Syftet med denna studie har varit att utifrån perspektiv på gräsrotsbyråkrati skapa en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelser av att arbeta till skydd för det ofödda barnet när mamma missbrukar under graviditeten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomförts. Det empiriska materialet har med tematisk analys analyserats utifrån Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme och studien har på så vis genererat en djupare förståelse för socialsekreterarnas upplevelser. Studien har behandlat avsaknaden av riktlinjer och lagstöd, slitningen mellan organisationens ramar och de moraliska värderingarna, samt socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme. Resultatet visar att det råder en brist på riktlinjer och rutiner för att hantera dessa ärenden, och att socialsekreterarna upplever en avsaknad av lagstöd för att ingripa till skydd för det ofödda barnet när insatser på frivillig väg inte är möjliga, vilket även resulterar i att deras handlingsutrymme blir begränsat eller obefintligt. Detta medför att socialsekreterarna många gånger tvingas välja mellan att gå emot sina moraliska värderingar eller hitta sätt att kringgå lagen. Vidare påvisar studien att socialsekreterarna upplever ansvar för det ofödda barnet trots att de enligt organisationens ramverk egentligen inte har ett ansvar för denne. Att inte kunna agera till skydd för det ofödda barnet, i kombination med omvärldens förväntningar på socialsekreteraren, skapar en stark känsla av frustration. Våra resultat visar därför på ett behov av riktlinjer och rutiner för hur socialsekreterare ska arbeta med det ofödda barnet när mamma missbrukar under graviditeten. Emellertid täcker vår studie bara en liten del av socialsekreterares upplevelser av att arbeta till skydd för det ofödda barnet, varför det finns behov av vidare forskning inom området. Möjligen skulle förståelsen för deras upplevelser berikas av att belysas ur andra perspektiv, såsom makt och etik.

Bakgrunden till studien grundar sig i tidigare forskning som har påvisat att det är skillnad i hälsa mellan kvinnor och män. Vad skillnaden beror på är svår att fastställa och det diskuteras kring om det är det biologiska könet, det som individer föds till eller om det är det sociala könet, det som individer formas till genom kulturen. Det har påvisats att ett barns identitet kan formas tidigt, en så kallad socialisering och tidigare studier visar på olika grader av föräldrars påverkan kring barns socialisering. Syftet var att undersöka blivande föräldrars attityder till att ta reda på det ofödda barnets kön. Metoden som användes var enkätundersökning med både öppna och slutna frågor och därefter gjordes en statistisk analys, totalt var det 241 blivande föräldrar från hela Sverige som deltog i studien. Resultatet påvisar att 75% av deltagarna skulle eller hade tagit reda på det ofödda barnets kön. Den främsta anledningen till att ta reda på könet var för att kunna förbereda inför barnets ankomst. Konklusionen av denna studie visar på att det inte går att dra några slutsatser kring om barnets framtida hälsa påverkas negativt av att blivande föräldrar tar reda på det ofödda barnets kön, samtidigt finns det vetskap om att föräldrars attityd till genus har en verkan på barnet. För ett större djup till förståelse för vilka faktorer som bidrar till viljan att ta reda på barnets kön och om det kan ha en inverkan på barnet, behövs vidare forskning inom området. / The background to this study is based on former research that has found that there is a difference in health between women and men. What this difference depends on is hard to determine and there is a discussion around if it’s the biological sex, what individuals are born to or if it’s the social sex, what individuals are shaped into by the culture. It has been found that a child’s identity can be shaped early, a type of socialization and former research shows different intensity on parents impact on children’s socialization. The purpose was to examined future parents attitudes to find out the unborn child’s sex. The method that was used was a questionnaire with both open and closed questions and then was a statistic analyze made, a total of 241 future parents from Sweden participated in the study. The result found that 75% of the participant wanted to find out the unborn child’s sex. The main reason to find out the sex was to prepare before the child’s arrival. The conclusion of this study shows that it’s not possible to make a conclusion about the unborn child’s future health can have a negative affect because the future parents finds out the unborn child’s sex, at the same time there is knowledge about that parents attitude to gender has an effect on the child. For a greater depth to understanding of which factors that impact to the will of finding out the child’s sex and if it can have an impact on the child, are there a need of further research in the field.