I samband med att elkonsumtionen ökar och att allt mer elkrävande utrustning installeras är det intressant att studera vilken metod som bäst lämpar sig för att kyla bort oönskad värme och ifall den värmen kan nyttjas där den är önskad. Målet med denna rapport är att ekonomiskt jämföra två olika lösningar för att kyla två serverhallar som står intill varandra. Ena lösningen är att ersätta kylmaskinerna med värmepumpar med kompletterande borrhål, där det är tänkt att köldmediumet passerar värmepumparna om det finns ett värmebehov. Den andra lösningen är att byta ut befintliga kylmaskiner mot modernare utrustning. Syftet med rapportens resultat är att det ska ligga som grund för ett investeringsbeslut av fastighetsägaren. Aktörerna i serverhallarna utvecklar en sammanlagd effekt om 104kW. Serverhallarnas sammanlagda area på ca 100m2 utgör bara en liten del av den 9877m2 stora fastigheten som är de lokaliserade i, övriga fastigheten fungerar som gymnasieskola. Arbetet har genomförts med hjälp av platsbesök, litteraturstudie, kartläggning av energiförbrukning, framtagning av varaktighetsdiagram och energibehovsberäkningar. Fastigheten har ett maxeffektbehov på 350kW och förbrukar 956000kWh, serverhallen kyls idag med tre kylmaskiner av äldre modell. Värmen som utvecklas i serverhallen används som primärvärme för att värma skolan men fastighetsägaren anser att det inte är så effektivt som det skulle kunna vara, samt att systemet klarar inte av att leverera en tillräckligt varm framledningstemperatur. En lösning med värmepumpar som skulle stå för 75% av effektbehovet tillför då 262,5kW och 717000kWh som innebär en energitäckningsgrad på 94% vilket medför att fjärrvärmeeffekten minskar från 220kW till 87,5kW. En kylmaskinslösning med tänkt kylmaskin klarar av att täcka 67% av effektbehovet och 86% av energibehovet. Fjärrvärmen skulle med kylmaskinslösningen minska från 220kW till 130kW. Investeringskostnaden för värmepumpslösningen med frikyla beräknas till 2090000kr och för kylmaskinen 750000kr. Nettobesparingen för 10 år blir för värmepumpar med frikyla 2930000kr medan kylmaskinerna är dyrare i drift än befintlig kylmetod. Nuvärdet efter 10 år blir för värmepumparna 1220000kr / As electricity consumption increases and more demanding equipment is installed, it is interesting to study which method is best suited for cooling off unwanted heat and if that heat can be used where it is desired. The aim of this report is to compare two solutions economically to cool two server halls adjacent to each other. The purpose of the report is that it should be the basis for an investment decision by the property owner. The operators in the server halls develop a total power of 104kW. The total area of the two halls of about 100m2 constitutes to only a small part of the 9877m2 large property in which they are located. The remaining part of the property serves as an upper secondary school. The work has been carried out by means of site visits, literature studies, energy consumption mapping, production of a duration chart and energy demand calculations. The property has a maximum power requirement of 350kW and consumes 956000kWh. The cooling is today supplied by three older cooling units. The heat developed in the server hall is used as primary heat for the school, but the property owner believes it is not as effective as it could be and that the system is unable to deliver sufficiently hot flow temperature. A heat pump solution would account for 75% of the power requirement would supply 262.5kW and 717000kWh, which means an energy coverage of 94%, which reduces the district heating power from 220kW to 87.5kW. A cooling machine solution with the specified cooling unit is capable of covering 67% of the power requirement and 86% of the energy demand. The district heating would decrease with 90kW from present values. The investment cost of the heat pump solution with boreholes is estimated at 2090000kr and for the cooling unit 750000kr. The net savings for 10 years will then be 2930000kr for the heat pumps while the cooling machine solution would be more expensive in operation than the existing solution. The net present value for the heat pumps after 10 years will amount to 1220000kr.

This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe.  With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers. / Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används.   Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa.  Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna. / Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten