Då samhället är under ständig utveckling framförallt när det handlar om digitalisering så behöver pedagoger ha kunskap och gemensam samsyn kring digital kompetens. Detta för att tidigt kunna stötta och uppmuntra barn till att använda de olika digitala verktyg som finns att tillgå i förskolan då vi lever i ett kunskapssamhälle och användningen av digitala verktyg börjar i allt yngre åldrar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver arbetet kring digitalisering och digitala verktyg i sina verksamheter. För att komma fram till svar på vårt syfte har vi använt oss utav följande tre frågeställningar ”Hur beskriver pedagogerna sitt arbete kring digitala verktyg” ”Hur beskriver pedagogerna de positiva och de negativa effekterna vid användning kring digitala verktyg?” samt ”Hur beskriver pedagogerna den ständiga digitala utvecklingen som sker i deras verksamheter”. I studien tas det upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter fram förskolans styrdokument och riktlinjer samt pedagogernas uppdrag, kompetens, inställning och användningsområden kring digital kompetens. Vi har i vår studie valt att använda oss utav den kvalitativa metoden. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju. Sammanlagt deltog sex pedagoger. Gruppsamtalen bygger på att pedagogerna gemensamt diskuterar sina erfarenheter och kunskaper kring digital kompetens. Under samtalen valde vi att spela in intervjuerna samt fördes även anteckningar. Resultatet visar att pedagogernas syn på den digitala utvecklingen som nu sker är eniga och tycker att de hänger med bra i den digitala utvecklingen som sker. Det framgår även att pedagogerna ser sitt arbete kring digitala verktyg som ett komplement, hjälpmedel och att de ser det som en ytterligare möjlighet i deras undervisning med barnen. Resultatet visar även att pedagogernas syn på deras arbete var likvärdigt, intressant och utvecklande. De positiva effekterna som lyfts i studien är bland annat att pedagogerna beskriver att de kan jobba på ett helt annat sätt och att det bara är fördelar för personalen att använda sig av digitala verktyg. De beskriver vidare att deras arbete innebär att de kan arbeta på flera olika sätt. De negativa effekterna som bland annat framkom är att det är tidskrävande att sätta sig in i den digitala världen med allt vad det innebär. Pedagogerna var även eniga om att hitta en balans kring användandet av digitala verktyg.

Syftet med denna uppsats är att ge exempel på hur personliga datorer kan upplevas av eleveroch lärare på gymnasienivå. Metoderna som används är intervju med elever och lärare samtanalys av styrdokument och tidigare forskning inom området. I dag vill man från regeringsoch skolverkets håll förstärka skolans roll som förmedlare av kunskap inom IT-området. Dettalas om digitalkompetens, en färdighet man menar är nödvändig för att idag och i framtidenkunna verka i samhället. Att utrusta elever och lärare med personliga datorer i så kallade entill-en projekt är något som den senaste tiden vunnit mark. I Umeå väljer man hösten 2008och framåt att ge samtliga elever som börjar studera vid någon av de kommunala skolornatillgång till sådana datorer inom vad man benämner som elevdataprojektet. I denna studieintervjuar jag elever och lärare från en av de skolorna i kommunen.Både elever och lärare är i huvudsak positivt inställda till att få tillgång till och arbeta medpersonliga datorer. Lärarna ser bland annat fördelar i kunna anpassa lärandet till enskildaelever, att datorn förenklar inlämningar och spridning av information, att man nu lättare fårtillgång till information/material och att elever i behov av särskilt stöd har stora fördelar.Bland nackdelarna nämns bland annat okoncentration under lektionen att elever med godadatorkunskaper får större fördelar än andra och att personliga datorer ställer krav på elevernaseget ansvar. Eleverna menar att datorn låter gör det lättare att fåt tag på information, att manarbetar effektivare, att det är roligt att arbeta med en personlig dator. Nackdelar man uppleverär bland annat okoncentration under lektionerna, att datorn är tung att bära omkring och attelever med god datorkunskap har större fördelar än andra.Slutsatser som dras är bland annat att lärarens användande och integrerande av datorerna iundervisningen hur stor inverkan på upplevda fördelar och nackdelar samt att den ökadeokoncentrationen bör problematiseras då det i slutändan är osäkert om vad som är ökadokoncentration och vad som synliggjord okoncentration.