Det svenska samhället går åt ett allt mer digitaliserat håll. På grund av det ställs skolan införutmaningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. En het debatt har blossatupp kring huruvida de digitala verktygen är gynnsamma för elevers läs- och skrivinlärning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka digitala verktygs påverkan på elevers läs- ochskrivinlärning. Litteraturstudien består av åtta artiklar och två avhandlingar, som ligger tillgrund för den tematiska analysen. Den tematiska analysen bildade tre huvudteman: mötaelevers individuella behov, engagemang och gynnsam undervisning. Resultatet visade såledesatt digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivinlärning på flera sätt. Med hjälp av digitalaverktyg skapas motivation, inkludering och ett varierat arbetssätt där multimodalitet erbjuds.Resultatet visar däremot att de digitala verktygens möjliggörande av de här aspekterna intekan användas om lärare och elevers digitala kompetens saknas.

Vilka möjligheter har elever med måttlig synnedsättning att lära självständigt och tillsammans med andra? Studiens syfte är att undersöka hur elever med måttlig synnedsättning i skolår 1-5 använder assisterande teknik, det vill säga hjälpmedel och digitala verktyg, som stöd i lärsituationen. Undersökningen fokuserar på aktiviteterna i klassrummet och hur lärare arbetar med att utveckla sin undervisningspraktik med assisterande teknik. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats och metoden är fältstudier med deltagande observationer och intervjuer. Totalt har fyra skolor och klassrum besökts för fältstudier. Elva pedagoger har deltagit i fyra gruppintervjuer. Studien visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa elever med synnedsättning eftersom det är en heterogen grupp och synnedsättning är en sällan förekommande funktionsnedsättning. Skolornas möjligheter att erhålla beprövad erfarenhet eller att få utbildning inom området har därför varit begränsad. Vidare framkommer att eleverna med synnedsättning har god tillgång till assisterande teknik men att det råder en osäkerhet hos pedagogerna kring hur tekniken kan användas. I studien framkommer att pedagoger har en stark ambition att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med synnedsättning men att de behöver stöd på flera nivåer i detta arbete. Resultatet visar att nuvarande stöd inte är tillräckligt. Det behövs en plan för hur ett effektivt stöd kan byggas upp gällande assisterande teknik för elever med synnedsättning i relation och i samklang med en plan för digitalisering som omfattar alla elever. Pedagoger som undervisar elever med synnedsättning behöver en verksamhetsnära och konkret stödfunktion som hjälper dem att göra undervisningen tillgänglig för eleverna så att assisterande teknik används på ett ändamålsenligt sätt såväl självständigt som för gemensamt lärande. Studiens resultat är användbara för dem som skall planera och genomföra undervisning för elever med synnedsättning i grundskolan samt för de instanser som skall stödja skolhuvudmannen i detta arbete. / What opportunities do pupils with moderate visual impairment have to learn independently and with others? The aim of the study is to investigate how pupils with moderate visual impairment in school years 1-5 use assistive technology which means digital tools and technical aids, to support the learning situation. The study focuses on the activities in the classroom and how teachers work on developing their teaching practice with assistive technology. The study has a qualitative ethnographic approach and the method is field studies with participatory observations and interviews. In total, four schools and classrooms have been visited for field studies. Eleven teachers have been interviewed in four interview situations. The study shows that there is uncertainty about teaching pupils with visual impairment as it is a heterogeneous group and visual impairment is a rarely occurring disability. The schools' possibilities of obtaining proven experience or getting education in the area have therefore been limited. Furthermore, it appears that the students with visual impairment have enough access to assistive technology but that there is an uncertainty among the teachers about how the technology can be used. The study shows that educators have a strong ambition to create an accessible learning environment for pupils with visual impairment, but need support at several levels in this work. The study clarifies that current support is not sufficient. There is a need for a plan for effective support built up for pupils with visual impairment in relation and in agreement with a plan for digitization, for all pupils. Educators who teach students with visual impairment need an operational and concrete support function that helps them make the teaching available to the students so that assistant technology is used in an appropriate manner both independently and for collective action. The study's results are useful for those who are to plan and carry out teaching for pupils with visual impairment in compulsory school and for local school authority that will support the school principal in this work.