Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

<p>Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.</p><p>Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900</p><p>och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv</p><p>och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien</p><p>försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i</p><p>läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av</p><p>studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta</p><p>perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en</p><p>överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i</p><p>läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till</p><p>övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även</p><p>om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger</p><p>på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.</p>

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan. Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900 och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan. I resultatet framkommeratt förskollärarna förklarar att bemötandet av barn i sorg på förskolan är viktigt. De uttryckeratt det är viktigt att låta barnen fundera kring händelsen, skapa en trygghet på förskolansamt visa att det är tillåtet att visa och uttrycka sina känslor. I diskussionsdelen jämför vi berättelsernamed den behandlade litteraturen samt uttrycker våra egna tankar och åsikter kring barn i sorgpå förskolan.

Bakgrund: De få undersökningar som finns om barns syn på döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vår studie är hur barn uppfattar fenomenet döden. Det är ett ämne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan på grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska händelser i livet. Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur barn i förskoleklass respektive barn i årskurs två uppfattar fenomenet döden, för att på detta vis se om det förekommer någon skillnad i svaren beroende på ålder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig åt, samt se hur media påverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi även sammanfatta de övriga påverkansfaktorer som vi kan se.  Metod: Studien bygger på intervjuer med barn i grundskolan på två olika skolor där åldern varierar mellan 6-8 år. Vi använder ålder, genus, media och berör även övriga faktorer som vi stött på under arbetes gång för att ta reda på barns uppfattningar om fenomenet döden. Vår undersökning hämtar inspiration från fenomenografin och de teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet och konstruktivism.  Resultat: Resultatet visar att barnens tankar angående döden varierar beroende på ålder och att både media och genus är faktorer som påverkar barnens åsikter om fenomenet. Ytterligare  en påverkansfaktor som utmärkte sig i studien var barnens föräldrar. Flera av barnen uttryckte en ovilja att prata med sina föräldrar och menade att de föredrog att prata med en vän istället för en vuxen.

Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.   Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.

Alla människor behöver sörja och sorg uppstår efter en betydande förlust av något eller någon. Att möta döden och döende patienter är ofta en oundviklig verklighet för sjuksköterskor i deras profession. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av sorg relaterat till en patients död. Studiens resultat utgjordes av 10 vetenskapliga artiklar. Det framkom i resultatet att sorg uppstår vid en patients död och framkallar många olika känslor. Vårdrelationen var av stor betydelse för sjuksköterskornas känsla av sorg och ju starkare vårdrelationen var desto djupare blev sorgen när patienten dog. Erfarenhet och reflektion var något som hjälpte sjuksköterskorna att hantera sin sorg. Genom erfarenheter och reflektion kunde sjuksköterskorna hitta en balans i sina vårdrelationer så att sorgen blev mer hanterbar. Det sociala stödet genom kollegor var det viktigaste stödet i sjuksköterskornas sorgearbete. Det är av stor vikt att sjuksköterskornas sorg tydliggörs i utbildning, det dagliga yrkesutövandet samt genom forskning för att lyfta fram hur sjuksköterskans sorg kan påverka omvårdnaden.

No description available.

<p>Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.</p><p> </p><p>Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.</p>

Vid plötslig oväntad död har de närstående ingen tid att förbereda sig mentalt eller känslomässigt, vilket ofta innebär en stor kris i livet. Vårdpersonalen känner ofta en bristande kunskap och osäkerhet i mötet med närstående i denna situation. Genom att undersöka de närståendes upplevelser och behov i denna litteraturstudie, ges möjlighet till ny kunskap som ger insikt och förståelse för deras situation, vilket kan skapa en ökad trygghet. Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse och behov av omvårdnad vid plötslig, oväntad död. Metoden är en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar som kan svara på syftet har granskats och analyserats. Resultatet visar att närstående har behov som är generella men också specifika vid plötslig oväntad död. Deras livsvärld förändras dramatiskt och de hamnar i behov av omhändertagande och stöd i sorgen utifrån ett förändrat liv. Varje individ är unik och har sitt eget sätt att hantera svåra situationer, vilket kan göra det svårt för vårdpersonal att möta den sörjandes individuella behov. Reaktionerna kan variera kraftigt, men behoven är vanligtvis detsamma. Vårdpersonal har stor del i hur de närstående upplever omhändertagandet när en anhörig plötslig dör. Individuella behov som uppstår i sorgen kräver god kunskap för att kunna bemöta dessa. Som vårdpersonal är det viktigt att övervinna sin rädsla och våga möta de sörjande oavsett tidigare erfarenhet.