Global ETD Search

1	Giftoman och Bruddok - Giftermål som rit i Den poetiska Eddan och Snorres Edda Berntsson, Maria, Veberg, Malou January 2009 (has links) <p>I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres</p><p>Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska</p><p>Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i</p><p>historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av</p><p>begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,</p><p>fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella</p><p>citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i</p><p>Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk</p><p>forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður</p><p>Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där</p><p>alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de</p><p>utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål</p><p>är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen</p><p>där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen</p><p>av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till</p><p>Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som</p><p>berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.</p> Fornnordisk religion Ritual Den poetiska Eddan Snorres Edda
2	Giftoman och Bruddok - Giftermål som rit i Den poetiska Eddan och Snorres Edda Berntsson, Maria, Veberg, Malou January 2009 (has links) I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta, fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt. Fornnordisk religion Ritual Den poetiska Eddan Snorres Edda
3	Den Queera Eddan : En undersökning av queera läckage i Den poetiska Eddan / The Queer Edda : A study of queer leakages in The Poetic Edda Randeblad, Joel January 2022 (has links) This essay analyses the songs from Den poetiska Eddan (The Poetic Edda) with a queer perspective through a queer reading. I use Tiina Rosenberg’s concept of queer leakage along with historical contextualization to figure out how to approach an older text through a modern perspective. Throughout the essay, I discuss how queer leakages appear throughout the text either in representations of gender and norm-breaking behavior, or through an analysis of the use of insults. The analysis establishes that there are queer leakages to be found in The Poetic Edda and that the conclusion avoids being anachronistic through the historical context that the evidence is tried against. The essay concludes that identities our society views as static are rather dynamic and in constant need of assertive actions for their own enforcement. / Den här uppsatsen analyserar tre kväden ur Den poetiska Eddan genom ett queerteoretiskt perspektiv. Uppsatsen använder Tiina Rosenbergs begrepp queera läckage tillsammans med en historisk kontext. Detta för att pröva hur en kan möta äldre texter genom ett modernt perspektiv. Under analysen diskuterar jag hur queera läckage ter sig genom texten, antingen genom olika typer av könsroller eller normbrytande beteende, samt genom en analys av förolämpningar. Analysen påvisar att det finns queera läckage i Den poetiska Eddan, och att slutsatsen undviker att bli anakronistisk på grund av den historiska kontext som textexemplen prövas gentemot. Uppsatsens slutsats är att de identiteter som vårt samhälle ser som statiska i själva verket är dynamiska, samt att de ständigt behöver hävdas för att fortsätta existera. The Poetic Edda Queer leakage Queer Theory Tiina Rosenberg heteronormativity Norse Studies Den poetiska Eddan Queera läckage queerteori Tiina Rosenberg heteronormativitet Fornnordiska studier General Literature Studies Litteraturvetenskap
4	Att gestalta Vǫluspá ur poetiska Eddan : som folksångare och muntlig berättare Ståbi, Kersti January 2017 (has links) Kersti Ståbi Performing poems from the Poetic Edda I am a folk singer and oral storyteller. In my Masters project I have made a series of concerts performing the poem Vǫluspá from the Poetic Edda in its original Old Norse. Building on the musical elements in the Eddic poems, I’ve been searching the borderlands between speech and singing, using melodic material in the modern Swedish and Norwegian languages. As a method I have imitated singers in different living epic singing traditions from around the world, basing the creative process on mimicry and improvisation. This was a fast route to performances of great diversity: the Manas singer from Kyrgyzstan gradually enters a trancelike state, while Pansori from Korea made me think "unmelodic folk opera" and the Indian Pandvani is all-or-nothing storytelling with music serving as an engine. One specific perspective I have researched is the concept of a ”First Listener” - a representative of the audience on stage that can, but doesn’t necessarily have to, contribute musically. Traditionally the First Listener in Pandvani is very active; singing, shouting and challenging the teller, while the Pansori First Listener is a supporting commenting percussionist. As a storyteller and lead singer I found the presence of a First Listener highly fruitful in the process leading up to the performances. As a stage concept it offers forceful dynamics between the singer, the listeners and the poem. The poems of the Poetic Edda were created and performed in an oral tradition, but survived to modern times only via written text. I regard myself a performer formed in a literate culture but in an oral music tradition. With that in mind I have explored performance of this epic material and its metres. Translation has become a keyword with many facets. epic singing old norse first listener vǫluspá improvisation reciting singing folk singing folk music tradition poem Manas pansori pandvani voluspa episk sång fornnordiska originalspråk förste lyssnare improvisation vǫluspá den poetiska eddan folksång folkmusik sång recitation talsång tradition kväde dikt Manas pansori pandvani voluspa Music Musik

1

Page generated in 0.0904 seconds