This thesis examines the rhetoric (persuasive discourse) of the Fourteenth Dalai Lama, the exiled spiritual and temporal leader of Tibet. The analysis of this thesis provides an historical foundation of understanding for the international campaign of rhetoric which the Dalai Lama has been leading for the past forty years, culminating with his Nobel Peace Prize award in 1989. The thesis provides an overview of the Dalai Lama's persuasive tactics spanning his time spent campaigning in exile, from 1959 to the present time (1995). The Dalai Lama has been a strong leader in the movement to raise support and international awareness for Tibetans in Chinese controlled Tibet. Specifically, this thesis presents an analysis of two of the Dalai Lama's most well known speeches: the Five Point Peace Plan, presented to members of the United States Congress on September 27, 1987, and the Strasbourg Proposal, presented to members of the European Parliament on June 15, 1988. The Dalai Lama's discourse is examined from the perspective of rhetorical criticism, using the theories of Kenneth Burke as the framework for understanding the texts. This analysis incorporates Burke's theories on mortification, scapegoating, victimage, and transcendence, as well as the tragic and comic frames for presenting a vision of dramatic conflict. The Dalai Lama's rhetoric is also analyzed for its cross cultural implications according to Geert Hofstede's dimensions of cultural variability. This thesis includes a discussion of the Dalai Lama's role as a social movement leader with a charismatic persona and a strong ability to organize and manage a diverse international following while working to preserve the Tibetan diaspora in exile. Lastly, the ethical groundings of the Dalai Lama's rhetoric are taken into consideration. The purpose of this thesis is to introduce to communication students the significance of the Dalai Lama's body of work, and to indicate potential directions for future research. The rationale behind the thesis is this: in rhetorical theory and social movement theory, there exist numerous studies of the nonviolent rhetoric and social movement leadership of both Dr. Martin Luther King of the United States and Mahatma Gandhi of India; yet the Dalai Lama, whose work I show to be comparable in many ways to that of King and Gandhi, has remained unexamined by scholars in many disciplines, most notably rhetorical criticism and social movement theory. The intent of this thesis is to focus upon the Dalai Lama's rhetoric and communication skills in order to stimulate an enduring interest in him as a remarkable orator and leader, from whom we may gain insight into improving our ability to communicate and to manage conflict in a nonviolent manner. / Graduation date: 1996

No description available.

No description available.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama? I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan. Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats på marknaden. Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.

<p>Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan</p><p>vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?</p><p>I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas</p><p>som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan.</p><p>Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna</p><p>som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats</p><p>på marknaden.</p><p>Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på</p><p>Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai</p><p>Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.</p>

Det gamla Tibet var inget Shangri-La - drömland innan Kinas invasion, år 1950. Det var ett land som styrdes av en feodal överklass, samt präster och munkar men den uppfyllde alla kriterier av en nationalstat. Kinas folksrättslig illegala maktövertagande och den hårda ockupationen som medförde stort lidande för det tibetanska folket måste därför fördömas. Tibet hade en rik och unik kultur, livaktikga buddhistiska traditioner och en fredsfilosofi som låg till grund för tibetanernas icke-våldspolitik. Invasionen och den följande exiltillvaron av Dalai Lamas regering utlöste stora förändringar i tibetanernas samhälle, både till det bättre och till det sämre. Medan situationen för folket i Tibet är allvarlig pga. Kinas ockupationspolitik har tibetanerna i exil lyckats bevara den tibetanska identiteten och samtidigt förvandla den hierokratisk passiva fredskulturen till en modern demokratisk icke-våldsrörelse. Det är denna demokratiprocess som undersöktes i uppsatsen.

This diploma thesis aims to create the comprehensive summary of modern Tibetan history before and after Chinese invasion, primarily the period between the years 1933-1959. At the same time the description of discrepancies between respective researchers is emphasized. Although high-quality secondary literature was used, there can be found minor or major contradictions in the statements of reputable scientists. For this reason there are mentioned both statements in these cases. Description of possible reason of the contradiction is also included. Several major discrepancies between the researchers' statements have been found, which were elaborated more precisely. Summary of a part of modern Tibetan history was created as well, because there is a lack of Czech language publications concerning this topic.

This thesis presents a close iconographic and contextual study of a set of seven Tibetan thangka paintings depicting portraits of the First through the Ninth Dalai Lamas, currently in a private collection and dated to the nineteenth-century. Through this case study, I propose to situate the genre of Dalai Lama portraits within the larger context of Tibetan Buddhist practice by considering their role and function in merit-making activities. I propose that as visual reminders of the Dalai Lamas, these portraits can be considered a type of “relic” that is foundational to devotional practices in Buddhism. Specifically, this thesis will investigate portraits of Dalai Lamas within the framework of Buddhist relic traditions. As a secondary focus, the thesis will examine the artistic conventions through which the figures are rendered present, problematizing the notion of “portrait-likeness.”

The attacks of September 11, 2001 have done more to focus attention on the conjunction of religion and conflict than any other event in recent history. Although much international research has focused since then on the role of Islam, religiously inspired violence is also found in countries as diverse as Thailand, Burma, or Sri Lanka, where Buddhism plays a central role. This paper addresses how these realities are reflected in two Swedish high school textbooks on religion. The thesis calls into question the manner in which Buddhism is presented in schoolbooks as the most probable candidate to be a conflict-free religion. Using Fairclough’s discourse analysis theoretical framework and Hellspong’s structural analysis, the thesis critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and the wider social practices. The study concludes that schoolbooks are committed to presenting Buddhism as virtually conflict-free by means of rhetorical procedures which focus mainly on what is assumed to be “the most important” message of Tibetan Buddhism and its portal figure, Dalai lama – namely peace. At the same time, the author suggests that there is a strong intertextuality between the texts of the schoolbooks and the romanticised views of Dalai lama existent in three contemporary Hollywood films. The limits of the paper are finally addressed and various paths to future research are suggested, in an effort to improve schoolbooks, since pedagogical texts structure the students’ way of thinking about Buddhism in particular, and religion in general.

The negotiation between the government of PRC and the government of Tibet in exile is a kind of ¡§Do more with less¡¨ and ¡§Asymmetric Power Structure¡¨. The government of Tibet in exile is in Dharamsala, northern India could not have long-term fight with PRC without its own land, forces and economic power. Although the ¡§total structure power¡¨ of the government of Tibet in exile is less than PRC, it uses the title of Dalai Lama who is the winner of Nobel Peace Prize to strengthen its power and internationalize the problem of Tibet successfully. Therefore, whole world take care of the problem of Tibet and give PRC the pressure of negotiating. In fact, the PRC¡¦s government could solve the problem of Tibet with the strong hand because of its greater aggregate national strength. However, in order to change PRC¡¦s international country image and lower the cost of governing Tibet, it begins to connect with the government of Tibet in exile and tries to solve the problem of Tibet by negotiating since 1979. On one hand PRC¡¦s government insists on tough attitude, on the other hand both sides have different opinions on ¡§Tibet Independence¡¨ and ¡§Tibet Autonomy¡¨, so the negotiation reaches a deadlock after negotiating 20 years. In chapter 1, besides describing my research motive, goals, limits, methods and etc, I also introduce the general concepts and some articles of negotiation. I discuss the PRC¡¦s strategy and style of debating in chapter 2. I introduce the background of Tibet¡¦s history, culture, religion, status, geography and the negotiation since 1950 in chapter 3. Chapter 4 and 5, I explain the deadlock between the government of PRC and the government of Tibet in exile and analysis strategies and attitudes of both sides. Chapter 6, I conclude the whole thesis and give some suggestions either on the negotiation between the government of PRC and the government of Tibet in exile or the negotiation between the government of PRC and the government of Republic of China (ROC).