Denna studie syftade till att belysa förskollärares arbetssätt och förhållningssätt till barns vila och återhämtning i förskolan samt rektors syn och påverkan på begreppet vila. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med förskollärare och rektorer. Detta har senare transkriberats och bearbetats utifrån en tematisk analys. Studien hade det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt med fokus på samspel, kommunikation, utveckling och lärande. Det huvudsakliga resultatet var att det är viktigt att lyfta begrepp vila och återhämtning både på verksamhetsnivå och organisationsnivå, något som rektorer ansåg låg i deras yrkesroll. Förskollärare påtalade deras önskan att kunna erbjuda barn en miljö som erbjuder möjlighet till vila och återhämtning under hela dagen i förskolan för att tillgodose barns individuella behov, vilket de ansåg var svårt i dagsläget. Resultatet visade att samtliga respondenter kom fram till att vila och återhämtning kunde se olika ut för varje individ, vila för mig, är inte vila för dig. Förskollärares arbetssätt skilde sig åt i verksamheten. Syfte och val av metod för barns vila och återhämtning i förskolan utgick från förskollärares egna tolkningar och erfarenheter av begreppen. Resultatet visade även en positivitet till att påbörja diskussioner och reflektioner kring syfte med barns vila och återhämtning, vilket leder till en didaktisk planering av vilan och där vilan inte riskerar att bli en rutinsituation. Arbetet med vila och återhämtning bör börja redan med barnen för att det ska leda till ett hållbart samhälle med hälsa och välbefinnande.

Studiens avsikt var att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare beskriver lek och undervisning i didaktiska planeringar efter att begreppet undervisning har fått en större plats i förskolan vid revideringen av läroplanen. Denna kvalitativa studie bestod av att didaktiska planeringar samlades in och intervjuer genomfördes. Därefter bearbetades datainsamlingen genom transkribering och färgkodning för att analysera och hitta mönster i empirin som svarade på forskningsfrågorna. De resultat som framkom beskrevs utifrån kategorierna konstruktioner av lek och möjlighet och utmaningar i lekfull undervisning. Slutsatserna av studien visade att förskollärares konstruktioner av lek är den skapande konstruktionen, den bearbetande konstruktionen och den lekfulla konstruktionen. Goda relationer till barnen och förmågan att vara flexibel skapar goda möjligheter för lekfull undervisning, medan didaktisk kompetens och förskollärarens ledarskap är utmanande i den lekfulla undervisningen, enligt den här studien.