The use of digital teaching materials in mathematics is becoming increasingly more common within school teaching. Examining the teaching material becomes an important part of the teacher's work. Not least to ensure a successful teaching that is quality assured, against the Swedish curriculum. Successful teaching has long been characterized by formative assessment for learning. In this work, five digital teaching materials for mathematics have been examined through a qualitative content analysis. The purpose has been to establish the feedback structure of the digital teaching aids. The digital teaching materials that have been studied are designed for pupils in grades 1–3, where both a pupil client and teacher client are included. The survey has been based on an analysis schedule and the result has been set against various key factors for feedback. The result showed that three out of five digital teaching materials are "smart" and can provide the pupil with tasks that contribute to the pupil's progression. Yet, it´s only one of five digital teaching materials that has a well-developed system that makes full use of the potential that exists in a digital teaching material. A summary conclusion is that the digital teaching materials seem to strive to design a formative feedback structure, while some of the teaching aids do not pretend to be anything but a tool for quantity training. / Användning av digitala läromedel i matematik, blir allt vanligare i skolans undervisning.  Att granska läromedlet blir således en viktig del av lärarens arbete. Inte minst för att säkerställa en framgångsrik undervisning som är kvalitetssäkrad, mot den svenska läroplanen. Framgångsrik undervisning har länge präglats av formativ bedömning för lärande. I det här arbetet har fem digitala läromedel för matematik undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Syftet har varit att fastställa de digitala läromedlens återkopplingsstruktur. De digitala läromedel som har undersökts är framtagna för elever i årkurs 1–3, där både en elevklient och lärarklient är inkluderade. Undersökningen har utgått ifrån ett analysschema och resultatet har ställts mot olika nyckelfaktorer för formativ återkoppling. Resultatet visade att tre av fem läromedel är ”smarta” och kan förse eleven med uppgifter som bidrar till elevens progression. Samtidigt så är det endast ett av fem läromedel som har ett väl utvecklat system som till fullo använder sig av den potential som föreligger ett digitalt läromedel. En sammanfattande slutsats är att de digitala läromedlen förefaller strävar efter att utforma en formativ återkopplingsstruktur, samtidigt som några av läromedlen inte utger sig för att vara något annat än ett redskap för att mängdträna.

Digital teaching aids have become increasingly available in Swedish primary education. One subject which, however, is still dominated by analogue teaching aids is English. The purpose of this study is to gain knowledge about how English teachers in grades 4–6 use digital teaching aids in teaching. This is done by investigating to what extent and when the digital teaching aids are used, as well as teachers' perceived pros and cons regarding the use of digital tools. This has been investigated through observations of three classes, and interviews with the three teachers who taught them, working in two municipal and one independent school. The results show that teachers use digital teaching aids less than half the time of the lesson, more precisely in the middle to the end part of lessons. These are mainly used when students work individually to solve tasks related to the lesson’s topic. Furthermore, teachers who have a positive attitude towards digital teaching aids are more likely to use them in the classroom. The advantages of using digital teaching aids in teaching were the possibilities of better facilitating individualization and using it as a tool for motivation while the common disadvantage was the lack of control over what students do on their computers. Lastly an unexpected finding was that the digital teaching aids that the teachers were using were not adapted to newly arrived immigrant students. Finally for teachers to be able to use a digital teaching aid as a mediating tool, more than specific knowledge about the digital teaching aid is required. Knowledge such as technical, pedagogical, and content knowledge (TPACK) should be embraced simultaneously and is required to be able to teach effectively with technology.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur verksamma lärare använder läromedel i samhällskunskapsämnet. Undersökningen utgår från sex lärare och hur deras användande av läromedel ser ut. Samtliga lärare undervisar inom SO-blocket, varav fem av lärarna undervisar i ämnet samhällskunskap för årskurs 4-6. Den återstående läraren har undervisat i ämnet men gjorde det inte under tiden intervjun genomfördes. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet i undersökningen visar att alla lärare som deltog i undersökningen använder läromedel, dock i olika grad och på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna använder olika typer av läromedel, så som läroböcker, eget material, digitala läromedel och filmer. Lärarna är eniga om att olika typer av läromedel innebär olika arbetssätt, vilket ska gynna elever. I resultatet framgår också att lärarna inte var eniga kring vad som ansågs vara fördelar och nackdelar med de olika läromedlen. Nästan alla lärare anser att läromedlet är ett hjälpmedel, för dem själva och för eleverna. / The purpose of this study is to investigate if and how active teachers use teaching aids in the social studies subject. The survey is based on six teachers and what their use of teaching materials is like. All teachers teach within the subjects; social studies, history, geography and religion, of which five of the teachers teach the subject of social studies for grades 4-6. The remaining teacher has recently taught the subject but did not do so during the interview. The survey was conducted using a qualitative method and the interviews were semi-structured. The result of the survey shows that all teachers who took part in the survey use teaching aids, although to varying degrees and in various ways. It also shows that the teachers use different types of teaching aids, such as textbooks, their own material, digital teaching aids and films. The teachers agree that different types of teaching aids involve different ways of working, which should benefit students. The results also show that the teachers did not agree on what were considered to be advantages and disadvantages of the various teaching aids. Almost all teachers consider the teaching material to be an aid, for themselves and for the students.

Digital teaching materials are today considered an important complement in the teaching of mathematics in today's school. As our society becomes increasingly digital, it is even more important that the school adapts and develops its knowledge in digital curricula. That teachers then have knowledge of how these teaching aids are structured and work is now even more important, partly so they know which teaching aid is most effective both for the student's knowledge and development and as an aid to the teacher's ability to assess. In this work, a qualitative content analysis of five digital teaching materials in mathematics has been done. The purpose of the content analysis was to see which digital teaching materials have feedback as part of their offer and whether the teacher has the opportunity to provide feedback to the students in the digital teaching materials in mathematics for grades 1-3. All the digital teaching materials have been analyzed based on the student's and teacher's insight into the teaching materials, this was done with the help of an analysis schedule. The results have then been set against different levels of feedback to conclude that all five digital teaching aids have feedback at the task level as an important aspect. Furthermore, the analysis showed that there are three "types" of e-textbooks. One of the digital teaching materials examined belonged to one "type" of e-textbook while the other four belonged to one and the same. Finally, it could be stated that all five digital teaching aids have some shortcomings when it comes to feedback. / Digitala läromedel anses idag vara ett viktigt komplement i undervisningen inom matematik i dagens skola. Då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är det ännu viktigare att skolan anpassar sig och utvecklar sina kunskaper inom digitala verktyg. Att lärare då har kunskap om hur dessa läromedel är uppbyggda och fungerar är nu ännu viktigare, dels för att de ska veta vilket läromedel som är mest effektivt både före elevens kunskapsutveckling och som hjälpmedel för lärarens möjlighet till bedömning. I detta arbete har en kvalitativ innehållsanalys av fem digitala läromedel inom matematik gjorts. Syftet med innehållsanalysen var att se vilka digitala läromedel som har återkoppling som en del av sitt utbud samt om läraren har möjlighet till att ge återkoppling till eleverna via de digitala läromedlen i matematik för år 1–3. Alla de digitala läromedlen har analyserats utifrån elevens och lärarens insyn i dem, detta gjordes med hjälp av ett analysschema. Resultatet har sedan ställts emot olika nivåer av återkoppling för att komma fram till att alla de fem digitala läromedlen har återkoppling på uppgiftsnivå som en viktig aspekt. Vidare visade analysen att det finns tre ”typer” av e-läroböcker, det vill säga digitala läromedel. Ett av dem som undersöktes tillhörde en ”typ” av e-lärobok medan de andra fyra tillhörde ett annat digitalt läromedel. Slutligen kunde det konstateras att alla de digitala läromedel som undersöktes har några brister när det kommer till återkoppling.