När musiken blir digital får den möjlighet att arkiveras och kommuniceras på nya vis genom bland annat sociala medier och musikströmningstjänster. För att hantera de stora digitala musikbiblioteken används ofta algoritmer vilka arkiverar och profilerar användare. Då algoritmers primära funktion är att behandla information och data utefter förutbestämda mönster, blir föreningen med digital musik som konstform intressant att studera. Studien syftar till att undersöka hur ungdomar mellan 16-18 år förhandlar sin relation till digital musik vilket kommuniceras med hjälp av musikströmningstjänster och algoritmer som digitala verktyg. Med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket, ”the fast”, ”the slow” samt algoritmer som rekommendationssystem och gatekeepers, är studiens syfte att undersöka ungdomars relation till digital musik. Studien utgår ifrån fyra utförda kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar mellan 16-18 år, vilka transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens syfte och frågeställningar är formade efter intervjumallen och den tematiska analysen. Analysen av materialet är strukturerad efter den tematiska analysen med fem rubriker; Postdigital sensibilitet, beteende, algoritmer, digital musik samt det personliga verket. I analysen vävs intervjupersonernas intersubjektiva åsikter ihop med det teoretiska ramverket som svarsunderlag till studiens frågeställningar. Analysens resultat visar att intervjupersonernas relation till digital musik förhandlas genom musikströmningstjänster och algoritmer, vilket påtvingar en acklimatisering av deras beteende och lyssnarstrategier. Kopplingar kan därigenom fastställas mellan intervjupersonernas beteenden och teorierna om postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket samt ”the fast”. Det gigantiska digitala musikbiblioteket gör att intervjupersonerna utvecklar nya lyssnarstrategier vilket ifrågasätter om de kan bli berörda av musiken, då kopplingen till ett konstnärligt verk blir oskarp. Det påvisas även att intervjupersonerna utvecklat ett syn på musik som en produkt vilken konsumeras utefter behov.

Denna uppsats diskuterar fyra unga vuxnas, i Växjö, relation till vinylskivor som format för musiklyssning. Genom den kvalitativa intervjumetoden görs ett försök att beskriva hur informanterna motiverar användandet av vinylskivor, vilka egenskaper som de tillskriver skivorna och hur det förhåller sig gentemot digital musiklyssning. Materialet har analyserats med hjälp av teorier kring retrologier (skapandet av sätt att se tillbaka), affordance (vinylskivans polyvokala egenskaper) och rekontextualiseringsprocesser (vilka egenskaper tillskrivs formatet i en modern kontext). Studien visar på vinylskivans förmåga att frambringa en särskild känsla hos informanterna och hur detta skapas utifrån flertalet olika dimensioner, så som skivans fysikalitet, visuella egenskaper och inbjudan till ett aktivt lyssnande.

This study aims to examine how the generation of young adults who grew up in a digital society relate to algorithms that control them on Spotify, how they experience the personification on the platform and how the algorithms affect their flows. The purpose is also to investigate how young people experience and relate to the effects of Spotify's algorithms.  The survey is based on six in-depth qualitative interviews conducted with young adults aged 20-30, that have been transcribed, discussed and analyzed using a thematic narrative analysis. The purpose of the study has been formulated according to the interview guide and the thematic narrative analysis. Results and analysis have been merged and there the respondents' intersubjective opinions and values are connected with the theoretical framework.  The results show that users believe that algorithms mainly have had a positive impact on their music consumption. The majority of the respondents described that they prefer the custom-made playlists on Spotify (created by algorithms), and that they like to be presented with personalized content. However, few respondents stated that they notice or are aware that the algorithms control them, which means they are being guided towards certain music preferences without being aware of it. This will further be analyzed with the help of previous research and the theoretical framework. / Denna studie ämnar undersöka hur den generation unga vuxna som vuxit upp i ett digitaliserat samhälle förhåller sig till de algoritmer som styr dem på Spotify, hur de upplever personifieringen på plattformen och hur algoritmerna påverkar deras flöden. Syftet är att undersöka och belysa hur unga vuxna upplever och förhåller sig till effekterna av Spotifys algoritmer i kontext till deras musikkonsumtion.  Undersökningen baseras på sex stycken utförda kvalitativa djupintervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-30 år som studerar vid Uppsala Universitet. Djupintervjuerna har transkriberats, kodats och därefter analyserats med hjälp av tematisk narrativ analys. Kapitlet för resultat och analys är hopslagna och där sammankopplas respondenternas narrativ beståendes av deras upplevelser och värderingar ihop med det teoretiska ramverket. Uppsatsen avslutas med ett avsnitt innehållandes slutdiskussion där även tidigare forskning vävs in.  Resultatet visar att användare anser att algoritmer i huvudsak haft en positiv påverkan på deras musikkonsumtion. Majoriteten av respondenterna i denna studie beskriver att de föredrar Spotifys färdiggjorda spellistor (som skapats av algoritmer), och att de gärna tar del av ett personifierat innehåll. Problematiken är dock att få av respondenter utger sig för att vara fullt medvetna om algoritmerna och hur de styr dem, vilket innebär en risk att de lotsas mot vissa musikpreferenser utan att vara medvetna om det. Detta analyseras därför vidare med hjälp av tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk och nyckelbegrepp.