrukturen avmaskiner.Slutsatsen av arbetet var att cybersäkerhetsriskerna förindustrisektorn förändras vid implementeringen av IIoT. Detsom främst förändras är vad för typ av hot samt vilkakonsekvenser som IIoT kan medföra. Hoten som finns ärdataintrång som utnyttjar IIoT, detta för att manipuleraväsentliga aspekter inom en organisation. Konsekvensernautav detta är driftstopp, spionage, lönsamheten ocheventuella systembyten inom organisationen. Det härbetyder att företag borde se över dess cybersäkerhet ochorganisation innan IIoT implementeras. Saker somutbildning för anställda, bättre cybersäkerhet och nyatekniker kommer spela en väsentlig roll för företag inomdetta område.

Digitaliseringens framsteg ökar organisationers sårbarhet mot cyberhot och konsekvenserna vid attacker kan bli mycket kostsamma. Trots starka tekniska skydd lämnas organisationer sårbara på grund av den mänskliga faktorn. Säkerhetsmedvetenhet bland anställda blir därför avgörande för en organisations överlevnad. Studien ämnar därför att undersöka och analysera olika aspekter av internutbildning inom cybersäkerhet i syfte att identifiera vilka faktorer som har en betydande påverkan på anställdas säkerhetsmedvetenhet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med olika organisationers IT-säkerhetsansvariga som har inflytande över utformningen och innehållet i den interna kompetensutbildningen inom cybersäkerhet. Organisationerna utgörs av medelstora och stora organisationer som är verksamma i Sverige, och som hanterar digital konfidentiell information. Studiens resultat visar att det råder osäkerhet i hur cybersäkerhet faktiskt definieras vilket kan ses som en förklaring till den generella uppfattningen bland anställda om att utbildningen saknar konkret vägledning. Resultatet lyfter fram olika områden där organisationer kan förbättra olika aspekter av utbildning inom cybersäkerhet, inklusive anpassning av utbildning, upprätthållande av intresse hos anställda, effektiv användning av externa utbildningsresurser och anställdas ansvarstagande genom incitament. Dragna slutsatser om förbättringsmöjligheter kan bidra till en mer ändamålsenlig utbildning som i sin tur kan stärka säkerhetsmedvetenheten bland anställda. / The progress of digitalization increases the vulnerability of organizations to cyber threats, and the costs of attacks can be substantial. Despite robust technical defenses, organizations remain vulnerable due to the human factor. Therefore, the employees’ security awareness becomes crucial for an organization to achieve essential protection against cyber threats. This study aims to examine and analyze various aspects of cybersecurity education and training to identify factors significantly impacting employee security awareness. The study is based on qualitative interviews with IT security managers from different organizations who influence the design and content of cybersecurity training. All the organizations, comprising medium to large-sized entities based in Sweden, handle digital confidential information. The study's findings reveal uncertainties in how cybersecurity is defined, which explains the general perception among employees that the education and training lack practical guidance. The results highlight areas where organizations can enhance cybersecurity education and training, including adapting content, sustaining interest, effectively utilizing external resources, and promoting responsibility through incentives. Conclusions drawn regarding improvement possibilities can contribute to strengthening employee security awareness.