Purpose: The purpose of this paper is to examine how material, vital for the designprocess (supporting documents) is handled throughout the entire process. From obtaining the material from the document-administer until the material is transformed and applicable in a BIM-software in the design-process. Method: The first method is a case study that contains semi-structured interviews with one large as well as one small design-firm in Sweden, but also the biggest client regarding infrastructure in Sweden. Secondly, the other part of this thesis work is to perform an experiment containing two parts where the first one is to examine supporting material of an ongoing infrastructure-project and evaluate the quality, as well as constructing conversion rules to evaluate how supporting documents can be implemented. Findings: All the respondents in the conducted survey reported that supporting material regarding electric-, telecommunication- and fibre-optic cables were supporting material with the lowest degree of accuracy. Furthermore, the most used file-format is DWG, but file-formats like PDF, JPG, XML and LAS are also file-formats that is used according to the respondents. All the respondents suggest that a standardised way of using supporting documents would be an efficient way of standardising the process. The findings from the experiment concluded that the most used file-format used as supporting material is DWG (79%), followed by PDF (21 %). The quality varied between different providers. Supporting material provided straight from the contractor in DWG had great or excellent quality. Material as PDF/JPG needed to be processed in order to be used in a BIM-software. The implementing of conversion rules resulted in way of implementing these. In order to use this, the supporting document needs to be digital, in this case as DWG-files. Well established ways of using colours, layers and names in the CAD-software is vital. Implications: In order to make the way of handling the supporting material more efficient, a standardised way of handling these need to be used, as well as standardised file-formats. By making the supporting material digital, this will make the material more accessible, thus is the quality of e.g. PDF and JPG “not sufficient” because a BIMuser must convert these files manually, which provide one source of error. Therefore, these files lack interoperability. Regarding the material provided by the contractor, the design-firm need to have direct communication with the provider of the supporting material to take advantage of DWG-files and use the same file-formats, layers etc., to reduce the time it takes to convert the supporting documents manually. Limitations: A limitation is that only one large and one small design-firm is analysed. One part of a complete BIM-software is used, so the external validity is low, because the result may only be used in another small design-firm with the same project configurations and programmes. The experiment, where Conversion Rules were examined did only embrace wells (water-systems). / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur underlagshanteringen ser ut igenom hela processen från tillhandahållning av underlaget till implementering i projekteringsprocessen. Metod: Den första är en fallstudie som består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med en stor och en liten konsultfirma inom projekteringsprocessen, såväl som den största beställaren av infrastrukturprojekt i Sverige. Den andra delen är ett experiment som är uppdelat i två delar där den första är att ta reda på hur underlag ser ut och bedöma dessa i ett pågående infrastrukturprojekt. Den andra delen är att upprätta så kallade konverteringsregler för att importera underlag i en BIM-mjukvara. Resultat: Samtliga respondenter i intervjuerna svarade att underlag gällande el-, teleoch fiberoptikkablar är underlag med lägst grad av träffsäkerhet/noggrannhet. Vidare svarade respondenterna att DWG är filformatet som oftast används. Andra filformat som PDF, JPG, XML och LAS är även det filformat som används. Samtliga respondenter redogjorde även för vissa åtgärder som kan vidtas för att standardisera underlagshantering i branschen. Däribland efterfrågas en standardisering av underlagshantering gällande lagernamn, färger, filformat osv. I experimentet visade det sig att underlag i DWG-format svarar för (79 %) av underlagen, följt av PDF (21 %). Kvaliteten varierade mellan olika källor, där underlag tillhandahållna direkt av entreprenören i DWG hade bra eller utomordentlig kvalitet. Underlag i from av PDF/JPG måste omvandlas för hand för att kunna används i en BIM-mjukvara. Implementeringen av konverteringsregler resulterade i en arbetsgång för att implementera konverteringsregler i projekteringsprocessen. För att göra detta krävs underlag i DWG-format. Konsekvenser: För att göra underlagshanteringsprocessen mer effektiv, behövs ett standardiserat sätt att använda dessa, såväl som filformat. Genom att digitalisera underlag bidrar detta till att höja antagningsgraden i CAD- och BIM-mjukvaror. Således är kvalitén av exempelvis PDF och JPG ”inte tillräckligt” på grund av att en person manuellt måste omvandla dessa filer, som bidrar till en felkälla. Därav är interoperabiliteten bristfällig. Gällande material tillhandahållen av entreprenören, så måste en god kommunikation upprättas mellan de båda parterna för att dra nytta av underlag i DWG, och använda samma filformat, lager etcetera, för att reducera tidsåtgången i att konvertera exempelvis PDF-filer manuellt. Begränsningar: Endast en stor och en lite konsultfirma analyseras. Endast en del av en komplett BIM-mjukvara används, därav låg extern validitet, då resultatet endast kan appliceras i en annan liten konsultfirma med samma projekt-konfigurationer och program. I experimentet där konverteringsregler utreddes inkluderades endast brunnar (VA).