• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 70
  • 8
  • Tagged with
  • 78
  • 44
  • 40
  • 23
  • 21
  • 19
  • 17
  • 15
  • 12
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Vilken enskild faktor har störst påverkan vid val av dagligvaruhandel? / What single factor has the biggest effect on choosing daily trade store?

Björn, Jenny-Ann, Thörnqvist, Angelica January 2012 (has links)
Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000. Den andra undersökningen utfördes i större kommuner med invånarantal över 30 000.Med utgångspunkt i dessa undersökningar har vi kommit fram till att det finns en del likheter mellan manligt och kvinnligt köpbeteende, som att både män och kvinnor anser att läget är den enskilt viktigaste påverkansfaktorn och att butiken bör ligga nära hemmet, men även skillnader som att män inte är lika priskänsliga som kvinnor eller att de föredrar att spendera kortare tid i dagligvarubutiker. / Many daily purchasing decisions involve purchases for the home and for our daily living. Food, toilet paper and other necessary goods are often purchased at the same store over and over again. For what reason do we return to the store to perform the purchase of what can count as the most regular products we use?This paper focuses on finding differences and similarities between men's and women's shopping behavior and for which reasons they choose to shop at the grocery stores that they have chosen as their primary.To answer the question if men and women indicate the same factor as the most influential factor in the choice of grocery store we conducted two surveys on each 72 respondents. A study was conducted in municipalities with populations between 1,000 - 30 000. Another study was conducted in large cities with populations over 30 000.Based on these studies we have concluded that there are some similarities between male and female shopping behavior, as both men and women believes that the location is the single most influential factor and that the store should be close to home, but also the differences that men are not as price sensitive as women or that they prefer to spend less time in the grocery stores.
12

Hotet utifrån : utländska lågprisaktörers etablering på den svenska dagligvarumarknaden

Johansson, Michaela January 2006 (has links)
Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer har varit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nya utländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till att de stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sina positioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhet och utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nya konkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång.
13

Barriärer för att bli mer cirkulär : En studie om svensk dagligvaruhandel

Bredemo, Elin, Jangen, Hilda January 2020 (has links)
Den mänskliga påverkan på vår planet har ökat drastiskt sedan mitten av 1900-talet. Samhället står därför inför en stor utmaning med att vända den negativa trenden. Cirkulär ekonomi är ett koncept som är högst aktuellt för att motverka den negativa påverkan på planeten. Den cirkulära ekonomin innebär minskad konsumtion av jordens resurser genom att skapa slutna kretslopp, ökad resurseffektivitet, och eliminering av avfall. Även uteslutning av giftiga kemikalier och användning av förnybar energi är viktiga delar i cirkulära system. En omställning från den traditionella linjära ekonomin mot den cirkulära är därför ett nödvändigt steg för att minska vår miljö- och klimatpåverkan, för att i längden kunna fortsätta leva i ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett aktuellt ämne både i den offentliga sektorn och i näringslivet, men är ännu ett relativt nytt och outforskat område. Flera kontexter är därför ännu inte studerade, vilket kan försvåra en omställning. Detta ligger till grund för studiens problemformulering och syfte. Syftet med denna studie är därför att kartlägga hur det arbetas med cirkulär ekonomi inom den svenska dagligvaruhandeln. Utifrån det vill vi identifiera vilka barriärer som finns inom kontexten. Vi presenterar sedan de barriärer som framkommit, för att skapa en tydlig överblick över de utmaningar som existerar utifrån dagligvaruhandelns perspektiv. För att undersöka detta har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med tre olika företag. Fem av dessa har varit med individer som arbetar med hållbarhet på central nivå, och två har genomförts med butikschefer. Den teoretiska bakgrunden om skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi, tidigare identifierade barriärer samt relevanta studier kopplade till dagligvaruhandeln har ställts i relation till det material som samlats in från intervjuerna. Därefter har vi kunnat besvara problemformuleringen, samt uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar på att den svenska dagligvaruhandeln i stor utsträckning jobbar gemensamt för att bli mer cirkulära. De har tillsammans antagit mål som ska bidra till ökad cirkuläritet, och samarbetar gärna på konkurrensneutrala områden. Vår studie tyder på att hållbarhet är en prioriterad fråga inom dagligvaruhandeln, och att jobba mot en cirkulär ekonomi är en given del i deras hållbarhetsarbete. Intresset och kunskapen kring hållbarhet är generellt stort hos de företag som deltog i studien, men trots detta har 15 mer eller mindre omfattande barriärer för CE kunnat identifieras. Dessa nya och gamla barriärer är både externa och interna, och presenteras slutligen i en överskådlig tabell.
14

Lidls etablering i Umeå : En butik med framtidsutsikter?

Brunström, Henrik, Domeij, Johan January 2009 (has links)
<p>I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.</p>
15

Lidls etablering i Umeå : En butik med framtidsutsikter?

Brunström, Henrik, Domeij, Johan January 2009 (has links)
I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.
16

Hur kan livsmedelsbutiker påverka matsvinnet? : En kvalitativ studie om returlogistik inom svensk dagligvaruhandel

Sjögren, Alexandra, Sundberg, Rebecka January 2018 (has links)
Varje år slängs eller försvinner en tredjedel av all mat som produceras för konsumtion i världen, vilket medför stora belastningar på miljön där klimatförändringar, försurning av mark och exploatering av naturresurser är ett bidragande resultat. Detta medför även onödiga kostnader för samtliga aktörer i livsmedelskedjan, eftersom livsmedel som hade kunnat säljas och konsumeras nu har producerats förgäves. I industriländer slängs den största andel livsmedel i slutet av livsmedelskedjan. I samband med detta finns det förväntningar från konsumenter och leverantörer att livsmedelsbutiker ska arbeta med hållbarhet inom hela livsmedelskedjan, vilket tyder på att samtliga aktörer behöver samarbeta utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Genom att därmed använda sig utav returlogistik kan livsmedelsbutiker på ett effektivt sätt integrera hela livsmedelskedjan att arbeta med återanvändningen av redan utnyttjade varor, vilket i det här fallet är matsvinn. Returlogistik visar sig vara både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart och bidrar till minskad energikonsumtion över hela produktlivscykeln samt till att spara på knappa resurser. Därför har returlogistik och hållbar livsmedelskedja varit de teorier som legat till grund för att besvara studiens forskningsområde.  Syftet med denna undersökning är därmed att ge en fördjupad förståelse för hur svenska livsmedelsbutiker arbetar med returlogistik och dess relaterade processer utifrån en hållbar livsmedelskedja. Vidare undersöks om och hur svenska livsmedelsaktörer använder returlogistik i sin dagliga verksamhet för att identifiera vilka aktiviteter som ligger till grund för deras ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete. Som ett led i detta kommer vi utveckla en returlogistikmodell anpassad till dagligvaruhandelns kontext för att visa på hur en integrerad returlogistik kan minska det matsvinn som genereras i livsmedelsbutiker. För att uppfylla syftet har tio respondenter, som endera är ansvarig för livsmedelsbutiken i fråga eller ansvarig för hållbarhetsarbetet, deltagit i studien. Detta för att skapa en bättre uppfattning om butikernas hållbarhets- och returlogistikarbete. En av studiens slutsatser är att hela livsmedelskedjan har blivit mer efterfrågestyrt, där konsumenter nu ställer högre hållbarhetskrav på livsmedelsbutiker och där butiker i sin tur ställer högre krav på leverantörer. Samtidigt arbetar samtliga livsmedelsbutiker som medverkade i studien med att minimera matsvinnet utifrån sociala, ekonomiska eller miljömässiga hållbarhetsaktiviteter. Trots detta visar det sig inte allmänt förekommande att systematiskt arbeta med alla tre hållbarhetsfaktorer kontinuerligt, där främst livsmedelsbutikernas grundläggande ekonomiska förutsättningar och brist på andra resurser relaterat till detta spelar in, men där även livsmedelslagstiftningar vid hantering av livsmedel har en påverkan. En ytterligare slutsats är att livsmedelsbutiker inte besitter djupgående information om definitionen returlogistik, men att de trots detta arbetar med dessa aktiviteter i samband att minimera det matsvinn som uppstår. Som ett led i detta har även en ny returlogistiksmodell skapats utifrån dagligvaruhandelns kontext, som beaktar de regleringar och krav som präglar hela livsmedelskedjan. Denna modell ska därmed skapa förutsättningar för livsmedelsbutikers arbete med de tre presenterade hållbarhetsfaktorerna för att förhoppningsvis bidra till ett minimerat matsvinn.
17

Värktabletter i dagligvaruhandel : Positivt eller negativt?

Capri, Vlora January 2011 (has links)
Sedan 1 november 2009 är det tillåtet att sälja ett stort antal receptfria läkemedel i dagligvaruhandel. Målet med den här reformen är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet och fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med den här uppsatsen är att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smärtstillande läkemedel säljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som värdet av ökad tillgänglighet. En kvalitativ metod med intervjuer användes för studien och ett avsiktligt urval av personer som kunde tänkas ha åsikter inom området gjordes. Totalt intervjuades 12 personer. Majoriteten av de intervjuade anser att det är positivt att receptfria smärtstillande läkemedel säljs i dagligvaruhandel och att det därmed är lättare att få tag på läkemedlen vid akuta besvär. Negativt är att det finns en ökad risk för överkonsumtion och missbruk med en ökad tillgänglighet av värktabletter i samhället i kombination med att det i dagligvaruhandel inte finns tillgång till farmacevtisk rådgivning. Slutsats av studien är att det finns både positiva och negativa aspekter med den nya handeln, men i slutändan är det ändå positivt att det säljs i dagligvaruhandel. En säkrare och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning utan rådgivning skulle kunna bevaras genom att man strikt väljer ut vilka läkemedel som får säljas utanför apotek, har en 18-årsgräns och eventuellt minskar förpackningsstorlekarna.
18

Lokala förortstorg/stadsdelscentra : Hur och i vilka former ska de bevaras/utvecklas?

Marouf, Namo January 2012 (has links)
No description available.
19

Vilken matbutik väljer du? : En kvantitativ studie om konsumentens beslutsresa inom svensk dagligvaruhandel

Eriksson, Pontus, Ljung, Philip January 2023 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för konsumentens beslutsresa inom svensk dagligvaruhandel. Detta genom att undersöka hur konsumentens beslutsresa ser ut samt effekten av varumärkeslojalitet och prisbild i valet av matbutik. Metod: Denna studie har genomförts med en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den primära datan är insamlad med en online-enkät som baseras på sekundärdata i den teoretiska referensramen. Därtill analyserades insamlad data från 290 respondenter med hjälp av deskriptiv analys. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att konsumentens beslutsresa inom svensk dagligvaruhandel antar en icke-linjär struktur. Vidare indikerar studien att hög varumärkeslojalitet leder till att steg i processen kan exkluderas och till följd blir beslutsresan av kortare karaktär. Resultatet visar även att priset inte är det mest avgörande i konsumentens val av matbutik, däremot är den övergripande prisbilden av större vikt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för konsumentens beslutsresa inom dagligvaruhandeln i Sverige genom att påvisa att beslutsresan är flexibel och icke-linjär till följd av effekterna av varumärkeslojalitet och prisbild. Förslag till fortsatt forskning: Författarna har formulerat tre förslag till vidare forskning. Det första förslaget är att studera beslutsresan ur ett företags perspektiv, det andra är att inkludera produktval i butiken till forskningen och det tredje är att undersöka hur demografiska skillnader kan påverka beslutsresan.
20

Anpassning inom dagligvaruhandeln : Fallstudie av Ica Supermarket Torgkassen

Näslund, Tomas, Hedberg, Per January 2008 (has links)
<p><p>Through interaction with customers, companies can acquire knowledge about- and satisfy the needs of customers. In retailing, the ranges of products are standardized and staffing numbers are scarce. How do companies in retailing deal with adaptation towards their customers given the small staffing numbers? The purpose of this study is to examine if and if so, how companies in the Swedish retailing industry are making adaptations towards their customers and also why these adaptations are being made. To answer this purpose, observations in the retailing industry are conducted and the results show that companies adapt to customers’ needs. However, this is not done through personalization. Finally, this study shows that companies in the retailing industry adapt to their customers mainly through mass-customization.</p></p> / <p><p>Genom interaktion med kunder kan företag skaffa sig kunskap om kundernas behov och tillgodose dessa. Inom dagligvaruhandeln är sortimenten standardiserade och personalstyrkan liten, något som torde missgynna interaktionen mellan parterna. Hur arbetar företag i dagligvaruhandeln med anpassningar till sina kunders behov när personaltätheten är förhållandevis låg? Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur ett företag inom den svenska dagligvaruhandeln anpassar sig till sina kunders behov, samt varför detta sker. För att besvara syftet görs observationer inom dagligvaruhandeln och resultaten visar att anpassning görs, dock ej personlig anpassning till enskilda kunders behov. Avslutningsvis visar studien att anpassning sker inom dagligvaruhandeln och att detta främst sker genom massanpassning.</p></p> / Betyg: VG

Page generated in 0.2486 seconds