Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt. Resultatet diskuterar slutligen hos vem ansvaret ligger gällande attityden till övervikt och viktnedgång och vilka förändringar som bör ske för att främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Evans (2002) metod ligger till grund för analysen, där artiklarna var och en har genomarbetats på ett strukturerat sätt för att sedan sammanställas och presenteras i teman. Resultatet beskriver hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet och hur det upplevs, vilket återges i tre huvudteman och sex underteman. Det beskrivs hur man upplever sin kropp och hur identiteten förändras på olika sätt. Det beskrivs även hur det sociala livet påverkas gällande relationer inom familjen, vänner och arbetsplats och hur man upplever misstro från sin omgivning. Ett tema presenterar hur man ser på framtiden vilket kan innebära att leva för dagen, att inte kunna göra upp planer och att pendla mellan hopp, hopplöshet och förtvivlan. I uppsatsen diskuteras vilket lidande misstro från familj, vänner och sjukvård medför och hur identiteten och relationer påverkas av långvarig smärta. Det diskuteras även olika strategier för att kunna hantera smärta. Förslag på hur sjuksköterskan kan arbeta för att underlätta för de drabbade beskrivs så som att arbeta mot fördomar, lyssna och bekräfta personen, och vara en förmedlare som hjälper patienten till andra yrkeskategorier så som sjukgymnast och kurator. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att med inspiration av Evans (2003) analys av kvalitativa artiklar, beskriva hur patienter upplever att biverkningarna av cytostatikabehandling påverkar deras dagliga liv. Analys av artiklarna resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna är: Kroppen sviker, Sociala förluster och Emotionell instabilitet. Resultatet visar att patienter som genomgår en cytostatikabehandling påverkas på många olika plan i livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas. Därför är syftet med den här studien att beskriva patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt, för att därmed skapa förståelse för patienter i deras dagliga liv. Studien är en litteraturöversikt med utgångspunkt från nio kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i ett huvudtema- ett förändrat liv, med åtta subteman. Resultatet beskriver patienters upplevelser i det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt innebär stora förändringar för patienter och berör många delar i deras liv. Subtemana berör dessa delar och är: själsliga förändringar, kroppsliga förändringar, förändrade relationer, livsstilsförändringar, vilja veta och uppleva stöd i det förändrade livet, viljan att återgå till livet innan hjärtinfarkten, hitta förklaring till hjärtinfarkten och positiva konsekvenser i det dagliga livet. Diskussionen behandlar några av de områden som utgör stor del av patienters upplevelser och som sjukvården behöver uppmärksamma mer. Framförallt bör sjukvården bli bättre på att erbjuda information till patienter. Slutligen ges förslag på praktiska implikationer som sjuksköterskan kan ha nytta av i sin yrkesutövning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärt- och kärlsjukdomar och däribland hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Successivt har stora framsteg gjorts inom behandlingen av hjärtinfarkt vilket har lett till att dödligheten minskat. En hjärtinfarkt orsakas av en blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar i något av hjärtats kranskärl. Kända riskfaktorer för hjärtinfarkt är övervikt, rökning, diabetes, fysisk inaktivitet och stress. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta artiklar som sökts fram i Cinahl och PubMed har analyserats med Fribergs kvalitativa/kvantitativa analysmodell (Friberg, 2006). Ur analysen framkom tre huvudteman: “Begränsning i dagligt liv”, “Förändrat liv” och “Upplevelse av stöd”. De fynd som kom fram var att många patienter kände begränsningar i sina liv till följd av trötthet på grund av infarkten och rädsla för en ny infarkt. Många patienter upplevde att stödet de fick från både familj och vården var bra. Det fanns dock en del som tyckte att de kunde fått bättre hjälp hemifrån och något som betonades var att informationen från läkarna var otillfredsställande. För att minska lidande hos patienterna är det av stor vikt för sjuksköterskan att ge stöd och information. I resultatet framgår det att patienterna hade en positiv syn på sjuksköterskan där han eller hon stod för kontinuitet, trygghet och stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar människor över hela världen och kan leda till döden. Efter hjärtinfarkten påbörjar individerna sin återhämtningsperiod. Då ska individerna påbörja sina livsstilsförändringar samtidigt som de måste hantera den krissituation de plötsligt hamnat i. Syfte: Att beskriva individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Individernas vardag förändrades drastiskt efter hjärtinfarkten och alla hinder var inte lika lätta att överkomma. Ur analysen framträdde tre teman; Ny verklighet att förhålla sig till, En andra chans samt Hjälp till återhämtning, med åtta underteman. Slutsats: Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar hela individen. Individerna behöver arbeta med både fysiska och psykiska aspekter av sitt välmående under återhämtningsperioden. Sjuksköterskan är ett stöd under sjukhustiden som hjälper patienten att återgå till hemmet och sitt vardagliga liv. Dock måste sjukvården ta sitt ansvar på större allvar när det kommer till informationsbehovet hos de individer som drabbats av hjärtinfarkt. / Background: Myocardial infarction affects people all over the world and can result in death. After the myocardial infarction the individuals initiate their recovery. The individuals have to cope with lifestyle changes and at the same time dealing with the crisis that they are in. Aim: To describe individual's experiences of the daily life after a myocardial infarction. Method: A literature based study including twelve qualitative articles. Results: The individuals daily life drasticly changed after the myocardial infarction and all obstacles were not as easy to overcome.Three themes emerged from the analysis; New reality to relate to, A second chance and Help to rocery, with eight subthemes. Conclusion: Myocardial infarction is a disease that affects the whole individual. The individuals need to work with physical as well as psychic aspects of their well-being during the recovery. The nurse is a support during the hospital stay that helps the patient return to the home and their daily life. However the health care needs to take responsibility for the need of information that the individuals require more seriously.

<p>Fatigue är ett vanligt förekommande symtom vid multipel skleros (MS). Denna ihållande och svåra trötthet beskrivs ofta som det svåraste MS-relaterade symtomet att hantera. Symtomet har en negativ påverkan på individens funktionella status samt på livskvaliteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelserna av MS-relaterad fatigue samt hur symtomet påverkar det dagliga livet. Som metod användes en systematisk genomgång av tidigare forskning med en induktiv ansats. Forskning visar att fatigue upplevs som en oavbruten förlamande effekt som uppfattas skilja sig mycket från tidigare upplevd trötthet. Fatigue påverkar hela kroppen och leder till att kroppen blir svårare att styra och hantera. Den begränsade förmågan att utföra önskade aktiviteter påverkar individernas liv negativt. Individer med MS blir tvungna att reglera och planera sitt dagliga liv för att undvika och minska graden av fatigue. En bibehållen självkänsla samt en positiv attityd och en acceptans för sjukdomen och symtomet upplevs minska graden av fatigue. Kommande forskning bör fokusera på individanpassade metoder eller strategier som upplevs minska graden av fatigue.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. <strong>Resultat: </strong>MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. <strong>Diskussion: </strong>Ofrivillig<strong> </strong>social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. <strong>Slutsats:</strong> Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare</p> / <p><strong>Background:</strong> Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. <strong>Aim:</strong> The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis <strong>Method:</strong> A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. <strong>Results:</strong> MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. <strong>Discussion: </strong>Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. <strong>Conclusion:</strong> As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.</p>

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 15 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Personerna drabbades av olika problem efter cystektomin. Urinproblem, buk- och avföringsproblem och livsförändring var tydliga, men även problem med en förändrad kroppsuppfattning och problem med det sociala stödet kom fram. Slutsats: Det är olika faktorer som påverkar det dagliga livet efter en cystektomi. Kunskap i hur personerna kan reagera är viktig för sjuksköterskan, för att kunna bemöta problemen och ge råd och stöd om olika copingstrategier för att hantera situationen. Då kan individuell omvårdnad ges, utifrån varje persons behov. / Background: Bladder cancer exists in different forms and in muscle invasive cancer, radical surgery is the standard treatment. Assuming that the cancer has not spread, then, a cystectomy is done. Many people have a natural ability to handle crises and generate a new personal balance. A nurse can offer advice and support in the situation and should have knowledge of changes in the person's physical and mental condition. Aim: The aim was to illustrate how people who have undergone cystectomy because of bladder cancer felt that their daily lives were affected. Methods: A literature review has been done where 15 scientific papers have been reviewed. Results: The subjects suffered from various problems after cystectomy. Urinary Problems, abdominal and stool problems, and change in life were common, but also problems with an altered body image and problems with social support occurred. Conclusion: There are different factors that affect the daily lives after a cystectomy. Knowledge of how people might react is important for nurses, in order to address the problems and provide advice and support on various coping strategies to deal with the situation. When that is the case, individual care can be given, based on each person's needs.

No description available.