Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, där livsstilsförändringar anses vara den främsta anledningen. I diabetesvården svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvård, vilken är viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvården. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrågar och olika mål i diabetesvården. Patienterna efterfrågar kunnig vårdpersonal, som lyssnar på dem, tar deras kunskap på allvar och ser dem som individer. Gruppundervisning önskas av patienter, som vill kunna samtala om sina livserfarenheter och om hur det är att leva med diabetes. Besvikelser handlar om att patienter tycker personalen ofta saknar empati och inte ger tillräcklig och relevant information, som skulle kunna hjälpa dem bättre att hantera sin sjukdom. Det framkom, att sjuksköterskor och patienter kan ha olika mål, vilket kan skapa motstånd hos patienterna, när det gäller att själv medverka till bättre hälsa. Slutsats: Sjuksköterskor bör lyssna på patientens berättelse och mål kring sin sjukdom och förklara för patienten om vikten av att ändra livsstil. / Background: Globaly diabetes type2 is increasing, mainly because lifestyle changes. In diabetes care nurses mainly teach diabetes patients self care management, which is important for the treatment of their illness. Method: A general literature review with 19 scientific articles as a basis of the result. Aim: To illuminate patients with diabetes type2 experience diabetes care. Result: Articles describe the importance of support and knowledge, the meeting with the nurse, disappointments, what patients inquire for and different goals in diabetes care. The patients require a competent medical staff  prepared to listen, to take patients’ knowledge seriously and see them as individuals. Group education is wanted by patients to enable them to share life experiences and knowledge about living with diabetes. Disappointments are about patients feeling lack of empathy from the medical staff, and not receiving enough information to help them handle their diabetes better. Nurses and patients can have different goals, which may lead to the patients resisting to participate and improve their health by self care. Conclusions: Nurses needs to listen to what the patients are telling, to their goals about their illness and, by explaining, try to make them understand the importance of changing lifestyle.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-1 är en autoimmun sjukdom som varje år kräver människors liv. Att undersöka unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården kan bidra till att identifiera problemområden som kan förbättras, samt stärka relevansen för redan insatta behandlingsmetoder.  Syfte: Studiens avsikt var att beskriva unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Polit och Becks niostegsmodell. Elva artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman.  Resultat: I studien identifierades två kategorier och fyra underkategorier. Personen i fokus utgjorde en kategori med underkategorierna: att klandras och att inte få tillräckligt med stöd. Tillgänglighet utgjorde den andra kategorin med underkategorierna: att ställas inför förändring och behov av kontinuerlig samverkan. Resultatet visar att erfarenheter talar för en undermålig diabetesvård.  Slutsats: Diabetes typ-1 är en omställning i livet som innebär stora påfrestningar och krav på patienten, men också för vården i hantering av patienten i förhållande till behandlingsstrategier och den personcentrerade vården. Det krävs mer forskning för att få ett bredare perspektiv på den individuella patienten i förhållande till den skildring som ska förändra vårdstrategier på en global nivå. / Background: Diabetes mellitus type-1 is an autoimmune disease that claim lives every year. Investigating the experiences of diabetes care, can identify problem areas and improve them to strengthen already implemented treatment methods.  Aim: The purpose of the study was to describe the experiences of young adults with type-1 diabetes of diabetes care. Method: A general literature review according to Polit and Beck's nine-step model. Eleven articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The data was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: In the study two categories and four subcategories were identified. The person in focus constituted the first category, with subcategories: to be blamed and not receiving enough support. Availability formed the second category with the subcategories: to be faced with change and need for continuous collaboration. The results speak for a substandard diabetes care. Conclusions: Diabetes type-1 entails great stress and demands on patients and the healthcare system in relation to treatment strategies and the person-centered care. Further research is needed to gain a broader perspective in relation to the portrayal that will change care strategies on a global level.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom vars prevalens ökar varje år. Behandlingen består främst av patientens egenvård där sjuksköterskan har en central funktion i att stödja, ge råd och informera. Genom ökad förståelse om sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med diabetes mellitus typ 2, kan det underlätta för sjuksköterskan och förbättra vården av patienter med diabetes mellitus typ 2. Syfte: Undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Samtalet som grund till en god relation, Se patienten ur ett helhetsperspektiv, Det finns hinder att övervinna och Organisationen begränsar. Konklusion: Resultatet visar på hur sjuksköterskan har en viktig och bärande roll i diabetesvården och hur samtalet ligger till grund för att kunna stödja patienten till egenvård. Resultatet visar också på betydelsen av att arbeta personcentrerat men även på hinder i form av arbetsbelastning, bristande kompetens och organisatoriska problem sjuksköterskan upplever i arbetet. Genom att synliggöra dessa aspekter kan sjuksköterskans utbildning och arbetsmiljö förbättras och därmed säkra en tryggare vård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a public disease whose prevalence increases every year. The treatment mainly consists of the patient's self-care, where the nurse has a central role in supporting, advising and informing. With increased understanding of the nurse's experiences of caring for patients with diabetes mellitus type 2, the acquired knowledge can make it easier for the nurse and thus streamline the treatment of patients with diabetes mellitus type 2. Aim: Investigate nurses’ experiences of caring for patients with Diabetes mellitus type 2. Method: A literature review based on scientific articles with qualitative and quantitative designs. Findings: The results are presented in four themes; The conversation - the basis of a good relationship, See the patient from a holistic perspective, There are obstacles to overcome and The organization limits. Conclusion: The result shows how the nurse has an important and supporting role in diabetes care and how the conversation forms the basis of being able to support the patient's self care. The results also show the importance of person-centred work but also the obstacles in form of workload, lack of competence and organizational problems the nurse experiences in her work. By making these aspects visible, the nurse's training and work environment are improved and thereby ensure safer care.

This study explored the needs and challenges faced by diabetics and healthcare personnel in the context of diabetes consultations in Sweden, with the aim of identifying improvements for Clinical Decision Support Systems (CDSS). Given the global prevalence of diabetes, understanding the use and implications of CDSS in patient consultations is crucial. This research aimed to fill that knowledge gap by exploring ways to improve CDSS, considering the needs of both diabetics and healthcare workers. A qualitative approach was used, including 12 interviews, 1 observation, and 6 document reviews. A thematic analysis revealed four key themes which highlighted various challenges and needs, experienced from both diabetics and healthcare personnel. The underlying causes of these challenges were linked to recent technological advancements and the increase in available data points. This results infrustration, suboptimal care outcomes, and an increased reliance on alternative solutions by both parties. The DeLone and McLean IS Success Model was used to identify potential technological solutions and provides a clear recommendation on what needs to be improved for future solutions. The findings contribute significantly to understanding the utilization of CDSS in diabetes care and associated challenges. The study is particularly relevant for healthcare personnel, diabetics, policymakers, entrepreneurs, and scholars interested in healthcare information systems. Future studies should focus on generalizing these findings by exploring other healthcare systems and to what extent this findings are applicable for type 2 diabetics, as well as practically exploring how new systems can address the identified needs in this study. Ultimately, this study contributes to the potential for improved care and quality of life for diabetics. / Denna studie utforskade behov och utmaningar som diabetiker och sjukvårdspersonal står inför i samband med diabeteskonsultationer i Sverige, med målet att identifiera förbättringar för kliniska beslutsstödssystem (CDSS). Med tanke på diabetes globala prevalens, är det avgörande att förstå användningen och implikationerna av CDSS i patientkonsultationer. Denna forskning syftade till att fylla detta kunskapsgap genom att utforska möjligheter att förbättra CDSS, med hänsyn till både diabetikers och vårdgivares behov. Kvalitativa metoder användes, inklusive intervjuer, observationer och dokumentgranskningar. En tematisk analys identifierade fyra nyckelteman som belyste flera utmaningar och behov från både diabetiker och sjukvårdspersonal. De underliggande orsakerna till dessa utmaningar var kopplade till tekniska utveckling och ökningen av tillgängliga datapunkter. Detta resulterade i frustration, suboptimala vårdresultat och en ökad användning av alternativa lösningar från båda parter. DeLone och McLean IS Success Model användes för att översätta behoven till tekniska krav för potentiella framtida lösningar. Studiens resultat bidrar till förståelsen av användningen av CDSS inom diabetesvård och relaterade utmaningar. Studien är särskilt relevant för sjukvårdspersonal, diabetiker, politiker, entreprenörer och forskare som är intresserade av hälso- och sjukvårdsinformationssystem. Framtida studier bör fokusera på att generalisera dessa resultat genom att undersöka andra sjukvårdssystem och i samband med typ 2 diabetes, samt utforska hur mer praktiskt utveckling av nya system kan gå till för möta de identifierade behoven i denna studie. Slutligen bidrar denna studie till potentialen för förbättrad vård och livskvalitet för diabetiker.