Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.

Kritisk design är ett forsknings- och innovationsområde under utveckling. Teorin har använts inom många designrelaterade områden och ämnar få konsumenterna att bli mer kritiska när det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika föreställningar, värderingar, ideologier och behavioristiska mönster som finns införlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design är en teori som strävar efter att förändra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utförandet kan gå till, vilket är en nödvändighet för att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012). Denna studie ämnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsättning verktyg utifrån utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design. Målet med dessa verktyg är att de ska kunna användas som ett hjälpmedel för att kunna arbeta praktiskt med kritisk design i en design- och produktionsprocess. I denna studie har vi testat våra verktyg i design/produktionsprocessen av en musikvideo för att undersöka hur man kan applicera kritisk design i en specifik produktionsprocess. Till vår hjälp har vi förhållit oss till designorienterade forskningsmetoder och då främst Daniel Fällmans triangelmodell för interaktionsdesign och design forskning (2008). Genom att föra samman kritiska designperspektiv och videoproduktion ämnar denna studie att ge ett bidrag till ett metodutvecklande arbete för att överbrygga det befintliga glappet mellan teori och praktik inom kritisk design. / Critical design is a research- and innovationarea under development. The critical design theory has been used in many design-related areas and intends to get consumers to become more critical when it comes to how their everyday lives are controlled by different beliefs, values, ideologies and behavioral patterns that are incorporated into design (Dunne & Raby, 2001). Since critical design is a theory that seeks to transform in practice the challenge today lies in creating practical examples that show how it can be done, which is a necessity for the theory to develop (Bardzell et al., 2012). This study intends to be method developing by creating a set of tools based on selected parts (theoretical methods and perspectives) from critical design. The goal of these tools are to function as an instrument enabling practical implementation of critical design in a design/production process. In this study we have tested our tools in a specific productionprocess of a music video to explore how to apply critical design practically. In doing so we used design-oriented research methods, in particular Daniel Fällmans triangelmodel for interactiondesign and design research (2008). By bringing together critical design perspectives and video production purposes, this study hopes to make a contribution to the method fulfilling work of bridging the existing gap between theory and practice in critical design.

Early communication of organizational values helps job seekers self-select out of the recruitment process and make proper career decisions. Recruitment websites are the major tools for learning organizational values and filtering suitable job opportunities but they often fail to provide real and comprehensive values-related information. To satisfy the information needs of job seekers and facilitate values-based job-seeking, this paper conducted design-oriented research, aiming to understand job seekers’ attitudes towards values-based recruitment websites and core considerations for facilitating values-based job-seeking when designing such websites. A clickable prototype of a values-based recruitment website for technical developers to find employers based on shared values was developed with a user-centered and iterative design process and evaluated by 10 users using qualitative methods. The findings revealed that participants’ attitudes toward the website varied among individuals. Core considerations were, for example, organizational trust, person-job fit evaluation, and values-based filter design. Furthermore, specific features to address these considerations are proposed to inspire future designs. / Tidig kommunikation av organisatoriska värderingar hjälper arbetssökande att själv välja ut ur rekryteringsprocessen och fatta korrekta karriärbeslut. Rekryteringswebbplatser är de viktigaste verktygen för att lära sig organisatoriska värderingar och filtrera ut lämpliga jobbmöjligheter, men de misslyckas ofta med att tillhandahålla verklig och heltäckande värderelaterad information. För att tillgodose informationsbehovet av värderingar och underlätta värderingsbaserat jobbsökande, genomförde denna artikel designorienterad forskning, som syftade till att förstå arbetssökandes attityder till värderingsbaserade rekryteringswebbplatser och centrala överväganden för att underlätta värderingsbaserat arbetssökande vid utformning sådana webbplatser. En klickbar prototyp av en värderingsbaserad rekryteringswebbplats för tekniska utvecklare för att hitta arbetsgivare baserad på gemensamma värderingar utvecklades med en användarcentrerad och iterativ designprocess och utvärderades av 10 användare med hjälp av kvalitativa metoder. Resultaten visade att deltagarnas attityder till webbplatsen varierade mellan individer. Kärnöverväganden var till exempel organisatoriskt förtroende, utvärdering av passform mellan person och jobb och värderingsbaserad filterdesign. Dessutom föreslås specifika funktioner för att hantera dessa överväganden för att inspirera framtida design.