Bakgrund Som en följd av den ökade globaliseringen strävar normgivare ständigt efter en harmonisering av internationella redovisningsstandarder. I maj 2014 publicerade normgivaren IASB (International Accounting Standards Board) en ny standard för intäktsredovisning – IFRS 15. Vid framtagning av nya redovisningsstandarder ska normgivare utgå från en generell föreställningsram. Det faktum att kapitalmarknadens aktörer under de senaste åren har fått betydligt mer inflytande skulle kunna påverka IASB:s förhållningssätt till föreställningsramen. Vid framtagning av en ny redovisningsstandard ställs IASB också inför ett svårt avgörande gällande mängden upplysningar. Dagens komplexa ekonomiska verklighet kräver omfattande upplysningar, samtidigt som det visat sig att det kan bli för mycket. Då uppstår vad som benämns som disclosure overload. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur IFRS 15 förhåller sig till IASB:s föreställningsram och hur synpunkter från aktörer på kapitalmarknaden påverkat förhållningssättet. Studien syftar även till att undersöka hur IASB:s arbete med IFRS 15 ställer sig i relation till begreppet disclosure overload. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använt oss av sekundärdata. Vidare har vi haft en iterativ strategi och utgått från såväl befintlig forskning på ett deduktivt sätt, men även sökt bidra med ny kunskap i enlighet med en induktiv ansats. Slutsatser Studien konstaterar att IFRS 15, i jämförelse med tidigare standarder för intäktsredovisning, har ett bättre förhållningssätt till IASB:s föreställningsram. Aktörer på kapitalmarknaden har i vissa fall bidragit till ett bättre förhållningssätt, medan de i andra fall har gått emot föreställningsramen. Begreppet disclosure overload är komplext, samtidigt som IFRS 15 anses vara upplysningstung. Framtagningen av IFRS 15 kan anses ligga fel i tiden, med tanke på de pågående projekt som syftar till bättre upplysningskrav i finansiella rapporter. / Background As a result of the increased globalization, Standard-setters constantly strive to harmonize international accounting standards. In May 2014 IASB (International Accounting Standards Board) published a new standard revenue recognition - IFRS 15. With the development of new accounting standards, IASB must keep within a general mindset, commonly known as Conceptual Framework. The fact that the actors on the capital market in recent years have had considerable more leverage, could influence the IASB's approach to the general Framework. Another problem IASB faces while establishing a new accounting standard is disclosure. Today's complex economic reality requires extensive disclosures. Mean while it may appear there are too many disclosures, this is known as disclosure overload. Purpose The study's purpose is to create an understanding of how IFRS 15 relates to the IASB's Conceptual Framework and how the views of actors on the capital market have affected the approach. This study also aims to examine how the IASB's work on IFRS 15 stands in relation to the concept of disclosure overload. Methodolgy We conducted a qualitative study in which we have used secondary analysis. Furthermore, we have had an iterative approach and used current research in a deductive manner, we also searched new knowledge in accordance to an inductive approach. Conclusions This study concludes that IFRS 15, in comparison with previous standards for revenue recognition have a better approach to the Conceptual Framework. Actors on the capital market have in some cases contributed to a better approach, while in other cases have gone against the Conceptual Framework. The concept disclosure overload is complex and IFRS 15 will reqire accountants to use many disclosures. In view of the ongoing projects aimed at improving disclosure requirements, development of IFRS 15 can be regarded as bad timing.

The diploma thesis deals with the analysis of the range and relevance of the published information in the notes of the financial statements prepared in accordance with IAS/IFRS. The thesis is divided into two parts. The first part presents a literature review, which defines the issue of disclosures. It describes the main areas which form the disclosure overload problem and its vision of solutions from the perspective of financial organizations and academia. The second part quantifies the range of disclosure of information in the financial statements of Czech and German companies using the unweighted disclosure index. Furthermore, a questionnaire survey is carried out among external users of financial statements. Based on that a modified weighted disclosure index is compiled and evaluated.

As a result of new information technology and globalization, there has never before been a time when people have had better access to information, than nowadays. The potential overload of information builds the basis for the research questions of this cumulative dissertation, which relates to the extensively discussed 'disclosure overload problem'. Special focus is put on decision-useful information in voluntary reporting of capital market-oriented companies. In this context the first manuscript investigates the quality of information in voluntary strategy reporting and formulates qualitative principles. Based thereon, the second manuscript examines determinants influencing the quality of strategy reporting. The third manuscript is focusing on Corporate Social Responsibility (CSR) reporting and investigates the relation of transparency in CSR reports and external assurance. The prior discussed topics as well as financial reporting and new reporting concepts, like integrated reporting, are put into context in the fourth manuscript. In this educational case study special emphasis is placed on the determination of material information, which is of high importance for future decision leaders.

Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde. / Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.