Digital innovation is a key to solve problems of future healthcare. Medical Technology (MedTech) firms will have to employ successful digital business strategies (DBSs) to become innovative and increase the efficiency to solve the problems in healthcare. This thesis aims to outline important aspects when employing a DBS in a MedTech firm. The results are based on empirical data from consultants working with digital strategies as well as professionals working in the MedTech industry. I conduct semi-structured interviews with 11 professionals of different backgrounds to gain their perspectives and insights on how to successfully implement a DBS in an organisation. I discuss and conclude their opinions concerning the business model and change management aspects of a DBS. The focal point of this thesis was partially led by my commissioner, Human Care. From the literature review and interviews, I introduce several interesting findings which can be helpful for both management of MedTech firms as well as consultants working with DBSs. Some of the findings contributing to successful DBSs includes improving the organisation’s innovative ability and creating opportunities for new innovations. This can be done by working more agile, introducing new competences and co-innovating with customers of the firm. Furthermore, the DBS can change firms’ business models. Interviewees find that the impact can be minor or extensive depending on the DBS employed and can ultimately lead to entire new business models being created. The DBS can have disruptive impact on incumbent firms’ current business and create completely new products or services. Management must correctly evaluate their current position and future desired state to develop a strategy fit for their specific firm. Finally, I find that there is a clear correlation between the changes in the business model and the change management work when implementing a DBS. I present some areas that management of MedTech firms must attend in order to increase the chances of success in their DBS. / Digital innovation är nyckeln till att lösa problem inom sjukvården. Medicinteknikbolag måste använda sig av digitala affärsstrategier för att öka effektiviteten och lösa problem som sjukvården väntas möta i framtiden. Denna rapport syftar till att delge viktiga aspekter när man använder sig av och utformar digitala affärsstrategier inom medicinteknikbolag. Resultaten är baserade på empiriska data från konsulter som jobbar med digitala strategier samt personer yrkesverksamma inom medicinteknik. Jag har genomfört 11 intervjuer med personer med olika bakgrund för att få deras perspektiv och insikter om hur man framgångsrikt använder sig av digitala affärsstrategier i en organisation. Jag diskuterar och sammanfattar deras åsikter rörande affärsmodeller och förändringsledningsarbete relaterat till digitala affärsstrategier. Denna rapports utformning är delvis ledd av min uppdragsgivare, Human Care. Resultaten från litteraturgenomgången och intervjuerna visar att företags innovationsförmåga och att skapa förutsättningar för innovation är viktiga aspekter för framgång. Detta sker genom att ändra organisationens sätt att arbeta på, genom agila arbetsmetoder, nya kompetenser och kan leda till att helt nya affärsmodeller skapas. Strategin kan vara disruptiv för företags nuvarande affär och skapa helt nya produkter och/eller tjänster. Ledningen måste utvärdera sin nuvarande situation och framtida målbild för att utforma väl anpassade strategier för bolaget. Jag finner att det finns en tydlig koppling mellan ändringar i affärsmodellen och förändringsarbetet när man implementerar en digital affärsstrategi. Jag introducerar några områden som ledningen måste se över för att öka chansen till framgång i strategin.

Syfte: Studien ämnar undersöka skillnader mellan digital natives och digital immigrants i strävan efter att identifiera huruvida de förstnämnda kan anses vara en enskild målgrupp med unika karaktärsdrag. Vidare syftar studien till att kartlägga de två gruppernas värderingar i förhållande till företag inom detaljhandeln med huvudfokus på digital natives. Resultatet förväntas mynna ut i teoretiska och praktiska implikationer om vilka förväntningar digitala konsumenter har på företag inom detaljhandeln. Studien utförs ur ett konsumentperspektiv där konsumenterna undersöks. Frågeställningar: -Hur särskiljer sig digital natives från digital immigrants i värderingar gentemot företag inom detaljhandeln? och -Hur påverkar den digitala disruptionen digital natives förväntningar på företag inom detaljhandeln? Metod: Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod använts i form av en enkätundersökning. I undersökningen deltog 206 respondenter vars svar jämfördes mellan digital natives och digital immigrants i databearbetningssystemet SPSS för att hitta likheter och skillnader grupperna emellan. Även en förundersökning av exempelfallet Giraffen har genomförts i syfte att sätta resultatet i relation till verkligheten. Resultat och Slutsats: Studien påvisar att digital natives och digital immigrants skiljer sig åt till viss del, men inte i den utsträckning teorin förklarar. Vidare antyder resultatet att digital natives inte kan ses som en unik målgrupp när de besitter många liknande värderingar som digital immigrants. Därmed kan påstås att förväntningarna på företag är gemensamma för båda grupperna som kan samlas under benämningen digitala konsumenter.

This study investigates the changing television landscape and consumption habits and the effects on the Swedish public service television(SVT). Recent shifts have amplified the ongoing decline of linear television and were marked by increasing migration of viewers to online video consumption and global streaming services. These new competitors escalate the challenges facing national broadcasters and emphasize the role of having a strong independent public service television that can remain relevant to all its audiences. SVT has been a pioneer in shifting to online and launched its video streaming service SVT Play in 2006. But the service is unable to recuperate the viewership bleeding from SVT linear channels, and reaching younger audiences has never been more challenging. The study presents a literature review and background referring to recent general trends in the television market, to put shifts and disruptions in the Swedish market in a larger context. We also present a thorough background on the Swedish television market focusing on the position of SVT and SVT Play. We discussed dynamics and drivers of recent structural and consumption shifts through in-depth interviews with key personnel from SVT as well as with other experts from different areas within the media and telecom industry. We seek to answer what future challenges and opportunities are for SVT Play and how to deal with those challenges and opportunities. The data collected were analyzed and reported in this study. The main findings indicate a new era ahead of public service heralded by the unprecedented decline of SVT broadcast and the increased consumption divergence in 2019. The study found that SVT Play has a central future role of public service television and should be further empowered to remain agile and relevant, through diverse, differentiated, and personalized offerings, but also through constant engagement with audiences and continuous learning of what they value and demand in a constantly changing media landscape. / Denna studie undersöker det föränderliga TV-landskapet och de nya konsumtionsvanornas effekter på svensk public service- TV (SVT). Nyligen har skiftningar intensifierat den pågående minskningen av linjär-TV vilket märkts i den ökande migrationen av TV-tittare till online video-konsumtion och globala streamingtjänster. Dessa nya konkurrenter trappar upp utmaningarna som nationella programföretag ställts inför och betonar vikten av att ha stark och oberoende public service-TV som kan förbli relevant för samtliga målgrupper. SVT har varit pionjärer i övergången till online och lanserade sin streamingtjänst för video, SVT Play, redan 2006. Men tjänsten är oförmögen att hämta upp de förlorade tittarsiffrorna från SVTs linjära TV-kanaler. Samtidigt så har det aldrig tidigare varit svårare att nå de unga målgrupperna. Denna studie presenterar en litteraturgenomgång och bakgrund med referenser till de senaste allmänna trenderna TV-marknad, för att ställa den svenska marknadens förändringar och störningar i ett större sammanhang. Vi presenterar även en grundlig bakgrund av den svensk TV-marknaden med fokus på SVTs och SVT Plays positioner i denna. Vi har resonerat kring dynamiken och drivkrafterna bakom de senaste strukturella förändringarna och förändringarna i konsumtion, genom djupgående intervjuer med nyckelpersoner från SVT samt andra experter inom olika områden av media- och Telecom-industrin. Vi söker svaret till vilka de framtida utmaningarna och möjligheterna för SVT Play är, samt hur man bör handskas med dessa utmaningar och möjligheter. Den insamlade datan har analyserats och rapporteras i denna studie. De huvudsakliga upptäckterna indikerar en ny era för public service, påbörjad av de historiska minskningarna av SVTs sändningar samt den ökande konsumtionsdivergensen under 2019. Studien har funnit att SVT Play besitter en central framtida roll för public service-TV och bör fortsatt vara stärkt i uppgiften att förbli rörlig och relevant, genom varierade, differentierade och personanpassade erbjudanden, men även genom ett konstant engagemang med sin publik och ett kontinuerligt lärande över vad de värderar och önskar i ett ständigt skiftande medielandskap.

This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. / I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.