Problemställning: Diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar kroppens alla kärl, däribland ögonen, vilket då benämns som diabetesretinopati. Sjukdomen är en av de ledande orsakerna till synnedsättning och blindhet, och ökar i världen i takt med befolkningsmängden. Risken för synskador minskar vid god kontroll av grundsjukdomen.Tidig upptäckt av förändringar i ögonbotten och behandling av dessa är också av stor betydelse. Ögonsjuksköterskan får i mötet med patienten konkreta och mätbara resultat av patientens ögonstatus. Men detta ger inget fullständigt bevis på hur patienten upplever sin synnedsättning i sitt dagliga liv. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med synhotande diabetesretinopati. Metod: Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som alla påverkar välbefinnandet och livskvaliteten negativt. Dessa var: utmaningar i vardagen, emotionell påverkan och påverkan på sociala livet. Konklusion och implikation: Studien belyser att synhotande diabetesretinopati leder till ett lidande, bland annat när självständigheten går förlorad och ens sociala roller blir förändrade. Genom den kunskap som studiens resultat ger, kan ögonsjuksköterskan lättare stötta och lindra lidande. Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att lyfta fram de säregna och unika upplevelserna kring sjukdomen.

En av de stora välfärdssjukdomarna i världen är diabetes, en sjukdom som kan ge svåra och bestående komplikationer. Antalet insjuknande globalt beräknas öka från 126,6 miljoner år 2010 till 191 miljoner år 2030. En av komplikationerna är diabetesretinopati som innebär kärlskador på ögats näthinna. Diabetesretinopati kan förekomma trots att patienten inte upplever synförändring och kan orsaka blindhet. För att upptäcka och förebygga ögonbottenförändringar görs ögonbottenfotografering. Forskning visar att yngre patienter är benägna att utebli från ögonbottenfotografering, vilket kan leda till diabetesretinopati. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som påverkar följsamheten till ögonbottenfotografering bland yngre patienter med diabetes. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier. Emotioner så som rädsla, ångest och förnekelse samt praktiska aspekter var de faktorer som framkom tydligast ha en påverkan på följsamheten till ögonbottenfotografering. De praktiska aspekterna som missad skolgång, arbete och att ögonbottenfotografering endast erbjöds under dagtid utan samordnade besök var några av anledningarna till låg följsamhet vid ögonbottenfotografering. Även brist på kunskap hos de yngre patienterna med diabetes påverkade följsamheten. Denna litteraturstudies resultat kan ge en ökad förståelse för ögonsjuksköterskorna kring följsamhetsproblematiken till ögonbottenfotografering hos yngre patienter med diabetes. Ytterligare forskning inom svenska förhållanden är dock av betydelse. / One of the biggest welfare diseases in the world is diabetes, a disease that can givesevere and existing complications. The number of cases globally are calculated toincrease from 126,6-million-year 2010-to-191-million-year 2030. One of thecomplications is diabetic retinopathy which means vascular damage to the retina of theeye. Diabetic retinopathy can exist although the patient does not experience any visionchange and can cause blindness. To discover and prevent fundus changes fundusphotography is performed. Research shows that younger patients are prone to fail toshow to fundus photography, which can lead to diabetic retinopathy. The purpose of theliterature study was to illustrate the factors that affect the compliance to fundusphotography amongst younger patients with diabetes. The study was done as asystematic literature study. The analysis resulted in three categories. Emotions such asfear, anxiety and denial as well as practical aspects were the factors that emerged, mostclearly having an impact on the compliance to fundus photography. The practicalaspects as missed schooling and work and that fundus photography only can be offeredduring daytime without coordinated visits were some of the reasons for low complianceat fundus photography. Lack of knowledge of the younger patients with diabetes alsoaffected the compliance. The literature study results could give the eye nurses anincreased understanding of the compliance issues for fundus photography for youngerpatients with diabetes. Further research within Swedish conditions is thereforeimportant.

Antalet patienter med sjukdomen diabetes förväntas öka vilket kommer innebära att ett ännu större antal patienter behöver screenas för att upptäcka diabetesretinopati. Syftet med den här pilotstudien var att beskriva patienters erfarenheter av screening för diabetesretinopati på en ögonmottagning. Pilotstudien utformades efter en kvalitativ induktiv ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. De huvudkategorier som framkom var: trygghet, informationens betydelse, tillgänglighetens betydelse, oro för undersökningsresultatet och dess konsekvenser samt obehagligt och tidskrävande. Resultatet visade på att det var viktigt för informanterna med screening för diabetesretinopati. Det var en trygghet att få gå på kontroller för att upptäcka komplikationer i tid. Det framkom att de kände en oro för att utveckla diabetesretinopati och vilken påverkan detta skulle ha på deras livssituation. Informanterna ville få ett tydligare resultat från undersökningen och att tillgängligheten förbättrades.  Det behövs vidare omvårdnadsforskning kring information, kunskap och ökad tillgänglighet vid screening för diabetesretinopati. Sådan forskning kommer att vara till hjälp för att förstå och därmed hitta strategier för att förbättra omvårdnaden för patienter med diabetes samt för att nå ut till dem som uteblir från screeningen för diabetesretinopati. / The number of patients with the disease diabetes expects to increase, which means that even a larger number of patients will need to be screened to detect diabetic retinopathy. The purpose of this study was to describe the experiences of screening for diabetes retinopathy at an ophtalmology department. The pilotstudy was developed by a qualitative inductive approach and data were collected through semi-structured interviews. The material was processed by qualitative content analysis. The main categories that emerged were: security, the importance of information, the importance of accessibility, concerns about the result and its consequences and uncomfortable and time-consuming. The result showed that screening for diabetes retinopathy was important for the informants. It was a security to check their eyes to detect complications in time. It was revealed that they felt a concern for complications due to diabetic retinopathy and what effect this would have on their lives. The informants wanted to get a clearer result of the examination and that the availability would improve. Further nursing research about information, knowledge and increased availability in screening for diabetes retinopathy is needed. Such research would be helpful to improve care patients with diabetes, and to find strategies for reaching out to those who fail to attend screening for diabetes retinopathy.

Diabetes ökar världen över och med det även komplikationer av sjukdomen. Diabetesretinopati till följd av kärlskada på ögats näthinna, är den vanligaste komplikationen och den kan förekomma och fortskrida utan att patienten upplever några symtom. För att upptäcka ögobottenförändringar i tid krävs regelbunden ögonbottenscreening enligt bestämda kontrollintervall. Forskning visar att patienters följsamhet till ögonbottenkontroller inte är optimal, vilket kan göra att retinopati fortskrider oupptäckt med risk för allvarlig synskada eller blindhet. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som kan påverka patienters följsamhet till ögonbottenscreening. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie. Analysen resulterade i fem teman. Kunskap var faktorn som påverkade patienters följsamhet till ögonbottenscreening mest. Otillräcklig kunskap hos patienten angående deras tillstånd och dess behandling och inadekvat informationsgivning innebar direkta hinder för patienter att komma för ögonbottenscrenning. Utbildning i dialogform kunde leda till mer välinformerade patienter som därmed hade högre benägenhet att vara följsamma till screeningkontroller. Ytterligare påverkansfaktorer var logistiska svårigheter, ekonomiska förutsättningar, sociala omständigheter och patienternas känslor. Litteraturstudiens resultat kan erbjuda ögonsjuksköterskor ökad förståelse för följsamhetsproblematiken vid ögonbottenscreening, vilket även kan tillämpas inom utbildning av ögon och diabetessjuksköterskor. Ytterligare forskning för erhållande av aktuell empiri gällande svenska förhållanden är av vikt. / The prevalence of diabetes and its complications are increasing throughout the world. Diabetic retinopathy is the most commen serious complication and can exist with increasing severity whitout the patient noticing anything amiss. This necessitates the need for a regular screening according to a fixed plan. Research has shown that patients´compliance with the screening program is not always optimal, leading to a risk for serious complications including blindness. The purpose of this study was to demonstrate factors which may affect patient compliance to eye screening. The study was conducted as an integrative literature search. The analysis resulted in five themes. Patient knowledge regarding their condition and its treatment, and inadequate information about the screening program were seen as risk factors for a poor compliance. Information in the form of dialogue resulted in better informed patients with an improved compliance. Other factors affecting compliance was logistic difficulties, economic conditions, social circumstances and patients emotions. The results of this literature study can help ophthalmic nurses gain a better understanding of the problems with compliance in the setting of fundus screening programs, which also can be applied in the education of eye and diabetics nurses. Further research to illustrate the specifics of the situation in Sweden would be of use.

Bakgrund: Ögonsjuksköterskor möter många patienter med diabetesretinopati, vilkakan vara utmanande för ögonsjuksköterskorna då det förekommer att patienter saknar sjukdomsinsikt. Det leder till svårigheter att få patienten delaktig i sin vård, men även att ge tillräckligt med information då patienten även kan vara orolig vid dessa möten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att informera patienter med diabetesretinopati. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes där totalt sju ögonsjuksköterskor från Västra Götalandsregionen och Region Halland deltog. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier Bygga en relation och Behov av kunskap. De fem subkategorierna var Ögonsjuksköterskans roll, Patienternas delaktighet, Brist på sjukdomsinsikt, Patienternas oro och rädsla samt Vikten av information. Konklusion: Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna upplevde att det är av vikt att informera och även få patienten delaktig i sin vård då patienternauttrycker en rädsla och oro. Studien kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskorna infördessa möten och vidareutveckla dem både utifrån ett sjuksköterske- och patientperspektiv. I vidare forskning vore det av intresse att få en fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av ögonbottenfotografering samt information i samband med den. / Background: Ophthalmic nurses meet many patients with diabetic retinopathy. These meetings can be challenging for the ophthalmic nurses as some patients lack insight about the disease, which makes it difficult to get the patient involved and provide enough information as the patient may also be worried at these meetings. Aim: The aim of the study was to investigate ophthalmic nurses’ experiences of informing patients with diabetic retinopathy. Method: A qualitative study with semi-structured interviews was used where seven ophthalmic nurses from Västra Götaland Countyand the Halland County participated. Results: The analysis resulted in two main categories Building a Relationship and Need for Knowledge and five subcategories; The Ophthalmic Nurse's role, Patient participation, Lack of disease insight, Patients' anxiety and fear and The importanceof information. Conclusion: The results showed that the ophthalmic nurses felt that it was important to inform and also get the patient involved in their care as the patients express fear and anxiety. The study can be a support for the ophthalmic nurses in these meetings and further develop them from both a nurse and patient perspective. In further research, it would be of interest to gain an in-depth knowledge of patients´ experiences of fundus photography and the information they receive.

Bakgrund: Diabetesretinopati är den vanligaste ögonsjukdomen hos personer med diabetes och är en ledande orsak till synnedsättning och blindhet världen över. Patienter som har diabetesretinopati kan vara symptomfria och patienten märker inte att han/hon är drabbad. Det är därför viktigt att patienter som har diabetes screenas regelbundet för att synhotande diabetesretinopati ska upptäckas i ett tidigt stadium så att rätt behandling kan sättas in för att undvika synnedsättning. Syfte: Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans uppfattning av olika faktorer som påverkar diabetespatientens följsamhet till ögonbottenfotografering. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats användes i studien. Studien har genomförts genom åtta intervjuer med ögonsjuksköterskor på två olika ögonmottagningar i södra Sverige. Resultat: Dataanalysen mynnade ut i fyra olika beskrivningskategorier: Patientens förståelse för sjukdomen, Patientens hälsa och syn, Ögonsjuksköterskans tid med patienten samt Generella hinder. Slutsats: Under studien framkom flera olika faktorer som påverkade patienten att delta eller inte delta vid ögonbottenfotografering. Utifrån resultatet i denna studie drog vi slutsatsen att en ögonsjuksköterska framförallt behöver mer tid tillsammans med varje enskild patient för att kunna informera patienten om diabetes och diabetesretinopati samt motivera till deltagande vid regelbunden ögonbottenscreening. / Background: Diabetic retinopathy is the most common eye disease among people with diabetes and it is a leading cause for sight impairment and blindness all over the world. Patients with diabetic retinopathy can be asymptomatic and the patient can´t tell that he/she is affected. Because of this, it is important that patients with diabetes regularly are screened so that sight threatening retinopathy can be detected in an early state so the proper treatment can be inserted to prevent a sight impairment. Aim: The aim of the study was to illuminate the ophthalmic nurse’s perception of different factors influencing the diabetic patient´s compliance to fundus photography. Method: A qualitative method with a phenomenographic onset has been used in the study. The study has been conducted through eight interviews with ophthalmic nurses working in two different eye clinics in the south of Sweden. Results: The data analysis resulted in four different categories: The patient´s understanding of the disease, The patient´s health and vision, The ophthalmic nurse´s time with the patient and General obstacles. Conclusion: During the study several different factors which influenced the patient to participate or not to participate in fundus photography were found. Based on the result of this study we concluded that an ophthalmic nurse especially needs more time with each patient to be able to inform the patient about diabetes and diabetic retinopathy and to motivate the patient to participate in regular diabetic retinopathy screening.

Bakgrund: Alla diabetiker erbjuds screening av ögonbottnen för diabetesretinopati så att den ska kunna upptäckas och behandlas i tid. Enligt Region Skånes riktlinje för screening av diabetesretinopati kan en traditionell funduskamera eller en wide field ka-mera som täcker 80 procent av näthinnan användas, något som hittills enbart Optos kan. Syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar om Optos i samband med screening av diabetesretinopati. Metod: Femton ögonmottagningar visade sig använda Optos. Av dessa deltog tio i tvär-snittsenkätstudien. En webbenkät utformades bestående av öppna och multiple-choice frågor. Fritextsvaren analyserades med innehållsanalys som resulterade i ett antal kategorier och respektive svarsfrekvenser. Resultat: Optos uppfattades som en användar- och patientvänlig metod vilken kan öka tillgängligheten. Skärpan i Optomap uppfattades vara god, men något sämre än i fun-dusbilderna. Några uppfattade Optos som en bra metod för screening av diabetesretino-pati. Andra ansåg att användning av Optos skulle innebära en patientrisk. Då den sämre centrala skärpan skulle kunna leda till underdiagnosticering alternativt att Optomaps stora täckningsgrad skulle kunna vara anledning till en överdiagnosticering. Ett stort externt bortfall begränsar studieresultatets generaliserbarhet. Slutsats: Uppfattningar huruvida Optos anses vara lämpligt att användas i samband med screening av diabetesretinopati går isär och lämpliga användningsområden behöver definieras närmare. / Background: Screening for retinopathy is offered to all diabetics to allow detection and treatment on time. According to a regional guideline for screening of diabetic retino-pathy traditional fundus camera may be used or a wide field camera picturing 80 % of the retina, something nowadays only Optos can do. Aim of this study was to investigate health personnel’s attitude towards Optos in the context of diabetic retinopathy screening. Methods: Fifteen eye clinics using Optos were identified and ten of those took part in this survey. Self-administered questionnaires with multiple-choice and open questions were used. Free text answers were analysed using context analysis with determination of frequencies for the evolving categories. Results: Optos was perceived as being user and patient friendly, as well as being able to increase accessibility. Optomap had good but digital fundus pictures better perceived acuity. According to some was Optos a good method for screening of diabetic retino-pathy and inappropriate according to others apprehending a patient risk. Expecting underdiagnosis due to less central acuity alternatively overdiagnosis due to Optomap covering 80 % of the retina. High drop-out rate eventuates limited validity. Conclusions: Diverging attitudes emerged whether Optos is suitable for screening of diabetic retinopathy. Its appropriate use needs to be defined in further detail.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en sjukdom med potentiellt allvarliga konsekvenser som drabbar ett ökande antal människor runt om i världen. En av de ögonkomplikationer som kan drabba diabetiker är diabetesretinopati. Regelbunden ögonbottenscreening kan avslöja förändringar i ögonbotten innan de ger symtom eller synhotande skador som kan vara irreversibla. Tidig diagnos och behandling minskar risken för synnedsättning och blindhet, trots detta uteblir många diabetiker från planderad ögonbottenscreening.          Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter som påverkar följsamheten vid ögonbottenscreening hos patienter med diabetes.                                                  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa studier utfördes.                  Resultat: Översikten resulterade i fyra huvudteman; information,ekonomiska aspekter, personliga erfarenheter och erfarenhet vid ögonbottenscreening samt i elva underteman. De viktigaste faktorerna som framkom av studien var bristande information, ekonomi, transportproblematik samt besvär av pupillvidgande ögondroppar.                Slutsats: Denna studie har identifierat faktorer och erfarenheter som påverkar följsamheten till ögonbottenscreening vilket kan ge möjlighet till en bättre förståelse för patienternas behov och till ett förbättrat samarbete mellan olika vårdinstanser. / Background: Diabetes Mellitus is a common disease with potentially serious con­sequences that affects an increasing number of people worldwide. One of the comp­lications that can affect the eye of a patient with diabetes is diabetic retinopathy. Regular retinal screening can reveal early signs of diabetic retinopathy before any irreversible sight threatening retinal complications have developed. Early diagnosis and treatment decrease the risk for visual impairment and blindness, despite this fact many patients do not attend this examination.                                                                          Aim: The aim was to illuminate experiences that affects compliance to retinal screening among patients with diabetes. Method: A literature review including qualitative studies was conducted. Results: The results from the review showed four main themes; information, economic aspects, personal experiences and experience from retinal screening as well as eleven subthemes. The main subjects that emerged were lack of information, economy, transportation problems and inconvenience of mydriatic eye drops. Conclusion: This literature review has identified factors and experiences that affects compliance to retinal screening. This can provide an opportunity for a better under­standing of patients’ needs and for improved collaboration between healthcare institutions

Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer. / Background: Diabetes is one of the leading causes of vision loss and blindness. Since the prevalence of diabetes is increasing, the sight-related complications are a growing global health problem. A better understanding of how people with diabetic retinopathy are experiencing vision loss that affects their daily may be helpful in meeting with these people. Purpose: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with diabetic retinopathy. Method: The study was conducted as a general literature review. Scientific, empirical studies using qualitative and quantitative approach is the basis for the study. Results: The results are reported from three different themes: sense of ownership, sense of limitations and feelings of inadequacy. Discussions: Nurse should be professional in the meeting with the patient. Communication, education and a holistic view of the person's experience of their lives is the basis for the person's care and treatment. It is important with health promotion efforts to prevent complications.