I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön. Däremot finns det tydligastadgar och lagar för hantering och riskavfall som kan vara till hjälpmedel för de somhanterar dessa substanser. / In Sweden, 379 children and adolescents under the age of 19 was diagnosed withcancer in 2012. In workplaces where staff were not sufficiently informed they couldobserve a higher exposure in patients to cytotoxic drugs in urine. Workers at theDepartment of Oncology are regularly exposed to the toxic substances. In the longterm, it means an occupational exposure to low doses of chemotherapy drugs. Inconclusion, a probable exposure occurs through the skin and not through the air and atthis time we do not know the consequences of chemotherapy drugs in the sewage.This is the result of too little research, and what impact these substances have on theenvironment. However, there are clear statutes and laws for handling and waste thatcan help to reduce exposure for the staff.

Bakgrund: Patienter som blir diagnostiserade med akut leukemi genomgår krävande cytostatikabehandlingar som resulterar i långa vårdtider på sjukhus samt fysiska och psykosociala påfrestningar. Cytostatikabehandlingarna har senaste åren flyttats från slutenvård till öppenvård, och ges inom öppenvården via en förprogrammerad, portabel infusionspump (CADD-pump), och patienten kan vara hemma eller på patienthotellet under tiden som behandlingen ges. Behandlingsmetoden medför ett ökat egenvårdsansvar och ställer krav på patienterna att själva hantera infusionspump och centralvenös infart. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka upplevelser och erfarenheter patienter med akut leukemi har av cytostatikabehandling via CADD pump i hemmet eller på patienthotellet. Metod: Patienter med akut leukemi som behandlats med cytostatika i CADD-pump i hemmet eller på patienthotellet har inkluderats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon, och har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser och erfarenheter kunde delas in i två övergripande teman; somatisk och fysisk värld samt psykologisk värld. Under de två övergripande teman identifierades tio olika huvudkategorier: Teknisk funktion, mat, rörlighet, miljö, egenvård, trygghet, känsla av frihet, kunskap, relationer, samt sinne och mentalitet. Slutsats: Att få vara i eget hem eller på patienthotell under pågående pumpbehandling bidrar till ökad självbestämmande, ökad välmående, bättre återhämtning och bättre förutsättningar att hantera psykosociala svårigheter förknippade med sjukdom. Polikliniseringen och den ökade grad av egenvård bidrar till ökad empowerment och kan ses som stärkande faktorer i känslan av sammanhang (KASAM).Noggrann, strukturerat utbildning och information till patienterna samt tydliga kontaktvägar är viktiga förutsättningar för att behandlingen i hemmet eller på patienthotellet ska upplevas tryggt och säkert. Utmaningar finns i omhändertagandet av patienter som har lång resväg till sjukhus.

Introduktion/Bakgrund: Cytostatika är ofta en nödvändig behandling för cancersjukdomar som dock kan ge många biverkningar. De två vanligaste biverkningarna är fatigue och illamående. Denna litteraturstudie riktar in sig på att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra biverkningarna fatigue och illamående och vilket ansvar sjuksköterskan har utifrån detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som lindrar biverkningarna illamående och fatigue orsakat av cytostatikabehandling hos cancerpatienter. Metod: Författarna genomförde denna litteraturstudie genom att använda Polit och Becks (2017) metod med nio steg. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Efter urval sammanställdes nio kvantitativa, två kvalitativa och tre mixed-methods artiklar för resultatet och därefter togs fem olika teman fram. Resultat: Icke-farmakologiska åtgärder som togs fram i resultatet som sjuksköterskan kan utföra för att lindra biverkningarna illamående och fatigue var att utbilda patienten i egenvårdsåtgärder, progressiv muskelavslappning, rådgivning om anpassad kost, anpassning av miljön samt distraktion som musik och film. Slutsats: Icke-farmakologiska åtgärder har visats kunna lindra fatigue och illamående utan att medföra ytterligare biverkningar. Patienten kan själv göra mycket åt att lindra biverkningarna men sjuksköterskan har en viktig roll i att utbilda och motivera samt att utföra de åtgärder som patienten inte kan utföra själv.

Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom som drabbar många människor runt om i världen och bedöms som ett globalt problem. Behandlingen består ofta av en kombination av behandlingsmetoder och många patienter behandlas med cytostatika. Behandling med cytostatika leder vanligen till många biverkningar och dessa kan uppträda från stora delar av kroppen. Varje persons upplevelse av behandlingen är unik och för att kunna bemöta människors olika behov och förbättra samt utöva en god personcentrerad vård behövs upplevelsen förstås utifrån den levda livsvärlden. Syfte: Syftet var att sammanställa kvinnors upplevelser av att genomgå cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra patografier och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier kroppsliga förändringar, emotionella förändringar samt vardagliga förändringar. Kroppsliga förändringar hade två underkategorier kroppen bryts ner och utseendet förändras. Kategorin emotionella förändringar hade två underkategorier måendet försämras och perspektiv förändras. Sista kategorin vardagliga förändringar hade tre underkategorier tillvaron förändras, bemötandet förändras och behovet av stöd ökar. Slutsats: Cytostatikabehandling vid bröstcancer leder till en stor påverkan och förändring på både individen och dennes vardag. Upplevelser av symtom skiljer sig vilket betonar vikten av att tillämpa en personcentrerad vård som ser till det unika hos varje individ. Med hjälp av livsvärldsperspektivet nås dessutom en djupare förståelse för hur cytostatikabehandlingen upplevs från ett inifrånperspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligare cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. För att behandla bröstcancer är cytostatika en av de viktigaste behandlingsmetoderna, dock är det en behandling som medför mycket oönskade och påfrestande biverkningar. När en patient genomgår en cytostatikabehandling behövs en kunskap om hur patienten upplever biverkningarna för att kunna symtomlindra och stötta patienten på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på patografier med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Dataanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.  Resultat: Resultatet för studien resulterade i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. De tre huvudkategorierna var, Att utseendet förändras, Att leva med trötthet och Att kroppen förändras. Slutsats: Studiens mest framträdande resultat var att det framkom blandade känslor kring att tappa håret, att hjärntrötthet och fysisk trötthet hade en stor påverkan på kvinnorna samt att de tvingades leva med smärta. Genom att sjuksköterskan har en större kunskap och förståelse kring de olika biverkningarna samt hur de påverkar patienten kan de lättare stödja den drabbade och symtomlindra dess biverkningar.

Cytostatika är en vanlig behandlingsmetod vid cancersjukdom där syftet kan vara kurativt, adjuvant eller palliativt. Behandlingen medför en rad olika biverkningar som till stor del kan påverka patientens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar och hur dessa biverkningar påverkade deras dagliga liv. 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för studien och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i åtta innehållsområden med tillhörande kategorier som beskriver upplevelser relaterade till en specifik biverkning. Innehållsområdena var Illamående och kräkningar, Fatigue, Alopecia, Kognitiva förändringar, Kemosensoriska förändringar, Sköra slemhinnor, Klimakteriebesvär och Minskad sexuell lust. Vi anser att denna studie kan ligga till grund för sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete och ge ytterligare kunskap och förståelse för hur varje biverkning kan upplevas. Studien kan också vara relevant för kvinnor och deras familjer som stöd, och att ge information om hur det kan upplevas och ge dem en känsla av att de inte är ensam som går igenom dessa problem.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika, vilken kommer med ett flertal biverkningar. Lidande kategoriseras i tre olika former. Etiska principer används vid ställningstagande av behandling. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av lidande relaterat till cytostatikabehandlingen vid bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturöversikt som utgår från kvalitativ forskning. Elva artiklar granskades och sammanfattades genom att utgå från Friberg (2012). Resultat: Kvinnor med bröstcancer drabbas av ett lidande i relation till cytostatikabehandling. De upplever att de förlorar en del av sin identitet i samband med att de får ett förändrat utseende. Människor i deras omgivning behandlar dem annorlunda och de klarar inte av att göra samma saker som tidigare i rollen som mor, fru, väninna och kollega. Lidandet består även av fysiska symtom relaterade till själva behandlings- och sjukperioden, men även av symtom som inte går tillbaka efter avslutad behandling. Diskussion: Det är de fysiska biverkningarna som leder till psykiska biverkningar då kvinnorna upplever förlorad identitet, skuld och skam. Vårdpersonalen har en viktig roll i att informera och bemöta kvinnorna på ett bra sätt för att minska vårdlidande. Cytostatikabehandlingen ger upphov till lidande i form av både sjukdomslidande och vårdlidande, men även livslidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and a common treatment is chemotherapy, which comes with side effects. Suffering can be categorized in three different forms. Ethical principles are used to motivate choice of treatment. Aim: To describe women's experience of suffering related to chemotherapy during breast cancer. Method: The study is a literature review based on qualitative research. Eleven articles were reviewed and summarized by using Friberg (2012). Results: Women with breast cancer experience suffering when undergoing chemotherapy. They feel loss of their identity when their looks changes. People around them treat them differently and they are not able to do the same things as before in the role of mother, wife, friend and colleague. Suffering also consists of physical symptoms related to the treatment and the illness period, but some of the symptoms do not go away after treatment. Discussion: Physical side effects lead to psychological side effects as women experiences loss of identity, guilt and shame. Health care professionals have an important role in informing and to counter women in a good way to reduce suffering. Chemotherapy leads to suffering due to the illness and treatment, but it is also related to their existence.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: uppleva en förändrad kropp, uppleva ett förändrat sinne och upplevd påverkan på det sociala livet. Det framkom att kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska biverkningar och dessa hade en stor påverkan på deras sociala liv. Slutsats: I slutsatsen betonas vikten av sjuksköterskans stöd i form av information och omvårdnad. / Background: Adjuvant chemotherapy is used to treat breast cancer after the removal of the tumour. Side effects may occur since chemotherapy affects all of the body cells. The nurse should be able to provide good care, to do so it requires that she/he takes part of patients’ experiences of adjuvant chemotherapy. Aim: The aim was to describe women’s experiences of adjuvant chemotherapy for breast cancer Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative approach was executed. Results: The result consisted of three main categories: experiencing a changed body, experiencing a changed mind and perceived impact on social life. It was revealed that women experienced both physical and psychological side effects and they had a great impact on their social life. Conclusion: The conclusion shows the importance of the nurse’s support in form of information and care.

Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. / Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.

Charles University Faculty of Pharmacy in Hradec Králové Department of Biochemical Sciences Candidate: Bc. Jesika Štorkánová Supervisor: RNDr. Eva Novotná, Ph.D. Title of diploma thesis: Study of the cytotoxicity of selected chemotherapeutics for the treatment of leukemia in human tumor cell lines Leukemia represents a diverse group of malignant diseases with a hematopoietic disorder with different prognoses. As the incidence of patients with leukemia is increasing, is an effort to establish the treatment that will lead to successful therapy. One of the basic approaches to the treatment of leukemias is chemotherapy. Today it is known that the effectiveness of chemotherapy is influenced by a number of factors which can significantly affect the treatment strategy and thus decide on the outcome of the treatment itself. An important approach in chemotherapy is the selection of cytostatics with maximum efficacy for oncological disease and elimination cytostatics to which the cells are resistant based on the findings in in vitro conditions. The aim of this diploma thesis was to determine the inhibitory effects of in vitro selected chemotherapeutics in cell tumor lines. For determine the inhibitory effect, HCT116, HepG2 and HL-60 cell lines were selected using a colorimetric method based on the...