Sammanfattning De europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes. Övriga bestämmelser lämnades, på grund av meningsskiljaktigheter, till nationell lagstiftare att avgöra, således hänvisar SE-förordningen till tillämplig lag om nationella publika aktiebolag där SE-förordningen inte tar vid. SE-bolaget torde vara den ultimata bolagsformen för företag eftersom att bolagsformen genom sin enhetlighet öppnar upp möjligheterna till bland annat gränsöverskridande fusioner, möjligheten till att fritt kunna flytta sätet inom gemenskapen och gränsöverskridande handel. Trots de möjligheter som SE-bolaget innebär går det inte att komma ifrån det faktum att succén om SE-bolag uteblivit i Sverige. Resultaten är en kombination av faktorer där nackdelarna överväger fördelarna. En av de huvudsakliga faktorerna torde vara bristen på en gemensam lagstiftning för bolagsformen.

The aim of this study is to investigate the liability for the users of platforms as well as the liability of the platform providers themselves in cases where the users of social platforms upload copyrighted material to the platforms according to EU law. The study is also aimed to examine the by the EU proposed “Directive on Copyright in the Digital Single Market” (2016/0280(COD)), especially in relation to the proposed Art. 13 of the directive, and how the directive might change the liability of the platform providers. The study is regarding the first aim based on established EU law and discusses the liability for users and platform providers mainly through cases from the European Court of Justice. This is done through the legal dogmatic method. The study finds according to established EU law that it is unclear whether the users or the platform providers could be held liable for the communication to the public made without the right holder’s approval according to Art. 3.1 of the Infosoc Directive (2001/29/EG). It is also unclear if the platform providers can benefit from the exemption rules in Art. 12 and 14 of the E-Commerce Directive (2000/31/EG). Concerning the examination of the proposal of the Copyright Directive, it is discussed mainly through a legal policy method. Since the study discusses the proposal of the directive it is primarily how the directive - if it becomes established law – will change the liability for the platform providers, as well as other critique of the proposal that the study examines. The study finds that the current proposal of the Copyright Directive seems to be to unclear in its preliminary design and fails to keep a balance between the protection of the right holder’s rights and the general goals of the EU. The study also finds that the current proposal might not clarify the current uncertainty of the liability for platform providers.

No description available.

No description available.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent. SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige. Intervjuerna har bidragit till en utförlig empirisk beskrivning om hur MTF:erna mottagits på, samt påverkat aktiemarknaden. Vidare har intervjuerna tillsammans med granskning av direktiv och andra lagar, utformat studiens dokumentationsdel kring begreppet MTF. För att fastställa transaktionskostnadernas påverkan analyserades insamlad empiri tillsammans med institutionell ekonomisk teori. SLUTSATS: Studien visar att transaktionskostnaderna har förändrats efter MTF:ernas etablering. Minskade handelskostnader har lett till lägre transaktionskostnader, samtidigt har de totala transaktionskostnaderna för marknadsdata ökat. Oväntade effekter utgörs främst av ökade investeringar i form av marknadsuppkopplingsavgifter och teknikrelaterade kostnader, något som resulterat i stora transaktionskostnader. Även handeln utanför den öppna marknaden har ökat. Alla intressenter har på något sätt påverkats av MiFID-direktivet och MTF:erna. Ingen specifik vinnare har kunnat utses, däremot konstaterar författarna att institutionella investerare har förlorat mer än vad de har vunnit. / BACKGROUND: The MiFID-directive was implemented in 2007, with the main purpose to increase competition in the European stock markets. At the same time, the abolishment of the exchange monopoly made it possible for several new market venues to emerge on the stock market, such as multilateral trading facilities (MTF). With this establishment the stock markets have gone through a structural change, which may have led to changes in transaction costs and given occurrence of unexpected effects. This is something that today, five years after the implementation of MiFID, is discussed frequently. AIM: The main purpose of this study is to map, and from institutional theory analyse how the introduction of multilateral trading facilities have changed and influenced transaction costs in Swedish market venues that realize stock trading. A sub-purpose is to describe the institution multilateral trading facility and its emergence. COMPLETION: The study uses a qualitative method where interviews have been made with suitable parties at the stock market in Sweden. The qualitative interviews have contributed to a detailed empirical description of the establishment of MTF and how they have affected the stock market. Further, the interviews along with a review of directives and laws, has created a documentation of MTF. To assess the impact on transaction costs an analysis with gathered empirical data and institutional economic theory has been made. CONCLUTION: The study shows that transaction costs have changed since the establishment of MTF. Reduced trade costs have led to lower transaction costs, at the same time the total transaction costs of market data has increased. Unexpected effects are mainly due to increased investments in terms of market access fees and technology-related costs, which have resulted in high transaction costs. Even trade outside the open market has increased. MiFID and MTF have in some way affected all parties. No specific winners have been selected, however, the authors state that institutional investors have lost more than they have won.

Den 1 juli 2010 implementerades PSI-lagen i Sverige, syftet var att främja konkurrens och tillväxt i informationsförädlarbranschen. En bransch som beräknas ha en stor tillväxtpotential. Branschen saknar idag en egen klassifikation, vilket medför att branschens utveckling är svår att mäta. Denna studie avser att dels skapa en definition för informationsförädlarbranschen, och ta reda på vilka företagen i branschen är. Sedan kommer konkurrens och tillväxt i informationsförädlarbranschen att mätas för att undersöka om PSI-lagen haft någon inverkan på branschens utveckling. Resultatet visar att branschen består av 130 företag, år 2013, och att tillväxten och konkurrensen har förändrats sedan PSI-lagen implementerats.

Never have so many listened to so much music. The transition to digital uses has made theart form more accessible to everyone. But the transition has also entailed that musiciansreceive ever lower remuneration for the exploitation of their work in relation to other partieson the market. To harmonize copyright law in the digital age, and to strengthen the positionof authors and performers, the Digital Single Market Directive was adopted by the EU in2019.The present work deals with the right to remuneration in accordance with Articles 18and 20 of the Digital Single Market Directive, more particularly in situations when relatedrights to music performances are transferred. The aim is to examine and argue for how thearticles should be interpreted to satisfactorily achieve the purpose underlying the directive.It is stated that the purpose behind the directive is to ensure that authors and performersreceive necessary compensation for their work and achievements, i.e., a compensation largeenough to safeguard the survival of creative and artistic work in all of Europe over a longperiod of time.Further, the conclusion is drawn that Swedish law, in its current form, doesnot live up to the requirements set by Article 20 in the Directive. In addition, it is argued thatArticle 18, which in some respects might be considered optional, rather should be appreciated as a necessary means to reach the purposes underlying the Directive and therefore beimplemented as non-optional. The conclusion is that Article 18 is needed both as a methodof adjusting non equitable contractual terms and as a principle of unwaivable right to remuneration

I detta examensarbete är syftet att undersöka svenska verksamheters utmaningar i att uppnå en ISO 27001-certifiering med sitt arbete inom informationssäkerhet. Digitala medier och verktyg är numera en stor del av samhällsviktiga verksamheters tjänster samt operationer och det har bidragit till stora möjligheter såväl som stora sårbarheter. ISO 27001-certifieringar är den standard som ligger till grund för säkerhetsskyddslagen såväl som NIS-direktivet vilket gör att det är en standard som svenska verksamheter kan applicera. Genom bakgrunden ges en inblick i vad informationssäkerhet är och hur det står i relation med cybersäkerhet. Bakgrunden innehåller även en introduktion till den svenska lagstiftningen inom informationssäkerhet såväl som ISO 27001-standarden för att belysa vad svenska verksamheter har att förhålla sig till när det kommer till sitt arbete med informationssäkerhet. I problemformuleringen lyfts de aktuella hoten och myndigheters uttalanden inom informationssäkerhet i Sverige och hur svenska verksamheter brister i dessa. Detta i kombination med den tidigare forskningen om hur utmaningar inom ISO 27001-certifieringar har tagit sitt uttryck för andra verksamheter. Metoden redovisar hur kvalitativa intervjuer använts som verktyg för datainsamling till fallstudien men även hur det tagit sitt uttryck och beskriver processen – från förberedelse till läsbar produkt, vilket är detta examensarbete. I analysen ställs den insamlade datan i relation till tidigare forskning samt aktuella händelser för att se vilka utmaningar svenska verksamheter har för att uppnå en ISO 27001-certifiering. Resultatet baseras på den insamlade datan då det är svenska verksamheters utmaningar som är aktuellt för fallstudien. Det resulterade i fyra utmaningar: motivation, tid och ekonomi, bransch samt komplexitet. Dessa utmaningar och dess bidragande faktorer redovisas i text såväl som figurer. Somliga av dessa utmaningar är utmaningar som lyfts i tidigare forskning, vilket gör att de även kan appliceras som utmaningar för svenska verksamheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion där fallstudiens resultat diskuteras i olika perspektiv – samhälleliga, etiska samt vetenskapliga. Diskussion om val av metod, studiens resultat samt förslag på framtida forskning lyfts, där det diskuteras om hur lagar samt standarder inom informationssäkerhet är svåra att implementera samt förstå och om det ens är möjligt att göra det lättare.

Energisektorn är en av de sektorer som är viktiga för att Sverige ska kunna fungera som land. Därför ställer makthavare extra krav på organisationer som verkar inom energisektorn. I takt med att digitaliseringen utvecklas ökar även hotet av cyberattacker och krav måste då även ställas i den digitala miljön för att undvika att samhällsviktiga tjänster blir utslagna eller att sekretessbelagd data hamnar i fel händer. I denna studie läggs fokuset på hur de organisationer som bedriver verksamhet inom sektorn arbetar med informationssäkerhet.  Studien har tagit reda på hur de som ansvarar för informationssäkerheten förhåller sig till de olika lagar, standarder och riktlinjer som finns inom området. I studien undersöks även hur organisationer inom energisektorn samarbetar med varandra och hur kommunikationen med myndigheter upplevs. Fokus läggs också på att ta reda på vilka utmaningar som finns inom området, och frågeställningarna besvaras med en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och en litteratursökning. Resultatet visar på att de lagar som driver fram informationssäkerhetsarbetet är NIS-direktivet och säkerhetsskyddslagen. Mycket arbete sker även utifrån ISO 27000-serien, men få är certifierade. Intervjuerna visar dessutom på att det samarbete som finns mellan branschkollegor främst bygger på personliga kontakter och personlig tillit. Energiföretagen upplevs som en bra yta för att diskutera säkerhetsfrågor och skapa kontakt med branschkollegor för att på ett öppet sätt diskutera säkerhetsfrågor. Det finns däremot önskemål om en central organisation i stil med Norges KraftCERT för att kunna diskutera säkerhetsfrågor inom sektorn. Vidare visar resultatet på att de utmaningar som upplevs till stor del handlar om brist på resurser för att kunna implementera rätt säkerhetsåtgärder och utbilda personal, men också hur ledningen väljer att prioritera informationssäkerhet inom organisationen.

Den här uppsatsen utgår från det upphandlingsdirektiv som Europeiska unionen antog 2014, ett direktiv som skulle modernisera och uppdatera föråldrade upphandlingsregler inom hela den europeiska gemenskapen. Uppsatsen tittar närmare på de direktivartiklar som ställer krav på upphandlande myndigheters motiveringsskyldighet som är en del av det som inom EUrätten kallas för principen om god förvaltning. En rättssäkerhetsprincip som ska garantera den enskildes trygghet emot maktutövare. Beslut som fattas av maktutövare ska motiveras för att öka transparensen och öppenheten. Uppsatsen tar också upp det som inom EU-rätten kallas för medlemsländernas processuella autonomi, ett begrepp som innebär att medlemsländer har rätt till visst självbestämmande när det kommer till hur deras förvaltningsarbete ska skötas och verka, så länge EU-rättens mål och krav genomförs ska medlemsstaterna själva kunna bestämma över genomförandet. För att EU ska kunna rättfärdiga att de gör intrång i medlemsländernas självbestämmande måste de kunna hänvisa till grundfördragens mål. Syftet men den här uppsatsen är att undersöka hur artiklarna om motiveringsskyldighet implementerades av Sverige. Uppsatsen ämnar också kommentera förhållandet mellan artiklarna om motiveringsskyldighet och den processuella autonomin som medlemsländerna har i förhållande till unionen. Uppsatsen söker också svar på motiveringsskyldigheten inom offentlig upphandlingsförfarandet kan komma att användas i framtiden. Slutsatsen som uppsatsen leder fram till är att de artiklar som ålägger myndigheter att motivera individuella beslut hade kunnat genomföras med den svenska förvaltningslagen och är således inte nödvändiga för att upprätthålla en god konkurrens inom offentlig upphandling. Däremot är de artiklar som rör normbeslut inte genomförbara med hjälp av Sveriges tolkning av motiveringsskyldigheten och därför nödvändiga försvarbara i förhållande till konkurrensen. Den andra slutsatsen uppsatsen kommer fram till är att EU tenderar att använda motiveringsskyldigheten som ett verktyg för att driva igenom och normalisera deras vision för upphandlingsförfarandet. Om utgångspunkten för motiveringsskyldigheten är att främja rättssäkerheten för den enskilde så har EU använt denna utgångspunkt för att driva igenom sin politiska vision och inte bara för att stärka den enskildes ställning i förhållande till myndigheter. Det är ingen hemlighet att EU ser offentlig upphandling som ett viktigt område där de har stora möjligheter att påverka utvecklingen.