Bakgrund: År 2021 avled 92 085 människor folkbokförda i Sverige. Benämningen plötslig död innebär dödsfall som sker utan förvarning vilket leder till inre smärta, chock och sorg hos närstående. Närstående uppger att omgivning och miljö samt bemötande från sjuksköterskor är av vikt relaterat till optimal trygghetskänsla och sorgebearbetning. Sjuksköterskans roll är att bemöta lidande, vara hänsynstagande och ha god kommunikativ förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående till plötsligt avlidna patienter. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalstudier inkluderades. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplevde sina egna och närståendes känsloreaktioner som starkare vid plötsliga dödsfall jämfört med de dödsfall som var väntade. Möten med närstående och rädslor över deras reaktioner upplevdes av sjuksköterskor som utmanande, därefter upplevelser av osäkerhet gällande egen kompetens och bemötande samt visande av egna känslor. Genom att sjuksköterskor erbjöd insatser för att möjliggöra en lugnare miljö för närstående upplevdes ökad medkänsla. Slutsats: Att bevittna plötslig död och sorgereaktioner hos närstående upplevdes som utmanande och vikten av kommunikation lyftes fram. Upplevelser av rädsla kring bemötandet av närstående efter plötslig död uppkom, då sjuksköterskorna inte visste vilken typ av reaktion de kunde vänta sig. Om sjuksköterskan hade tidigare erfarenhet gällande plötslig död upplevdes mötet med närstående mindre svårt att hantera, då erfarenheten bidrog till underlättande av både den närståendes samt den egna hanteringen av känslor. / Background: 92 085 people registered in Sweden died in the year 2021. The term sudden death means death that occurs without warning which leads to inner pain, shock and grief in relatives. Relatives state that the environment and the care from nurses is important related to optimal safeness and processing of grief. The nurse's role is to respond to suffering, be considerate and have good communicative ability. Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of meeting relatives of suddenly deceased patients. Method: A descriptive literature review where 12 original qualitative studies were included. Results: Nurses experienced their own and relatives' emotional reactions stronger in sudden deaths compared to expected deaths. Meetings with relatives and fear of their reactions were perceived by nurses as challenging, also experiences of uncertainty regarding their own competence, treatment and showing their own feelings. Nurses felt compassion related to the efforts of creating a calmer environment for relatives. By offering efforts to enable calmer environment for relatives, nurses’experiences increased compassion. Conclusion: Witnessing sudden death and griefreactions in relatives was perceived as challenging and the importance of communication was highlighted. Experiences of fear about the treatment of relatives after sudden death arose as the nurses didn´t know what kind of reaction to expect. If the nurse had previous experience of sudden death, the meeting with relatives was perceived as less difficult to handle, the experience contributed to the facilitation of both the relatives and their own handling of emotions.

Bakgrund: När livet på ett ögonblick förändras genom ett oförutsett traumatiskt dödsfall rubbas de anhörigas grundläggande trygghet och tillvaro och livet ställs på sin spets. Den oförutsedda händelsen innebär en stark känslomässig påverkan vilken för de anhöriga kan vara svår att hantera. I den påfrestande och sårbara situation som den anhöriga befinner sig i efter ett traumatiskt dödsfall är behovet av stödinsatser och ett professionellt bemötande av stor betydelse. Sjuksköterskeprofession innefattar möten med anhöriga som befinner sig i kris vid traumatiskt dödsfall och en viktig del i dessa möten är att stödja och ge omsorg. I mötet med anhöriga i kris anses ett personcentrerat förhållningssätt vara en förutsättning. Genom att etablera en god vårdrelationen byggd på medkänsla, förståelse och tilltro kan den fortsatta sorgeprocessen främjas och framtida ohälsa förebyggas. Syfte: Syftet var att undersöka anhörigas upplevelser vid traumatiskt dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL, där ämnesord och sökord valdes utifrån syftets bärande begrepp.Resultat: I föreliggande arbete identifierades fem huvudkategorier, reaktioner i samband med dödsbeskedet, existentiellt lidande, betydelsen av stöd från hälso- och sjukvården, förlustens påverkan på familjerelationerna samt strategier för att uthärda förlusten. Slutsats: De anhöriga betonade att det bemötande och de stödinsatser som erhölls av hälso- och sjukvårdspersonal vid ett traumatiskt dödsfall var avgörande för hela upplevelsen. Dock visade resultatet i föreliggande arbete att de anhörigas känslomässiga behov ofta inte tillfredsställdes. Anhöriga upplevde även att hälso- och sjukvårdspersonalen var i behov av mer utbildning i att bemöta anhöriga i kris vid traumatiskt dödsfall och en ökad medvetenhet om relevant krisstöd.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar är utvecklade för att hjälpa människor överleva med en miljö som syftar till effektivitet, sterilitet och säkerhet. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning kommer med många utmaningar för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar med kvalitativ ansats som sökts i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att vårdmiljön upplevdes vara en utmaning. Otillräcklig kunskap och utbildning om vård i livets slutskede samt kommunikationssvårigheter och konflikter med läkare ledde till osäkerhet inför arbetet. Vissa sjuksköterskor upplevde sig sakna inflytande i vårdens utformning, något som försvårade deras arbete. Ett gemensamt mål var strävan efter att ge patienten en god och värdig död och närstående beskrevs vara en viktig del av processen. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter inverkade på hur de hanterade arbetets utmaningar. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning upplevdes som emotionellt påfrestande och bestod av flera utmaningar, men beskrevs som ett meningsfullt arbete.  Sjuksköterskorna önskade utbildning, kunskap och riktlinjer för att bättre kunna genomföra omvårdnaden. När kommunikation inom teamet och sjuksköterskans medverkan i vården inte fungerade upplevde sjuksköterskor att patient och närstående drabbades. Det område sjuksköterskan önskade mest stöd i att hantera var närstående. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning påverkade och omformade efter tid och arbetslivserfarenhet sjuksköterskans syn på döden, som något att acceptera och leva med snarare än undvika och rädslas över. / Background: Intensive care units' environments are designed to sustain life aiming toward efficiency, sterility and safety. End-of-life care in an intensive care unit comes with challenges for nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end-of-life in an intensive care unit. Method: A descriptive literature study based on 14 qualitative studies retrieved through the database PubMed. Main result: The care environment was seen as a challenge. Insufficient knowledge, a lack of experience, difficulties communicating and conflicts within the team lead to uncertainty in delivering end-of-life care. Nurses’ experienced a lack of influence in planning the patients care, making the task difficult. A common goal was to provide a good and dignified death for their patients where family was seen as important to the care. The result showed that nurses’ experiences affected how they handled the perceived challenges. Conclusion: End-of-life care for patients in an intensive care unit was described as emotionally stressful, included numerous challenges but was seen as a meaningful task. Nurses’ asked for education, knowledge and guidelines to improve the care. When communication within the team failed, nurses felt that the patient and their relatives were negatively affected. The area nurses wanted most support in was how to care for the family. To care for patients at the end of life in an intensive care unit affected the nurses view on death over time, from fearing the unspeakable to death as a natural part of life.

Plötslig och oväntad död är något sjuksköterskan kan komma att uppleva i sitt yrkesverksamma liv. Plötslig och oväntad död innebär att en person avlider oväntat och att döden inträffar upp till 24 timmar efter symtomdebut, oberoende på om tidigare symtom på bakomliggande sjukdom är känd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av patienters plötsliga och oväntade död. Det gjordes genom en litteraturstudie som innebär att på ett systematisk sätt identifiera och undersöka vetenskapliga artiklar. Många sjuksköterskor upplever känslor såsom sorg, skuld och otillräcklighet vid patienters plötsliga och oväntade död. Det är först när rätt tid och plats ges som sjuksköterskan får lov att ge utlopp för sina känslor. Dessutom har anhörigas reaktioner en stark inverkan på sjuksköterskans upplevelse av den egna kapaciteten. Copingstrategier är av vikt, både för att kunna möta anhöriga men även för att kunna hantera de egna känslorna. Mer forskning bör genomföras eftersom att plötslig och oväntad död är en händelse som upplevs vara svårhanterlig för sjuksköterskan. Också utbildning i hanteringen av plötsliga och oväntade dödsfall är av betydelse då det är något som sjuksköterskan kan komma att ställas inför och på grund av att kunskapen inom ämnet är bristfällig. / Sudden and unexpected death is something that the nurse may experience in his or her professional life. Sudden and unexpected death means that a person dies unexpectedly and that the death occurs within 24 hours after the first symptoms, regardless whether an underlying disease is known. The purpose of this study was to elucidate the nurses’ experience of patients sudden and unexpected death. This was done by a literature research which means that in a systematic way identify and examine scientific articles. Many nurses are experiencing feelings such as grief, guilt and inadequacy when a patient sudden and unexpected dies. It is only when the right time and place is given that the nurse is allowed to vent his or her own feelings. In addition, the reactions from relatives have a strong impact on the nurse’s experience of his or her own capacity. Coping strategies are of importance, both in beeing able to meet relatives but also to be able to manage his or her own emotions. More research should be conducted since sudden and unexpected death is an event that is perceived as difficult to handle for the nurse. Education in handling sudden and unexpected deaths is of importance since it is something that the nurse probably will encounter and because the knowledge within the subject is inadequate.

Plötsligt eller oväntat döende kan förekomma överallt, relativt ofta inom akutsjukvården. Det innefattar ett krävande arbete för sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll innefattar en viktig del av att skapa relationer till familjen, ge stöd, trygghet och skapa delaktighet för att lindra familjens lidande. I dagsläget ses mestadels forskning kring familjens perspektiv och inte hur sjuksköterskan upplever mötet med den sörjande familjen. Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta familjen som håller på att förlora eller just förlorat en familjemedlem, genom plötsligt eller oväntat döende inom akutsjukvården. En litteraturstudie har genomförts genom att tio kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sedan inkluderats och varit med och bidragit till litteraturstudiens resultat efter noggrann granskning. Flera svårigheter och aspekter uppkom i samband med sjuksköterskornas möte med den sörjande familjen. Fyra huvudkategorier bildades och 13 underkategorier. Huvudkategorierna blev 1) information, 2) vägen till trygghet, 3) akutsjukvården - ingen lämplig miljö att dö i och 4) sjuksköterskans utmaningar. Under tre av dessa huvudkategorier uppmärksammades sjuksköterskornas upplevelser kring bristen på utbildning, vilket kunde bidra till otrygghet. Svårigheter uppstod kring sjuksköterskans relation till familjen, hur den skulle hållas på en lagom distanserad nivå. Olika sjuksköterskor upplevde dessutom olika känslor vid vården kring plötsligt eller oväntat döende beroende på deras ålder och erfarenhet.

Bakgrund: Många dödsfall sker idag på sjukhus och detta indikerar att sjuksköterskor mest troligt kommer att uppleva plötsliga eller oväntade dödsfall någon gång under deras yrkesverksamhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskor upplevelser när patienter plötsligt eller oväntat dör på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Analys genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Vid analysen framkom fem teman. De fem teman var: Sjuksköterskans känslor och reaktioner vid plötsligt eller oväntat dödsfall, Hinder vid omhändertagande av patienter och anhöriga, Sjuksköterskans hantering av plötsligt eller oväntat dödsfall, Kommunikation - en viktig men krävande uppgift och Bristfällig utbildning. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att plötsliga eller oväntade dödsfall är svåra att hantera. För att klara av denna svåra uppgift kan sjuksköterskor behöva kompetensutveckling i form av utbildning samt informellt och formellt stöd. Vidare forskning inom detta problemområde skulle kunna bidra till en ökad förståelse gällande hur sjuksköterskor upplever, hanterar samt påverkas av plötsliga eller oväntade dödsfall. / Background: Many deaths occur today in hospitals and this indicates that nurses are most likely to experience sudden or unexpected deaths at some point during their professional worklife. Aim: The aim of this litterature study was to describe nurses' experiences when patients die suddenly or unexpectedly in hospital. Methods: A literature study was conducted based on eight qualitative studies. The database search was conducted in CINAHL and PubMed. Fribergs five-step model was used to analyze the studies. Results: Five themes emerged during the analysis. The themes were: The nurse's feelings and reactions in the event of a sudden or unexpected death, Obstacles when caring for patients and relatives, The nurse's management of a sudden or unexpected death, Communication - an important but demanding task and Inadequate education. Conclusion: Nurses find that sudden or unexpected deaths are difficult to deal with. To cope with this difficult task, nurses need competence development in the form of education as well as informal support. Further research regarding this subject could contribute to an increased understanding of how nurses experience, manage and are affected by sudden or unexpected deaths.

Bakgrund: Dödsfall bland barn i Sverige är ovanligt. Ungefär 98 % av alla barn som vårdas på intensivvårdsavdelning överlever upp till vuxen ålder. Detta gör att sjukvården saknar erfarenhet av omhändertagande av föräldrarna till ett döende barn. Ett barns död väcker starka känslor hos föräldrarna. De kan känna förtvivlan, sorg, chock, skuld och depression. Genom familjecentrerad vård kan sjukvården stödja föräldrarna i deras svåra situation vid vården av barnet i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras barn dör på en intensivvårdsavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Nio artiklar inkluderades. Relevanta artiklar analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: samspelet mellan föräldrar och personal, förtroende för vården runt det döende barnet, omgivningens betydelse för föräldrarna, att få vara förälder och olika former av stöd. Slutsats: Genom ökad kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser i samband med att ett barn dör på en intensivvårdsavdelning kan personalen bättre hantera föräldrarnas sorg och tillgodose deras behov. / Background: Death during childhood in Sweden is uncommon. Approximatley 98% of all children cared for in the intensivecareunit survive into adulthood. This means that the public health care system does not acquire much experience in taking care of parents of a child who has died. A child’s death leads to strong emotional experiences for parents. They can experience hopelessness, grieving, shock, guilt, and depression. Through family centered care, the health care system can support parents during the difficult period with end-of-life health care for a child. Aim: The aims of this literature review was to examine parental experiences in connection with the death of their child in an intensive care unit setting. Method: A systematic literature search was conducted. Articles were searched in the databases CIHNAL, PubMed and PsycINFO. Manual search was also conducted. Nine articles were included. Relevant articles were analyzed for categories. Result: The analysis resulted in five main categories, and twelve sub categories. The main categories included the following: interplay between parents and personnel, parental trust in the dying child’s health care management, the impact of the surroundings on the parents, the ability for the parents to maintain a parental role and various forms of support. Conclusion: Through better knowledge and understanding of parental experience when a child dies in an intensive care unit, personnel can better manage the parents grief and meet their needs.

Jesusforskningen har under de senaste 300 åren försökt ta reda på vem den historiske Jesus är. De flesta forskare är ense om hans existens men är knappast överens om vem han var och vad han tänkte. Ett sätt att finna nya vägar i studiet om Jesus är att fokusera på hans agenda. Uppsatsen söker därför ett svar på frågeställningen vad var Jesus intention med döden i Markusevangeliet? Med rätt metod kan en sannolik historisk rekonstruktion skapas av den historiske Jesus som förklarar varför Jesus dog. Rudolf Bultmann hävdade att den historiske Jesus knappt går att urskilja från trons Jesus. Evangelierna är därmed utvecklade av den tidiga kyrkans livsvillkor. Av vikt är därför att kunna argumentera för vad som utgör Jesus intention, vilket sker med hjälp av äkthetskriterier som är till för att analysera bibelavsnitt som sannolikt från Jesus eller ej. De utvalda avsnitten talar om intentionen med döden och denna information hos de ”äkta” avsnitten utgör rekonstruktionen av Jesus intention. Jesus historiska kontext är viktig för att förstå denna. Albert Schweitzer och Nicholas Thomas Wright betonar Jesus judiskhet samt behovet av att förstå honom utifrån hans eskatologiska förväntan. Judendom, eskatologi och även kristendom utgör den historiska kontexten (och teoretiska utgångspunkt) som tydliggör och förklarar Jesus intention med att dö. Han måste placeras inom rätt världsbild och ska därför förstås som en jude placerad i första århundradets judendom men även i förhållande till den tidiga kristendomen. Med eskatologi avses inte ett socialt budskap med kritik mot en korrupt värld, vilken John Dominic Crossans judiske cyniker-Jesus predikar. Istället rör det sig om en förståelse av att Israels berättelse har nått sin klimax och att den nya tiden kan gripa in. Resultatet tyder på att Jesus tydligt tänkte sig att dö. Det handlar dock inte om en dödslängtan, istället är döden en del av att vara Guds verktyg för Israels upprättelse. Utifrån en eskatologisk förståelse om den nuvarande tiden som ond med lidande och vedermödor, kommer Jesus lidande och död bli ett medel för den nya tidens ankomst med upprättelse och frälsning. Det är eskatologi som en förändring inom världens rumtid istället för världens slut. Genom att också tala om sig själv med det eskatologiskt laddade begreppet Människosonen visar Jesus att han ser sig som utvald av Gud, ska lida och få upprättelse. Döden är till för Israels upprättelse och syndernas förlåtelse. Han gör det tydligt att hans död är ställföreträdande och dör därför som Israel och för Israel. Detta sker genom att ta Guds vrede samt bli föremål för upprättelse. Jesus tänker sig därför att Gud ska ingripa genom hans död och därmed bli grunden för det nya som kommer därefter. Till exempel kommer Israel få ett nytt ledarskap vilka Jesus kungör är en del av Israels problem utöver att vara otrogna förbundet. Döden till trots förväntar han sig ett segerrikt slut bland annat genom uppståndelse. Med andra ord visar resultatet på en sannolik förståelse av Jesus intention med döden. Likväl visar det att den historiske Jesus sannolikt inte är dold bakom den tidiga kyrkans tro.

<p>I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.</p>

Death in textbooks: teaching materials analysis for grades 7-9. [Döden i läroböcker: läromedelsanalys för åk 7-9] My purpose is to examine how death is described in the students' textbooks in religious studies. I want to pass on knowledge of what the textbooks concern about death and grief. I will conduct a qualitative text analysis, because it suits well when you want to examine textbooks. The ideas of a secular society might be a reason why questions of life are hidden. They also influence how people act towards each other, especially when someone is under grief and loss. What I expect is that the textbooks used in schools today are lacking information about death and grief. The actual results show that parts of my expectations were correct. Large differences also emerged when looking at the textbooks issued to the current curriculum in comparison to the old textbooks that is still in use at school's teaching today.