Bakgrund: Bensår är ett växande och alltmer vanligt förekommande problem. Upp till 5 procent av den äldre befolkningen kommer få ett bensår. Venösa bensår är den vanligaste bensårsdiagnosen. Bensår kan ha en läkningsprocess från månader till år. Sjuksköterskan är den som har huvudansvar för personer med bensår. Kompressionsbehandling är en vanlig behandlingsform vid bensår.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av bensår i det dagliga livet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes som baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån Fribergs analysmetod.Resultat: Ett huvudtema identifierades; En förändrad livssituation, samt två kategorier: Fysiska besvär och Psykosociala påfrestningar med vardera fem respektive fyra subkategorier som beskriver personernas upplevelser av bensår i det dagliga livet.Slutsats: Personer med bensår upplever en förändrad livssituation, som effekt av de symtom som kan uppstå vid bensår. De upplever flera fysiska besvär som begränsande smärta, störd sömn och obehaglig lukt. Även psykosociala påfrestningar så som en påverkad självbild, känslor av skam, psykisk ohälsa samt social isolering. Personerna med bensår upplevde att de inte längre kan upprätthålla sitt normala dagliga liv. Den förändrade livssituationen mynnar ut i ett lidande på flera plan för personerna med bensår. Genom att sjuksköterskan erhåller mer kunskap om personers upplevelser av bensår i det dagliga livet, finns bättre förutsättningar att stötta personerna utefter deras individuella behov.

Bakgrund: Av alla personer som lever i Sverige idag kommer minst en av tre att någon gång drabbas av cancer. Lungcancer tillhör en av de cancersjukdomar som har sämst prognos och palliativ behandling blir vanligtvis aktuell redan då diagnosen ställs. Att erhålla ett besked om livshotande sjukdom får stor påverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskan spelar här en avgörande roll för den sjuke och närstående genom att förmå dem att se till livets glädjeämnen och möjligheter samt att ta tillvara det friska hos den som vårdas. Syfte: Att belysa hur inre och yttre resurser i ett dagligt liv kan påverka personer som mottagit besked om icke kurativ lungcancer. Metod: Vald metod var litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: dagligt liv, inre resurser och yttre resurser. Det framkom att det var betydelsefullt att fortsätta leva ett normalt liv trots sjukdom. Oavsett tid kvar i livet var det viktigt att göra det bästa av kvarvarande tid. Symtomens inverkan innebar dock begränsningar i det dagliga livet, men med stöd från närstående, vänner och vårdpersonal kunde ändå balans uppnås. Slutsats: Trots att resultatet visade att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade personer med icke kurativ lungcancer fanns en övergripande önskan om att leva som vanligt. Det uttrycktes en vilja att kunna upprätthålla ett fortsatt oberoende i dagliga livet samt leva i nuet, snarare än i dåtid eller framtid.

Bakgrund Idag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma. Pacemakerns funktion är att känna av hjärtrytmen och skicka elektriska impulser som initierar hjärtslag med syftet att upprätthålla en adekvat slagfrekvens. Det är vid omvårdnaden av personer med pacemaker viktigt att sjukvårdspersonalen inte endast fokuserar på teknologin eftersom personens emotionella behov då inte möts. Vilket behov av stöd och information som finns hos personer med pacemaker kan belysas genom en ökad kunskap om hur livsstilen och livskvaliteten påverkas efter pacemakerinsättningen. Syfte Syfet var att beskriva hur personer med pacemaker upplever sin livskvalitet i det dagliga livet samt beskriva vilka livsstilsförändringar som kan uppkomma efter pacemakerinsättning. Metod En forskningsöversikt har använts för genomförandet av denna studie. Forskning inom området samlades in via databaserna PubMed och Cinahl under Mars 2011. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en integrerad analys. Resultat Personer genomgick livsstilsförändringar efter pacemakerinsättning på grund av rädsla för att skada eller störa pacemakern. Att ha en pacemaker upplevdes inte som något onormalt av personerna och pacemakern sågs som en förutsättning för att kunna leva ett lika aktivt liv som innan sjukdomen. Förbättringar av energi, vitalitet, symtom, social funktion, fysisk funktionsförmåga, fysisk livskvalitet, mental hälsa och emotionell livskvalitet skedde efter pacemakerinsättningen. Även rollbegränsningar relaterade till fysisk funktionsförmåga och emotionella rollbegränsningar minskade. Slutsats Livskvaliteten förbättrades signifikant efter pacemakerinsättning. Den största ökningen i livskvalitet skedde mellan den första och tredje månaden efter pacemakerinsättningen. Därefter minskade den fysiska livskvaliteten sakta medans den mentala livskvaliteten fortsatte att förbättras. Personer som fått en pacemaker genomgick både positiva och negativa förändringar av livsstilen på grund av förbättringen av hälsa samt rädslor och osäkerhet kring pacemakern.

Bakgrund  Förmaksflimmer är en arytmirubbning som orsakar många problem för patienter i deras dagliga liv. Detta påverkar patienter negativt, både mentalt och fysiskt. Egenvård ses som en stor hjälpåtgärd för dessa patienter genom att de kan hantera sin sjukdom bättre. En del i sjuksköterskans professionella ansvar är att ge stöd till patienten utifrån fem inriktningsstrategier.  Syfte  Syftet var att belysa strategier för egenvård i det dagliga livet hos patienter med förmaksflimmer.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades genom relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL mellan februari och april 2021. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets kvalitetsgranskningsformulär. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre kategorier med underkategorier.  Resultat  Resultatet sammanställdes av 16 vetenskapliga artiklar och presenterades under 3 huvudkategorier med totalt 8 underkategorier. Resultatet påvisade att patienter som lever med förmaksflimmer känner sig hindrade i sin vardag vilket kunde leda till att de applicerade negativa anpassningar och strategier för sitt förmaksflimmer, vilket i sin tur ledde till sämre psykiskt mående. Det visade även hanteringsstrategier som applicerades för att förbättra patienternas dagliga liv. Strategierna förbättrade patienternas fysiska och psykiska mående samt minskade deras flimmerepisoder.  Slutsats  Resultatet lyfte fram de strategier för egenvård som patienterna använde sig av i det dagliga livet. Här framkom det även hur begränsningarna i vardagen påverkade patienterna negativt, vilket ledde till att de ibland kunde applicera negativa strategier mot sitt förmaksflimmer. De positiva strategier som patienterna applicerade i sin vardag gjorde att de mådde signifikant bättre. Dessa förändringar var ett sätt för dem att hantera och kontrollera sin sjukdom och det kunde vara strategier som till exempel avslappningsövningar, yoga och livsstilsförändringar. God implementerad kunskap hos vårdpersonalen ledde till bättre information om strategier för patienterna vilket leder till en bättre vård för dem. / Background  Atrial fibrillation is an arrhythmia disorder that causes many problems for patients in their daily lives. This affects patients negatively, both mentally and physically. Self-care is seen as a great help measure for these patients in that they can manage their illness better. Part of the nurse's professional responsibility is to provide support to the patient based on five specialization strategies.  Aim  The aim was to shed light on strategies for self-care in daily life on patients with atrial fibrillation.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles of qualitative and quantitative design. The articles were identified through relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL from February to April 2021. The included articles were quality checked with Sophiahemmet University's assessment template. The articles were then analyzed using an integrated analysis method that resulted in a compilation, sorted into three categories with associated subcategories.  Results  The result was compiled from 16 scientific articles. The result was presented by 3 main categories and 8 subcategories. The result showed that patients living with atrial fibrillation felt impeded in their daily lives which led them to adapt negative strategies for their atrial fibrillation, and that had a negative impact on their psychological health. The results showed strategies were applied to improve the daily life for the patients. These strategies improved the patients physical and psychological health and also decreased their palpation episodes.  Conclusions  The result shed light on strategies for the patients self-care which they have been using in their daily life. It was also revealed how the limitations had a negative effect in their everyday life which led to them to apply negative strategies on their atrial fibrillation. On the other hand, the positive strategies that the patients applied in their everyday lives made them feel significantly better. These changes were a way for them to manage and control their illness and it could be strategies such as relaxation exercises, yoga and multiple lifestyle changes. Good implemented knowledge for the healthcare workers led to better information about strategies for the patients and the healthcare workers were able to give a better care.

Bakgrund: Hjärttransplantationen är ett kirurgiskt ingrep som kan leda till ett förändrat dagligt liv för personer. De personer som genomgår en hjärttransplantation har många och olika känslomässiga upplevelser angående fysiska förutsättningar förekomst av eventuella biverkningar och infektionskänslighet. Sjuksköterskan har en centraliserad roll i hela omvårdnadsprocessen för att kunna stödja, informera och följa patienten till en förbättrad chans för överlevnad och livskvalité.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av dagligt liv efter genomgången hjärttransplantation.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009-2020 inkluderades och analyserades till ett resultat. Databassökningen genomfördes i PubMed och Cinahl för perioden 2009-2020.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna är: Donerat hjärta är lika med nytt liv, Livslång läkemedelsbehandling och Transplantationens påverkan vidare i livet. Personernas dagliga liv präglades av positiva och negativa upplevelser. Den första kategorin baserades på underkategorierna Blandade känslomässiga upplevelser och Existentiella upplevelser. Den andra kategorin baserades på underkategorierna Läkemedelsbiverkan påverkar vardagen och Att inte acceptera situationen. Den tredje kategorin baserades på underkategorierna Förändrad fysisk förmåga och Livet efter transplantationen.  Slutsats: En genomförd hjärttransplantation leder inte alltid till en ökad livskvalitet i personens dagliga liv. Sjuksköterskan bör därför stödja patienten under hela processen så att han eller hon återfår kontrollen över sin livssituation och därmed det dagliga livet.

Bakgrund: hjärtstopp är orsaken till hälften av alla dödsfall relaterade till hjärt-kärlsjukdomar. Svensk forskning visar att under det senaste decenniet överlevde fler personer hjärtstopp än tidigare. Sjuksköterskan behöver därför ha kunskaper om hur vården och omvårdnaden utformas på bästa sätt för att främja hälsa och hjälpa personerna som överlevt hjärtstopp tillbaka till ett tillfredställande dagligt liv. Syfte: syftet med studien var att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design användes. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Friberg (2022a) analysmodell. Resultat: tre huvudkategorier identifierades efter analys, upplevelser av emotionella förändringar, upplevelser av fysiska förändringar och upplevelser av förändrat behov av stöd. Slutsats: att överleva ett hjärtstopp betyder en stor upplevd förändring i det dagliga livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att stötta personen i denna förändring och bör agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att bidra till bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet är individuellt och sjukdomen har en stor inverkan på de drabbades dagliga liv.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen påverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros. Metod: I denna litteraturstudie användes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med åtta underkategorier som tillsammans visar på att multipel skleros är en diagnos som till stora delar förändrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att få diagnosen kan leda till både negativa och positiva reaktioner hos den som får diagnosen och det dagliga livet präglas av osäkerhet inför framtiden. Slutsats: MS är en sjukdom som påverkar hela människan och den är mycket individuell, men övergripande är osäkerheten inför framtiden. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ta hänsyn till och få en förståelse hur varje person med MS individuellt upplever deras livssituation för att kunna ge dem stöd på bästa sätt. Nyckelord: Multipel skleros, livssituation, dagligt liv, social situation.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.