<p>XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.</p><p>XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.</p><p>Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas. Orsaken står att finna i att XML:s datamodell identifieras som hierarkisk och att XML därvidlag lider av denna datamodells brister i jämförelse med RDBHS relationsdatamodell. Vidare föreligger ett antal praktiska problem vilka har sin orsak i att det ännu inte har implementerats något kommersiellt tillgängligt DBHS för XML. Denna rapport redogör dock för förslag till lösning på XML:s brister som datalagrare. Det principiella lösningsförslaget går ut på att transformera XML:s hierarkiska datamodell till en objektorienterad datamodell. På så sätt kan DBHS-funktionalitet möjliggöras via ODBHS, eller så kan objektorienterad åtkomst av XML-data möjliggöras via objektorienterade programspråk.</p>

<p>När en webbhandelsapplikation ska utvecklas påverkas produktleverantörens kunder, eftersom de måste förändra sina beställningsrutiner. Anställda hos kunden kommer därmed att bli systemanvändare. Syftet med den här rapporten är att undersöka om detta förhållande påverkar systemutvecklingsprocessen. Först genomfördes en litteraturstudie, därefter intervjuades fem personer, vilka samtliga arbetar med att utveckla webbapplikationer åt produktleverantörer.</p><p>För att ett datasystem ska erhålla hög acceptans krävs användarmedverkan och eftersom anställda hos kunden blir systemanvändare vid webbhandel, är det viktigt att de får delta i utvecklingsprocessen. När anställda hos kunden ska ingå i utvecklingsprocessen kommer tidsåtgången att öka, vilket medför att kostnaderna för webbhandelsapplikationen ökar. Tidsåtgången ökar, eftersom det kan vara svårt att identifiera potentiella kunder, samt att fler användare involveras, vilket leder till att fler synpunkter ska behandlas och därmed tar det längre tid än traditionell systemutveckling. Produktleverantören avgör vilka kunder som får delta i systemutvecklingsprocessen. Vanligtvis samlas synpunkter in från anställda hos kund, genom intervjuer, deltagande i konceptmodelleringar eller prototyputvärderingar.</p>

<p>Denna rapport behandlar ämnet outsourcing vilket är en växande företeelse bland svenska och internationella företag idag. Det finns många tolkningar av innebörden till begreppet och generellt kan sägas att outsourcing innebär att ett företag överlåter delar av sin verksamhet till en extern leverantör. Outsourcing förekommer inom många områden och branscher. I denna rapport avser begreppet outsourcing området informationsteknik (IT).</p><p>Problemställningen i denna rapport har inneburit att undersöka vad som bör beaktas i relationen/samarbetet mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess. Detta har gjorts genom ett antal företagsintervjuer samt genom en litteraturstudie. Som svar på problemställningen har ett antal faktorer framkommit vilka bör beaktas i relationen mellan kund och leverantör. Dessa faktorer har resulterat i ett antal punkter vilka innehåller nyckelord för vad som bör beaktas i relationen mellan kund och leverantör. Exempel på dessa nyckelord är; långsiktig relation, kompetens, kommunikation och engagemang.</p>

<p>Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov.</p><p>De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts.</p><p>Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.</p>

<p>I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering.</p><p>Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena.</p><p>Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde.</p><p>Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen. Syftet med rapporten är att ur ett användarperspektiv utvärdera användarmedverkan i systemutvecklingsprocessens samt att försöka finna om det finns ett samband mellan användares erfarenheter ifrån systemutvecklingsprocessen och deras åsikter kring det färdiga systemet.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar överföring av personal från ett företag till ett annat. Vikten av att hantera personalen rätt vid en outsourcingaffär är stor. Därför är det viktigt att ledningen hela tiden håller personalen informerad om vad som kommer att hända i och med outsourcingaffären.</p><p>Personalen spelar en central roll i företaget då den besitter kunskap om kundföretaget. Denna kunskap kan avgöra hur bra leverantören kan sköta kundens system. Därför är det viktigt att sköta överföringen av personalen rätt, för att få nöjd personal och framförallt inte förlora personal.</p><p>I mitt arbete har jag undersökt hur personalen upplever övergången till det nya företaget. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie, där de överförda personerna intervjuats.</p><p>Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre ord; tid, information och arbetssituation. Tid och information är viktigt för att personerna skall vara nöjda med överföringen. Arbetssituationen är viktig så att personerna kan känna sig nöjda efter överföringen.</p>

<p>En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet. De tekniker och metoder som utvecklades då hade flera olika inriktningar och begreppsförvirringen var stor. 1997 kom en standard för objektorienterad modellering i form av Unified Modeling Language (UML). I och med denna standard försökte man klargöra vilka begrepp som skulle gälla och vilken typ av notation som kunde användas. Arbetet försöker att visa vad som kan ersätta de traditionella teknikerna med objektorienterade metoder och tekniker. Koncentrationen har lagts på att analysera vilka tekniker som används i de två första faserna av livscykelmodellen, förändringsanalys och systemering. Resultatet blev att en fullständig ersättning för de traditionella teknikerna inte finns i UML i livscykelmodellens två första faser.</p>

<p>Elektronisk handel har under 1990-talet blivit ett allt vanligare sätt för företag att bedriva försäljning. Allt fler människor handlar via Internet och precis som tidigare har kunderna även frågor till företag gällande exempelvis de produkter företagen erbjuder. Detta examensarbete undersöker hur kunder önskar ta kontakt med företag när de har frågor.</p><p>För att få svar på hur kunder vill komma i kontakt med företag har en enkätundersökning gjorts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns avgörande faktorer för vilket sätt kunder föredrar att ta kontakt med företag. Faktorer som kontaktspråk och varupris har undersökts för olika ålderskategorier och visar på skillnader för dessa olika åldersgrupper. Även gemensamma drag för de olika ålderskategorierna kan urskiljas i materialet.</p>

<p>öretag har under lång tid använt sig av olika typer av beslutsstödjande system för att fatta rätt beslut. Under 1990-talet har en typ av beslutsstödjande system som kallas datalager utvecklats. Datalagret har utvecklats till ett beslutsstödjande system som hjälper slutanvändarna att analysera data med hjälp av olika typer av verktyg med användarvänliga gränssnitt.</p><p>I rapporten undersöks hur datalager används av företag i deras verksamhet. Som underlag för rapporten har fem företag studerats. Bland företagen som ingick i undersökningen blev svaret att de använde sina datalager främst till att ta fram statistik och genomföra uppföljningar. Företagen visade även upp ett antal företagsspecifika anpassningar av sina datalager.</p><p>De företag som ingick i undersökningen visade även på en bred spridning av användandet av datalagren inom företagen. Antalet användare på företagen varierade från 20 st till 200 st. Undersökningen visade även att spridningen av användandet hierarkiskt i organisationen generellt var väl utvecklat.</p>

<p>Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra. Det kan även vara svårt för butiker i glesbygd att få en webbutik lönsam med tanke på långa varuleveranser och få konsumenter. En webbutik kan heller inte ge den sociala kontakt som är viktig för konsumenter som bor i glesbygd. Denna undersökning visar att ett webbutiksinförande behöver begrundas utifrån varje butiks situation och att en webbutik i första hand är intressant för butiker i glesbygd som erbjuder produkter i en speciell nisch. En webbutik kan även vara en ny marknadsföringskanal för en traditionell matbutik.</p>