Abstract The global financial tsunami is the biggest news yet so far. The US sub-prime mortgage crisis unveil the defects of the current financial system which causes the plummeting economic consumptions and market demands, trickling down to the diving productivity and reinvestment. Enterprises shift their focus to intra-restructuring and cost-cutting in order to stay afloat. This action thus worsens the unemployment and the recession; the vicious cycle pushes the world further down to the financial crisis. Even blue-chip enterprises with high yield and performance history felt the pinch in this economic downturn. This dissertation investigates whether and how Corp. A, which is a prominent supplier of specialized EDI instrument for ultra pure water application, should alter the tactics of company management to weather the storm; meanwhile, providing advisory and material for single product specializing suppliers who facing the challenge of the time¡Vor prior to the challenge took place, to both enhancing the corporate internal stewardship and obtain the workable plans such as the capability of hedging risks and earning sustainable profits. This report concluded the following actions should be taken for Corp. A: 1. EDI is the core product for Corp. A; the company should keep putting in the meticulous efforts such as using the edge of replacing traditional process, massive potential profits and high technology to remain differentiating this product from the competitors, 2. EDI should expand its field to a broader usage in the current market. It is now commonly used but restricted in the application of pure, ultra pure water in the industries of electronic, energy and pharmaceutical, the values of EDI can be volatile by only relying on these areas, a broader market usage of EDI will bring in the market stability. 3. Through integration and strategy to best utilize all the gathered resources, diversifying the products and management approach to avert the risks in the current market. Key Word: EDI, differentiate, resources integration, diversify

During the spring semester of 2018 the authors of this bachelor thesis, in tourism sciences, have studied the subject of destination brand identity. In order to study the matter, two highly competitve island destinations in Thailand (Koh Tao & Phi Phi) were identified as subjects for further research. Contributing factors in the context of brand identity were then applied and studied separately on both destinations, in order to identify the factors of importance.  The aim of this study is to identify competitive island destinations in the competitive tourism region of Thailand and, from a visitor perspective, determine what factors in destination branding that are important to differentiate and create an identity on the market. To conduct the study several methodological approaches were carefully chosen to collect empirical data. The collected data were then analyzed based on a theoretical framework. The primary method used in this study has it’s origins in a quantitative approach, where most of the data got collected from two surveys. Purpose of this study suggests it derives from a visitor perspective, thus respondents of the surveys have all visited the chosen subject(s) and/or at least one other island destination in Thailand. Results of the study highlights Koh Tao and Phi Phi as competitive island destinations in a busy tourism region and that factors, within the concept of destination brand identity, is necessary to differentiate destinations and their unique characteristics. The results have also contributed to increased understanding of visitors and their views on the destinations seperate brand identities.

<p>Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna. En kvalitativ utgångspunkt har använts där undersökningen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre hotell, en verksam storyteller samt marknadschefen på Gotlands turistförening. En omvärldsspaning har genomförts för att urskilja dagens användning av storytelling inom hotellbranschen samt övriga samhället.</p><p>Studien kopplar ihop storytellingbegreppet med teorier inom marknadsföring såsom differentiering, varumärkesuppbyggnad, word-of-mouth samt profil-, image- och identitetsskapande. Teorier valdes då storytelling är en differentieringsstrategi, där förhoppningen är att uppnå ett starkt varumärke genom att profil, image och identitet harmoniserar, och en vanlig effekt är word-of-mouth. I analysen ställs sedan teorier mot intervjuunderlag för att få svar på ställd problemfråga där bland annat förtroende och trygghet, storytellingens sanningsgrad och uppkomna effekter diskuteras.</p><p>Slutsatsen i denna uppsats visar att storytelling är en effektiv strategi som hotell kan använda när de vill stärka sitt varumärke. När profil, image och identitet harmoniserar i en verksamhet blir varumärket starkt. Positiva effekter som nämns av de responderande hotellen är den nyfikenhet som väcks i kundens medvetande, word-of-mouth samt kundtillströmning. Det är viktigt att berättelsen är trovärdig och sann, och att all hotellpersonal har samma kunskap om berättelserna samt delar samma värderingar. Dock kan sanningen till viss del modifieras för att få historien eller berättelsen mer intressant samt vinkla berättelsen så den blir målgruppsanpassad.</p> / <p>Today’s society is called the experience society where customers’ experiences and dreams are in focus. Companies are finding ways to differentiate themselves in the market and customers are demanding more than just good service. A new marketing strategy has emerged called storytelling. Storytelling is about telling a story about the organization to create an interest in, for example, the history of a hotel. It is important to find a way to get the guests to talk about your hotel and an effect of storytelling could be word-of-mouth.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze the word storytelling, how it is used in the hospitality industry as well as how it affects the hotels. The method used is qualitative and semi-structured interviews were conducted. The respondents chosen are three gotlandic hotels, a storyteller and the marketing manager at Gotland’s Tourist association.</p><p>The conclusion of the study, through the interviews combined with used theories, shows that storytelling is an effective strategy to use when hotels want to strengthen their brand. When profile, image and identity of a business are harmonized, the brand will be strong if the story is true. Positive aspects mentioned by the respondent hotels when using storytelling as a marketing tool was the curiosity it creates in the brand, word-of-mouth and customer flow. It is also important that the story is true and credible and that everyone working for the hotel has the knowledge of the story and shares the same values.</p>

Bakgrund: Användningen av sociala medier har blivit väldigt populärt och är ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig själv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillväxt och är idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utsträckning börjat uppmärksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg då det anses vara ett tidseffektivt sätt att marknadsföra sig på. Eftersom bloggvärlden blivit så pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar är en av flera bloggtyper som blivit stora då de skiljer sig från de traditionella marknadsföringskanalerna på så vis att modebloggare kan skapa såväl intimitet med som förtroende hos läsaren vilket är något en vanlig marknadsföringskanal inte kan. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett personligt varumärke skapas och vilka faktorer i omgivningen som påverkar synen på varumärket. Studien kommer baseras på hur bloggare själva ser på sitt personliga varumärke och även hur andra aktörer, så som företag och läsare, uppfattar bloggares personliga varumärke. Teori: Det valdes ut fyra teorier som handlar bland annat om en rätta tidpunkten att satsa på ett varumärke, vad som krävs för att ett äkta varumärke skall nås, definition om det personliga varumärket och slutligen varumärkestillgångar och mervärde som är kopplade till varumärket. Metod: En kvalitativ studie som består av sju semistrukturerade intervjuer. Empiri: Insamlad data har genererats genom intervjuer med respondenterna. Alla har koppling till bloggvärlden på ett eller annat vis då uppsatsen har fått med aspekten av hur både bloggare, företag samt läsare ser på bloggar och varumärken. Slutsats: Det krävs flera faktorer för att både skapa men även bibehålla sitt varumärke. Det krävs att ständigt sticka ut och vara annorlunda samt genomlysa en tydlig identitet för att på så sätt kunna vara attraktiv för läsare och företag. För bloggaren krävs det stort engagemang och en vilja att ta för sig, vilket bör synas i allt från bildkvalité till uppmärksamhet i sociala medier mer än bara bloggen i sig.

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken. Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna. En kvalitativ utgångspunkt har använts där undersökningen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre hotell, en verksam storyteller samt marknadschefen på Gotlands turistförening. En omvärldsspaning har genomförts för att urskilja dagens användning av storytelling inom hotellbranschen samt övriga samhället. Studien kopplar ihop storytellingbegreppet med teorier inom marknadsföring såsom differentiering, varumärkesuppbyggnad, word-of-mouth samt profil-, image- och identitetsskapande. Teorier valdes då storytelling är en differentieringsstrategi, där förhoppningen är att uppnå ett starkt varumärke genom att profil, image och identitet harmoniserar, och en vanlig effekt är word-of-mouth. I analysen ställs sedan teorier mot intervjuunderlag för att få svar på ställd problemfråga där bland annat förtroende och trygghet, storytellingens sanningsgrad och uppkomna effekter diskuteras. Slutsatsen i denna uppsats visar att storytelling är en effektiv strategi som hotell kan använda när de vill stärka sitt varumärke. När profil, image och identitet harmoniserar i en verksamhet blir varumärket starkt. Positiva effekter som nämns av de responderande hotellen är den nyfikenhet som väcks i kundens medvetande, word-of-mouth samt kundtillströmning. Det är viktigt att berättelsen är trovärdig och sann, och att all hotellpersonal har samma kunskap om berättelserna samt delar samma värderingar. Dock kan sanningen till viss del modifieras för att få historien eller berättelsen mer intressant samt vinkla berättelsen så den blir målgruppsanpassad. / Today’s society is called the experience society where customers’ experiences and dreams are in focus. Companies are finding ways to differentiate themselves in the market and customers are demanding more than just good service. A new marketing strategy has emerged called storytelling. Storytelling is about telling a story about the organization to create an interest in, for example, the history of a hotel. It is important to find a way to get the guests to talk about your hotel and an effect of storytelling could be word-of-mouth. The purpose of this study is to describe and analyze the word storytelling, how it is used in the hospitality industry as well as how it affects the hotels. The method used is qualitative and semi-structured interviews were conducted. The respondents chosen are three gotlandic hotels, a storyteller and the marketing manager at Gotland’s Tourist association. The conclusion of the study, through the interviews combined with used theories, shows that storytelling is an effective strategy to use when hotels want to strengthen their brand. When profile, image and identity of a business are harmonized, the brand will be strong if the story is true. Positive aspects mentioned by the respondent hotels when using storytelling as a marketing tool was the curiosity it creates in the brand, word-of-mouth and customer flow. It is also important that the story is true and credible and that everyone working for the hotel has the knowledge of the story and shares the same values.

Inflammation is a biological defence mechanism applied by living organisms against foreign invaders. In the response to DAMPs and PAMPs, organisms use inflammatory multi-protein complexes to fight the attackers. The most studied inflammasome proteins are NLRP3, ASC and Caspase-1. This study is aimed at understanding the role of NEK7 protein in the NLRP3 inflammasome’s activation, using CRISPR/Cas9 system. To determine the effect of CRISPR/Cas9 and transfection, mRNA expression was analyzed. The results obtained suggest that neither the transfection nor the NEK7 protein knockout have sufficiently worked. This study could not experimentally establish that NEK7 triggers NLRP3 inflammasome activation because ELISA was not conducted to verify the levels of cytokines emitted, due to there being no statistical differences between the samples. Above all, the research question in this thesis project was not answered because the instability of the ACTB reference gene negatively influenced the results. However, previous related studies conclude that NEK7 plays a crucial role in the activation of the NLRP3 inflammasome.

This study focused on the behaviours of adult video game players in the context of positive and negative effects of video games, to accurately differentiate video game addicts from highly engaged and non-addicted players. To accomplish this, we adopted the Problematic Video Game Playing Test (PVGT) to measure the components of addiction and Flow Short Scale (FSS) to measure high-level engagement. This is a concept which has been lost in the previous studies, setting the current study apart from other studies which were primarily concerned with investigating the negative impact of video games on its players. To get the data needed for this study, we conducted an online survey with a 40-item questionnaire which included demographic information of the respondents, gaming experience and behavioural components of flow and addiction. We were able to attract 80 adult video game players to participate in the study. Our findings showed that 60% of these 80 adult video game players were not addicted, 34% were highly engaged while 6% of the players were addicted. These findings helped us to infer that not all highly engaged video game players are addicted. Furthermore, most of the addicted players were players who have been playing video games for a long time.