Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare.         Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala.         I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker bildlärarstudenter på Malmö Universitet ochderas relation till digitala verktyg i bildämnet samt hur säkra de känner sig på att undervisamed dessa verktyg. Vidare undersöks studenternas åsikter om bildlärarutbildningensämnesspecifika innehåll med fokus på digital bild. Arbetet utfördes med kvantitativ metodoch resultatet baseras på en enkätstudie utskickad till bildlärarstudenter på MalmöUniversitet, enkäten nådde ut till ungefär 90 studenter men endast 38 svar skickades tillbaka.Dessa 38 svar utgör således grunden för arbetets resultat och diskussioner. Resultatet visar attbildlärarstudenterna på Malmö Universitet oftast har tidigare erfarenhet av både analogt ochdigitalt bildskapande samt att en majoritet också brukar skapa bilder på sin fritid. De flestastudenter har läst en gymnasieutbildning som varit särskilt inriktad mot bild, något somstudenterna uppgett är en vanlig källa till deras tidigare erfarenheter av digitalt bildskapande.Studien visar också att en kraftig majoritet av bildlärarstudenterna upplever att de har fått övaför lite på digitalt bildskapande under bildlärarutbildningen och att de känner sig osäkra på attbedriva undervisning med digitala verktyg. Avslutningsvis tyder resultatet på attbildlärarstudenterna trots sin osäkerhet är intresserade av att lära sig hantera digitala verktygoch att de vill använda sig utav dessa i sin framtida undervisning.

The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of preschool teachers' perceptions of working with digital imaging in image teaching. I collected the empirical material by qualitative semi-structured interviews, along with an interview-guide. The respondents were eight preschool-teachers, who works on five different preschools in the middle of Sweden. I analyzed the empirical material with research and by an analysis-model from phenomenography. The result shows that the perceptions were varied. They felt positivity to begin conduct teaching in digital imaging after the curriculum be valid July 1, 2019. / Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av att arbeta med digitalt bildskapande i bildundervisningen. En kvalitativ forskningsstrategi användes, med fenomenografi som metodansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var åtta förskollärare, som arbetar på fem olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes med utgångspunkt av multimodal teori och sociokulturellt perspektiv. Resultatet av frågeställningarna visar på en varierad uppfattning av arbete med digitalt bildskapande i undervisning. Resultatet visar också att användandets omfång var varierad på förskolorna. Flera förskollärare hade intresse av att öka undervisningen i digitalt bildskapande, efter den reviderade läroplanen för förskolan trätt i kraft 1 juli 2019.