I en tid av kris såsom Covid-19 pandemin har det visat sig vara av stor betydelse att kunna hantera omställningen och anpassningsbarheten mot en allt mer digital arbetsmiljö. Att kunna ställa om till dagens moderna, digitala arbetsmiljö har blivit möjligt bland annat tack vare dagens teknologi. Vid en sådan snabb omställning som skedde i många företag våren 2020 och framåt utmanades både sättet att tänka och agera kring den moderna arbetsmiljön. Med detta i åtanke ligger fokus i denna undersökning på att ta reda på hur svenska IT-konsultbolag har hanterat denna omställning. Vad har anpassning till nya sätt att bedriva arbete på distans genererat för erfarenheter som kan komma till gagn för framtida liknande scenarier. Vidare bygger studien på en kvalitativ undersökning där tre IT-konsultbolag har intervjuats. IT-konsultbranschen bedömdes intressant då de i regel har en lång tradition av hög kundkontakt och arbete ute hos kund. Den teoretiska grunden utgörs av en forskarrapport byggd på en grundad teori där bland annat mängder av publikationer studerats för att ta fram lämpliga strategier för omställningen till en mer digital arbetsmiljö. Resultaten av studien visade att IT-konsultbolagen var relativt väl förberedda för att arbeta på distans i en digital arbetsmiljö. Studien visade också att teori och empiri stämde ganska väl överens med varandra. / In a time of crisis such as the Covid-19 pandemic, it has proved to be of great importance to be able to handle the transition and adaptability to an increasingly digital work environment. Being able to switch to today's modern, digital work environment has become possible due to today's technology. With such a rapid changeover that took place in many companies in the spring of 2020 and beyond, both the way of thinking and acting around the modern work environment was challenged. With this in mind, the focus of this study is on finding out how Swedish IT-consulting companies have handled this change. What has adaptation to new ways of conducting work at distance generated for experiences that can benefit future similar scenarios. Furthermore, the study is based on a qualitative survey in which three IT consulting companies have been interviewed. The IT-consulting industry was considered interesting as they usually have a long tradition of high customer contact and work with the customer. The theoretical basis consists of a research report based on a grounded theory where, among other things, numerous publications have been studied to develop appropriate strategies for the transition to a more digital work environment. The results of the study showed that the IT-consulting companies were relatively well prepared to work remotely in a digital work environment. The study also showed that theory and empiricism corresponded quite well with each other.

Covid-19 pandemin har påverkat dels företagens sätt att arbeta men även chefernas sätt att leda. På grund av pandemin gjordes en omställning till distansarbete där samtliga medarbetare som hade möjlighet arbetade på distans stora delar av sin arbetstid. Detta har tvingat fram nya sätt att kommunicera och således krävs en omställning hos ledare för att leda och motivera sina medarbetare. Inom tidigare forskning finns begränsad insikt i vilken utsträckning distansarbetet påverkar motivationen. Syftet med detta arbete är att utöka förståelsen för hur chefer anpassar sitt ledarskap vid distansarbete. För att uppnå detta syfte ställdes följande forskningsfråga: hur anpassar chefer sitt ledarskap under den organisatoriska förändring som Covid- 19 inneburit och hur går dessa chefer tillväga för att leda och motivera sina medarbetare under det etablerade distansarbetet? Det teoretiska ramverket består av tre delar, distansarbete, ledarskap samt motivation. Distansarbete är det arrangemang där arbetstagaren arbetar utanför den traditionella arbetsmiljön. Med digitala framsteg och förbättrad teknik kan anställda fortsätta sitt arbete var de vill under förutsättning att de har en internetuppkoppling. Anställda som har mer flexibilitet tenderar att vara mer motiverade och stannar således längre på samma ställe. Denna förändring av i arbetslivet innebär att det ställs högre krav än innan på chefer att leda personalen, men också att chefsrollen behöver anta en ny skepnad, eftersom den direkta kontrollen över medarbetare tappas och arbetskontakter är mindre frekventa. Ur motivationssynpunkt kan hemmakontoret vara en stark drivkraft, som kan användas mycket bra och effektivt, liksom det även kan bli en mycket stark demotivator och därmed orsaka stora problem och förluster för både arbetsgivaren och arbetstagaren. För att möjliggöra ett konstruktivt förändringsarbete måste förändringsprocessen vara etisk, bygga på förändringsvilja och motivation, inkludera alla, präglas av tilltro, bygga på korrekt och tillräcklig information. Vidare behöver den beakta organisationskulturen och att de anställda känner sig trygga i förändringsarbetet, samt att förändringens omfattning, rytm, tempo och ursprung behöver medvetandegöras. Det avgörande ur ledarskapssynvinkel förefaller i en distansarbetssituation vara anpassningsförmåga till föränderliga kontexter, bland annat med hjälp av digitala arbetssätt samt lyhördhet för medarbetarna för att fånga upp såväl deras arbetsrelaterade svårigheter som drivkrafter, men också lyhördhet mot det egna ledarskapet genom anammandet av ett reflexivt förhållningssätt i syfte att förverkliga ett inkluderande, utvecklande och tillitsbaserat ledarskap. Studien har genomförts som en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts med åtta kommunala chefer. Vidare har en tredelad analysmetod använts med innehållsanalys samt det hermeneutiska och reflexiva angreppssättet. Resultatet av denna studie visar att ledarskapet har förändrats i och med distansarbetet, det behövs en tydlig struktur, en värdeskapande kontext och en motiverande dimension för att bedriva ett distansledarskap, i det nya transformativa arbetslivet. / The Covid-19 pandemic has affected both the way companies work and manager’s way of leading. Due to the pandemic, a transition was made to teleworking, which led all employees who had the possibility to work mainly remotely. This course of events inevitally led to the emergence of new ways of communicating, which in turn require a change in managerial style to lead and motivate employees in a different way. Earlier research findings show limited insights regarding the extent to which telework affects motivation. The purpose of this study is to expand the understanding of how managers adapt their leadership style to teleworking. To achieve this goal, the following research question was asked: how do managers adapt their leadership style during the organizational change that Covid-19 has entailed and how do these managers lead and motivate employees during the established telework? The theoretical framework of this study consists of three parts, teleworking, leadership and motivation. Teleworking is the arrangement where the employee works from some other location than the traditional work environment, which is motly the office. With digital advances and improved technology, employees can continue their work wherever they want, provided they have an Internet connection. Employees who have more flexibility tend to be more motivated and thus stay longer with the same employer. This change in working life means that managers face higher demands than before regardring leading staff, but also that the managerial role needs to be taken to a new level, as direct control over employees is lost and working contacts are less frequent. From a motivational point of view, the home office can be a strong driving force, which can be used well and efficiently, just as it can also be a very strong demotivator and thus cause major problems and losses for both the employer and the employee. To enable constructive change management, the change process must be ethical, based on the will to change and on motivation, include everyone, be characterized by trust, and consist on correct and sufficient information. Furthermore, it needs to take into account the organizational culture and enable the employees to feel secure during the change, and that the extent, rhythm, pace and origin of the change needs to be made aware to the people it includes. The decisive factor from a leadership point of view in a teleworking situation seems to be adaptability to changing contexts, which is facilitated by digital working methods and the sensitivity for employees in order to capture not only work-related difficulties and driving forces, but also the sensitivity to one's own leadership. This is done by adopting a reflexive attitude and by pursuing an inclusive, developing and trust-based leadership style. This study has a qualitative approach in which interviews were conducted with eight municipal managers. Furthermore, a three-part analysis method has been used with content analysis combined with a hermeneutic and reflexive approach. The results of this study show that leadership has changed as a result of remote work, and that a clear structure, a value-creating context and a motivating dimension are needed to pursue a distance leadership in the new transformative working life

Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten. / In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.

The purpose of the study was to explore how property management companies view of Building Information Modeling (BIM) as a working method in property management process, and to explore the companies efforts at BIM in terms of the level of detail on BIM object implementation in property management. The study includes both companies that have and do not have contributions in BIM. The exploration was aimed at two companies and their varying ways of working to inform the needs of BIM in property management. The purpose of the study was also to give a clear picture of how BIM tools should be defined in the management process. The work was used of qualitative methods to answer the questions first consisted of a literature review, interviews and case study. The case study was about BIM implementation in New Karolinska Solna. The result showed that the definition of BIM in property management companies is not clear yet. The companies have intended to use BIM, but they are not there yet, there should be a type of requirements list that works with planning and production and benefit from using BIM in the property management. According to respondents, most of the common reasons why BIM was not used were because the approach of the tool. There is no proper structure or common working method of how the tool would be applied. Many literature sources including respondents claimed that BIM seemed good and have a good potential to be the future work process. BIM leads to improved work environment, improved sustainability development, good marketing, increased quality in work, time savings, and improved project management. As a suggestion as to how BIM could be implemented, it can be described in a few steps, which is status analysis, identify the benefits of BIM, start implementing on a smaller scale, follow up continuously, improve and expand the work and last but not least Integrate information. The conclusions that can be drawn from the results and literature study were that BIM can improve the quality management of the properties, but it is important to find a reasonable level of BIM implementation as well as a suitable detail level of BIM-model.