The accounting information system comprises budgeting, accounting, and costing. The accounting information system has, traditionally, constituted an integrated system where the different elements collaborate. If ABC is introduced this order is disturbed, since ABC is based on another logic which cannot easily be integrated with budget and accounting. ABC, therefore, is usually used parallely to the conventional costing method. There are, however, companies that have taken its ABC one step further by letting it replace the old costing model and integrate it with the accounting information system. Our purpose is to describe how a well-integrated ABC has been designed and analyse its general possibilities to create an integrated ABC and accounting information system. In order to fulfil this purpose we have based our empirics on interviews and internal documents from our case company; a subsidiary to Volvo. In the case we have studied, a high degree of integration has been achieved through a partial adaptation of ABC as well as the remaining components of the accounting information system. The account of overhead revenues has changed from focusing on hours to register based on articles produced. The budget, at a whole, continues unchanged, but some rationalisations in the budget process have been a positive consequence of the adoption of ABC. ABC has been adapted by letting the accounts plan and the cost pool structure remain unchanged and no division based on activities has been realised. The procedure of the studied case can be applicable to other constructing enterprises facing the decision to adopt or integrate ABC to its accounting information system.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsform. Resultat: Den ekonomiska information som byts mellan företag i närmare samarbetsrelationer utgörs främst av priser, detaljerade kostnader och prognoser. De främsta användningsområdena för informationen är prissättning, budgetarbete och kostnadskontroll.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter.

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast svenska verkstadsföretag med minst 50 anställda och bland dessa företag har vi gjort ett urval. I undersökningen riktar vi oss till controller/ekonomiansvarig i företagen. Vi får därmed ingen bild av hur budgetering uppfattas längre ned i organisationen. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom en postenkät som skickats till 405 svenska verkstadsföretag. Materialet har sammanställts och statistiska analyser har sedan genomförts. Resultat: Vi har funnit att en klar majoritet av företagen använder sig av budget och det är inte många som planerar att avskaffa den. De flesta företagen har istället valt att komplettera budgeten med prognoser och andra styrningsmodeller. Budgetens viktigaste syften är kontroll, planering och resursfördelning och dess roll i ekonomistyrningen är främst att upprätthålla den inre effektiviteten. De budgetlösa företagen använder sig främst av prognoser, både kort- och långsiktiga, men även av styrningsmodeller såsom Balanced scorecard och benchmarking.

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.

Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna. Genomförande: Vi har studerat sju tjänsteproducerande organisationer, verksamma inom olika verksamhetsfält. Datainsamling har skett genom intervjuer. Som ett komplement till detta har vi intervjuat sex managementkonsulter. Resultat: Likriktningstendenser finns, men de är inte så stora som vi förväntat oss. Organisationerna mäter ofta samma eller liknande områden, såsom kundnöjdhet, men de underliggande mätrutinerna och definitionerna skiljer sig åt. Dessutom finns en betydande andel organisationsspecifika styrmått. De förklaringar till likriktningen som vi har funnit är att konceptet i sig leder till ett sätt att tänka kring måttframtagning samt att de övergripande strategiska målen ofta formuleras likartat, vilket får tankarna att falla mot vissa mätområden. Emellertid har framtagningen i de flesta organisationerna skett med deltagande av medarbetarna, varför vi menar att likriktningstendenserna inte leder till förlorade poänger med Balanced Scorecard. Vi har observerat att många respondenter upplever forum för benchmarking och erfarenhetsutbyte som ett lämpligt och givande sätt att dra nytta av likriktningen.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen. Vi har valt att avgränsa oss ifråga om bransch till dagligvarubranschen. Vidare har vi också avgränsat oss till att endast behandla en del av nämnda bransch, det vill säga grossistledet. Slutligen har vi avgränsat oss till att inte undersöka lämpligheten av ett eventuellt användande av andra styrinstrument.Vi har genomfört denna undersökning genom att studera de tre största företagen i branschen, det vill säga ICA, KF och Dagab (Axfood). Detta har resulterat i ett förslag tog vi fram ett förslag på ett styrkort för en genomsnittlig, fiktiv, grossist – leverantörsrelation i daglig- varubranschen. Som utgångspunkt vid utformandet av styrkortet använde vi grundtankarna kring utformningen av förädlingskedjor samt vad dagligvaru- företagen ville uppnå med sina förädlingskedjor. Styrkortet är främst avsett för grossisternas strategiskt mest viktiga leverantörer.

Background: Balanced scorecard is a relatively new strategy in analysing activities in a company. To carry out a strategy in an organization a successful implementation is very important. Strategy implementations are unique for each organization and to succeed it has to be formulated and implemented with the individual companies particular conditions as starting- point. A problem is that the implementation sometimes is treated as a small detail in the planning process. This problem depends on how the strategic plans is carried out. A brilliant plan which is poorly implemented will only give a mediocre result. Purpose: Our purpose is to investigate how to make a successful implementation of a balanced scorecard. Method: We have been studying four different companies in the ABB-group. This companies works in different enterprises, different geographic seating and with different experiences of balanced scorecard. We have collected data by doing interviews. Results: We consider that the privately most important factor to achieve a successful implementation is to get the co-workers engaged in the work with the Balanced Scorecard. Another important factor to success is that the organization has enough resources, principally regarding time to work with the scorecard. We also think that resources as education in the concept and how the co-workers is supposed to work with it is important for the success. We have also detected some difficulties that the company has to look out for and prepare to handle. The companies we looked into experienced a scepticism and a feeling of insecurity among some of the co-workers, mostly the salaried employees. In many of the companies there was also a tiredness in projects which resulted in an expectant reception of the scorecards. The companies handled this through information and education.

Background: Companies with a high level of research, such as biotech companies, rarely generates any profit in the begining. Mostly their history is short and their pipelines usually consists of one or a few products only. Significant for the line of business is also a future very uncertain, where relevant objects of comparison are few. Altogether the facts above makes valuation of Biotech companies difficult. Swedish Biotech companies, compared to their american competitors, seem to be of relatively low value. This in spite of their future potential. Purpose: The purpose of the master thesis is to compare the value of Swedish Biotech companies with the value of simular american Biotech companies and analyze the reasons for a possible difference in value. Limitations: The companies are listed at Nasdaq, NYSE or Stockholm Stock Exchange. Companies listed at other Exchange Markets will not be examined. Neither will unlisted companies. All american biotech companies will not be part of the thesis, only the ones we consider to be at level with the Swedish companies chosen, considering a number of criteria. Method: At choosing what Swedish companies to be part of the examination we have used Affärsvärldens aktieindikator. With 14 Swedish companies selected to be part, they were matched with American Biotech companies. As the matching started of Swedish and American Biotech companies a number of criteria we considered relevant find simular companies were chosen. To get an idea of wether there is a difference in value between Swedish and American Biotech companies, the companies have been compared through P/E-ratio,Technology value and Market value. Result: Among the companies examined we have found a difference in value. In almost every case the american biotech company have had a higher value than its Swedish comparison. / Bakgrund: Forskningsintensiva företag som bioteknikbolag genererar ofta inte någon vinst i uppstartsfasen. Deras historia är i de flesta fall kort och produktportföljerna består sällan av mer än en eller ett fåtal produkter. Dessutom kännetecknas branschen av en mycket oviss framtid, där det många gånger är svårt att hitta relevanta jämförelseobjekt. Sammantaget utgör ovanstående faktum att värderingen av bioteknikbolag blir svår. Svenska bioteknikbolag förefaller vara relativt lågt värderade jämfört med sina amerikanska konkurrenter. Många av bolagen är lågt värderade på pappret, trots stor framtida potential. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska bioteknikbolag med likvärdiga bioteknikbolag i USA, med avseende på värdering samt analysera vad ett eventuellt värderingsgap länderna emellan kan bero på. Avgränsningar: Bolagen, vilka skall behandlas i uppsatsen, är noterade på Nasdaq, New York Stock Exchange och Stockholmsbörsen. Bolag noterade på andra börser kommer inte att ingå i undersökningen. Vidare kommer onoterade bolag ej att ingå i urvalet. Uppsatsen kommer inte heller att behandla alla amerikanska bioteknikbolag, utan bara de vi anser vara mest jämförbara med de svenska bolag vi valt ut med avseende på ett antal kriterier. Genomförande: Vid valet av vilka svenska bolag som ska ingå i undersökningen har vi utgått ifrån Affärsvärldens aktieindikator. När de 14 svenska bolag som ingår i undersökning valts ut matchades dessa med amerikanska bioteknikbolag. När arbetet med att matcha de svenska och de amerikanska bioteknikbolagen med varandra påbörjades, valdes ett antal kriterier ut som vi ansåg vara relevanta att ta hänsyn till för att finna likvärdiga bolag. Kriterierna var företagens verksamhetsområde, omsättning, storlek samt vilken fas produkterna befann sig i. För att kunna bilda oss en uppfattning om huruvida det föreligger någon värderingsskillnad mellan svenska och amerikanska bioteknikbolag har bolagen jämförts med hjälp av P/e-tal, Teknologivärde, marknadsvärde och täckvärde. Resultat: Bland de undersökta bolagen har vi funnit att det föreligger en värderingsskillnad bolagen emellan. De amerikanska bioteknikbolagen har i nästan alla fall varit högre värderade än dess svenska motsvarighet. rskningsintensiva företag som bioteknik

Background: In our case study we have been studying a company that during the last seven years have tried to implement the control system Balanced Scorecard. They have during this period made three attempts. According to Kaplan and Norton, the creators of Balanced Scorecard, it should take about 16 weeks to implement a Balanced Scorecard. Purpose: Our purpose is to investigate which factors that influence the possibility to implement Balanced Scorecard. Method: We have conducted a case study where we have studied implementation at three levels in a company. We have interviewed two people from management, five of the department heads and made an inquiry investigation with 28 people of the companies employees. Results: We have found that there are seven determining factors that influence an implementing process. The process starts with an internal or external pressure for change that indicates that a change is needed in the company. There is a need for a project leader who is responsible for the work and leads the implementing process forward. The project leader needs to have knowledge about the implementing process and knowledge about the contents of what they want to implement. Management support is another factor and by that means that management must stimulate and support the members of the staff. Information and elucidation of goals is another factor that is needed about the implementation. The last factor to get a successful implementation is to get the members of the staff participate. We have also found some minor determining factors that can act as a counterforce towards a change that can arise during the implementing process. Two of these counter forces are frustration and delay. Frustration arises when knowledge about the implementation is missing and the loss of knowledge leads to delay. If the members of the staff don’t receive information and elucidation of goals confusion may arise which is another counterforce. The last counter- force that can arise is that the members of the staff are afraid of change.