Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition. Vi bedömer att den främsta orsaken till att dessa skillnader uppkommer är att enheterna tillämpar olika urval. / Background: It has many times proved to be difficult to compare calculation information between different units, although these units use the same calculation method. This is especially so if the units in question geographically are belonging to regions with different calculation traditions. Therefore it is of great interest to examine how calculation information can diverse. Purpose: The purpose is to analyse sales costs with focus on selection and valuation in calculations. Research Method: We have carried out a case study combined with interviews with three middle-managers in the Swedish division and with three middle-managers for the corresponding units in the UK division of the same global company. Results: We find that the calculation traditions to a large extent influences what the calculation information shows, but we also find big differences between units which historically use the same calculation traditions. According to our study the principal cause of the differences comes from the fact that the units use different selections.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.

Background: In 2001 the European Commission presented legislation to require use of IASB standards named IAS/IFRS for all listed parent companies within the EU no later than 2005, to improve an internal market for financial services within the EU. This harmonisation of the accounting regulations answers to the social development of today with land-frontiers easier to cross, increased demands on an open financial market and the companies searching for risk capital outside the boundaries of the own country. International comparisons within accounting have consequently become more of current interest and necessary. When the requirement to use the IASB standards only is intended for the group accounting the remaining question is according to which regulations the parent companies will set up their annual financial reports. In Statens Offentliga Utredningar 2003:71(Swedish Government Official Reports) the parent companies are suggested to be given an opportunity to apply IAS/IFRS also in the annual financial report. Purpose: The purpose of the investigation is to map how the listed parent companies will take advantage of the suggested opportunity to, from the year of 2005, choose set of accounting rules for their annual financial reports. We furthermore intend to explain and understand the attitude towards the current accounting and taxation debate of the parties concerned. Delimitations: The investigation is delimited to concern Swedish parent companies listed on the Stockholm stock exchange. The investigation is furthermore excluding financial companies as banks and insurance companies while they are governed by their own law of annual financial report. We consequently have chosen to focus on those companies applying the law of annual financial report of 1995 (1995:1554). Realization: The investigation was realized as a cross-section investigation where quantitative as well as qualitative data were collected with the intention of creating an on-the-spot account of the present situation. The quantitative data were obtained through a questionnaire investigation directed towards those in Swedish listed parent companies accountable for accounting and the qualitative data was obtained by interviewing experts. Result: The majority of the companies participating in the questionnaire investigation have chosen to apply IAS/IFRS in their annual financial report, even though they have a negative attitude towards the regulations. Homogeneous regulations within the group are considered the most important reason for using IAS/IFRS in the parent company as well. A majority of these companies want to keep the link between accounting and taxation despite some negative fiscal consequences. Only less than one third of the representatives of the companies would choose to render account according to the IAS/IFRS regulations, if they had the possibility to choose by themselves, though. The regulations are furthermore by many representatives of the companies experienced as complex and hard to manage.

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.

<p>Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen. Vi har valt att avgränsa oss ifråga om bransch till dagligvarubranschen. Vidare har vi också avgränsat oss till att endast behandla en del av nämnda bransch, det vill säga grossistledet. Slutligen har vi avgränsat oss till att inte undersöka lämpligheten av ett eventuellt användande av andra styrinstrument.Vi har genomfört denna undersökning genom att studera de tre största företagen i branschen, det vill säga ICA, KF och Dagab (Axfood). Detta har resulterat i ett förslag tog vi fram ett förslag på ett styrkort för en genomsnittlig, fiktiv, grossist – leverantörsrelation i daglig- varubranschen. Som utgångspunkt vid utformandet av styrkortet använde vi grundtankarna kring utformningen av förädlingskedjor samt vad dagligvaru- företagen ville uppnå med sina förädlingskedjor. Styrkortet är främst avsett för grossisternas strategiskt mest viktiga leverantörer.</p>

<p>Background: Companies with a high level of research, such as biotech companies, rarely generates any profit in the begining. Mostly their history is short and their pipelines usually consists of one or a few products only. Significant for the line of business is also a future very uncertain, where relevant objects of comparison are few. Altogether the facts above makes valuation of Biotech companies difficult. Swedish Biotech companies, compared to their american competitors, seem to be of relatively low value. This in spite of their future potential. </p><p>Purpose: The purpose of the master thesis is to compare the value of Swedish Biotech companies with the value of simular american Biotech companies and analyze the reasons for a possible difference in value. </p><p>Limitations: The companies are listed at Nasdaq, NYSE or Stockholm Stock Exchange. Companies listed at other Exchange Markets will not be examined. Neither will unlisted companies. All american biotech companies will not be part of the thesis, only the ones we consider to be at level with the Swedish companies chosen, considering a number of criteria. </p><p>Method: At choosing what Swedish companies to be part of the examination we have used Affärsvärldens aktieindikator. With 14 Swedish companies selected to be part, they were matched with American Biotech companies. As the matching started of Swedish and American Biotech companies a number of criteria we considered relevant find simular companies were chosen. To get an idea of wether there is a difference in value between Swedish and American Biotech companies, the companies have been compared through P/E-ratio,Technology value and Market value. </p><p>Result: Among the companies examined we have found a difference in value. In almost every case the american biotech company have had a higher value than its Swedish comparison.</p> / <p>Bakgrund: Forskningsintensiva företag som bioteknikbolag genererar ofta inte någon vinst i uppstartsfasen. Deras historia är i de flesta fall kort och produktportföljerna består sällan av mer än en eller ett fåtal produkter. Dessutom kännetecknas branschen av en mycket oviss framtid, där det många gånger är svårt att hitta relevanta jämförelseobjekt. Sammantaget utgör ovanstående faktum att värderingen av bioteknikbolag blir svår. Svenska bioteknikbolag förefaller vara relativt lågt värderade jämfört med sina amerikanska konkurrenter. Många av bolagen är lågt värderade på pappret, trots stor framtida potential. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska bioteknikbolag med likvärdiga bioteknikbolag i USA, med avseende på värdering samt analysera vad ett eventuellt värderingsgap länderna emellan kan bero på. </p><p>Avgränsningar: Bolagen, vilka skall behandlas i uppsatsen, är noterade på Nasdaq, New York Stock Exchange och Stockholmsbörsen. Bolag noterade på andra börser kommer inte att ingå i undersökningen. Vidare kommer onoterade bolag ej att ingå i urvalet. Uppsatsen kommer inte heller att behandla alla amerikanska bioteknikbolag, utan bara de vi anser vara mest jämförbara med de svenska bolag vi valt ut med avseende på ett antal kriterier. </p><p>Genomförande: Vid valet av vilka svenska bolag som ska ingå i undersökningen har vi utgått ifrån Affärsvärldens aktieindikator. När de 14 svenska bolag som ingår i undersökning valts ut matchades dessa med amerikanska bioteknikbolag. När arbetet med att matcha de svenska och de amerikanska bioteknikbolagen med varandra påbörjades, valdes ett antal kriterier ut som vi ansåg vara relevanta att ta hänsyn till för att finna likvärdiga bolag. Kriterierna var företagens verksamhetsområde, omsättning, storlek samt vilken fas produkterna befann sig i. För att kunna bilda oss en uppfattning om huruvida det föreligger någon värderingsskillnad mellan svenska och amerikanska bioteknikbolag har bolagen jämförts med hjälp av P/e-tal, Teknologivärde, marknadsvärde och täckvärde. </p><p>Resultat: Bland de undersökta bolagen har vi funnit att det föreligger en värderingsskillnad bolagen emellan. De amerikanska bioteknikbolagen har i nästan alla fall varit högre värderade än dess svenska motsvarighet. rskningsintensiva företag som bioteknik</p>

Background Today, collaboration between actors in a supply chain is often a necessity if a business wants to remain competitive. Moreover, efficient sharing of information is vital for success in this collaboration. One way of sharing demand and inventory information between the customer and supplier in a supply chain is by utilizing vendor managed inventory, VMI. The recent focus on VMI has produced a great number of articles on this subject, however, few of them give the whole picture of the VMI relationship. The VMI literature tends to have its focal point on the large customers in a supply chain, failing to cover the effects of VMI for the small and medium-sized (SME) supplier. Purpose The purpose of this thesis is to study VMI and its effects on the small and medium-sized supplier. The thesis will look at VMI from an electronic information sharing perspective. Realisation The study has a qualitative approach and is based on qualitative interviews conducted with representatives from three SME suppliers and one of their largest customers. In addition, interviews were conducted with VMI experts. Results The study shows that the prime motive for SME suppliers to enter into a VMI partnership is the demands of the customer. The fact that the SME supplier gains competitive advantage and gets access to information when joining a VMI collaboration are further reasons. For a successful implementation, the SME supplier must know his prerequisites, understand the goal and vision of the collaboration, participate in the design phase of the collaboration, and use the VMI information efficiently. In the long run, VMI normally leads to reductions in inventory, production, transportation and administrative costs for the SME supplier. Any absence of benefits can be due to the logistical knowledge being isolated to a few individuals. The VMI collaboration must bee seen as a strategic matter and a long term investment.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

Thesis (doctoral)--Göteborg University, 2000. / Errata slip inserted. Includes bibliographical references (p. 383-402) and index.

Den här studien syftar till att undersöka hur och vad Disney kommunicerar till sin publik genom deras film Frost (2013). Eftersom Disney idag står för en dominerande part av filmunderhållningen för barn bär de också ett ansvar för de budskapen de förmedlar genom sina filmer, då barn kan komma att påverkas av dem. I den här studien har Frost (2013) studerats genom en kvalitativ textanalys med hjälp av Peter Dahlgrens metod för att analysera medietext, med fokus på textens uppbyggnad och den narrativa dynamiken i medietexten (filmen). Analysen har gjorts utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen visade att Frost bryter sig loss från flera av Disneys tidigare mönster och strukturer och lyckas skapa en mindre förutsägbar saga. Analysen visade också framträdandet av en ny roll; den falska skurken, som användes just i syftet att skapa en mindre förutsägbar saga. Till skillnader från flera tidigare porträtteringar av Disney-prinsessor visar Frost två feminint starka och självständiga kvinnliga karaktärer, som agerar på eget bevåg. Frost ifrågasätter också Disneys tidigare attityd kring att kärlek kan uppstå vid första ögonkastet, samt att romantisk kärlek är det starkaste och mest värdefulla typen av kärlek. För första gången någonsin porträtterar Frost familjekärlek som starkare än romantisk kärlek. / This study aims to examine how and what Disney is communicating to its audience through its movie Frozen (2013). Since Disney currently is a dominant party of the movie entertainment for children they bear a great responsibility for the messages they convey through their movies, as children may be influenced by them. In this study, Frozen (2013) has been studied by a qualitative text analysis using Peter Dahlgren's approach for analyzing media text, with focus on the textual construction and the narrative dynamics of the media text (the movie). The analysis was made based on a norm-critical perspective. The analysis showed that Frozen breaks free from many of Disney's past patterns and structures and manages to create a less predictable tale. The analysis also showed the emergence of a new role; the fake villain, used precisely in order to create a less predictable tale. In differences from several earlier portrayals of the Disney Princess Frozen shows two feminine strong and independent female characters, who act on their own authority. Frozen also questions Disney's previous attitude concerning that love can arise at first sight, and that romantic love is the strongest and most valuable type of love. For the first time in forever in a Princess movie Frozen manages to portray love between family members as stronger than romantic love.