Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan. Resultatet av marknadsanalysen visade att det inte fanns något material att tillgå för den lärare som vill ha en konkret handledning i ämnet. Det här arbetet har resulterat i ett förslag på ett undervisningsmaterial. Ett material som konkret och med stöd från nya läroplanen (Lgr 11) hjälper läraren att arbeta med död och sorg.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer.  Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).  Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in.  Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever.

SAMMANFATTNING Bakgrund På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner. Slutsats Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

Bakgrunden till vår studie grundas i att vi båda uppmärksammat problematiken kring sorg och sorgearbete i nära anslutning till dödsfall, både privat och inom förskola. Vi anser att det är en mycket komplex och svår situation som vi i dagens samhälle samtalar relativt lite om. Vi väljer att rikta undersökningens fokus på just sorgearbete i och kring barngrupper för att få en generell bild av hur verksamheten arbetar. Syftet med studien är att undersöka om arbetet kring existentiella frågor sker kontinuerligt i förskolan eller om det enbart sker vid ett dödsfall i nära anslutning till barngruppen. Metoden vi valt att använda är kvantitativ i form av enkät. Enkäten skapades elektroniskt och publicerades i två Facebookgrupper vilket ledde till att 150 respondenter deltog i studien varav 116 är förskollärare, resterande är personal i förskolan såsom barnskötare och övriga pedagoger. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna (115 stycken) har erfarit dödsfall i nära anslutning till barngruppen. De tillfrågade anser att de har ett öppet klimat i verksamheten där frågor kring död/sorg får ställas men att barnen i sin tur inte känner sig lika trygga att ställa dessa frågor enligt respondenterna själva. Utbildning visade sig ha liten betydelse för om eller hur de arbetar med området. De som har erfarenhet av dödsfall knutet till barngruppen arbetar mer medvetet med död/sorg, exempelvis vid samtal kring barnlitteratur. Merparten tillfrågade känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem vid ett dödsfall i anslutning till barngruppen. Detta var dock tydligast i ålderskategorin 51-60. Större delen av respondenterna anser att fortbildning inom området är önskvärt.

Att förlora ett barn i en plötslig och oväntad död är en förödandeupplevelse för föräldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvårdnadsåtgärdervara en betydande del av processen kring att återuppbygga förälderns raseradelivsvärld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvårdnadsåtgärder till föräldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochoväntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades på elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja på fleraolika vis och allt stöd bör ges med äkta empati och medkänsla. Stöd kan gesgenom såväl små enkla gester som genom en ärlig och kontinuerlig information.Sjuksköterskan kan även stödja föräldrar vid deras avsked av sitt barn, genomolika former av uppföljning samt genom att hjälpa dem att gå vidare i livet. Genomutbildning och kunskap kring ämnet kan sjuksköterskans omhändertagande avdrabbade föräldrar bli av god karaktär och ha en positiv inverkan på detlångsiktiga sorgearbetet. Då stödet har en stor inverkan på den drabbadeföräldern är det betydelsefullt att mer svensk forskning genomförs samt att detuppmärksammas mer i sjuksköterskeutbildningen.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats. Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur. Planerna stämde mestadels överens med litteraturen inom ämnet, förutom en plan som hade stora strukturella skillnader. Trots att pedagoger som blev intervjuade har varit med om krishantering finns det hos dem fortfarande en känsla av att det är ett svårt ämne att tala om med eleverna. Samtliga pedagoger uttrycker att det är viktigt och att sorgearbetet ska ha en naturlig plats i skolan. De lägger även vikt vid rutiner när det gäller sorgearbete då detta kan skapa struktur i elevernas liv efter en kris.

No description available.

Bakgrund  Inom akutsjukvården sker det dagligen en rad dödsfall och en del av dem kommer utan förvarning. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården ställs dagligen inför att hantera plötsliga och oväntade dödsfall. Med dödsfall kommer även närstående i sorg och som behöver stöd. Att ta hand om närstående ingår som en del av sjuksköterskans profession och att patienter dör oväntat leder ofta till känsloladdade situationer som sjuksköterskan kan ha svårigheter med att möta (Scott, 2013). Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskan beskrivna upplevelser och erfarenheter av att bemöta närstående i sorg efter ett oväntat dödsfall Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cumulative index to nursing and allied health literature (CINAHL). 16 artiklar inkluderades i en integrerad analys och sammanställdes i en matris (bilaga A). Resultat Tre teman identifierades, dessa var; Känslomässiga reaktioner, Mötet med närstående och Stöd och kompetensutveckling. Att möta närstående i sorg upplevs av många sjuksköterskor som svårt och krävande då de inte lyckas möta de närståendes behov. Att lyckas etablera en god relation till patientens närstående kan underlätta mötet och effektivisera omvårdnaden. Slutsats Vården står inför ett paradigmskifte där allt fler patienter vårdas inom primärvården och i hemmet. Detta tror vi kommer leda till att akutsjukvården i Sverige kommer att få motta allt fler svårt sjuka patienter. Därför anser vi att det är av värde att implementera mer utbildning i att möta närstående i sorg redan i grundutbildningen men även erbjuda fler möjligheter till stöd för sjuksköterskor på arbetsplatsen.

Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet?Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg. / Pedagogues´ knowledge and competence when meeting children in mourning

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ”Bröderna Lejonhjärta” kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden.Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg.Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta.