Manligt och kvinnligt språk är ett område som har diskuterats och undersökts under en längre period. Forskning har tidigare påvisat en förekomst av språkliga skillnader kopplade till språkbruk, ordförråd och attityder mellan män och kvinnor. Denna studie undersöker huruvida skillnader i användning av trevande språk, pauser, diskurspartiklar och svordomar förekommer inom könshomogena grupper av gymnasieelever, samt vilka möjliga orsaker som ligger till grund för dessa skillnader. Resultatet visar en mer frekvent användning av trevande språk och diskurspartiklar hos de kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna uppvisar däremot en mer frekvent användning av svordomar och pauser som överstiger en halv sekund i längd.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka chatkonversationernas talspråkliga uttryck i form av ord och symboler som förstärkning till skriftspråket på sociala medier. De delar som undersöks är akronymer, förkortningar, fula ord, diskurspartiklar, slang, symboler och humörsymboler. Målgruppen för undersökningen är ungdomar på högstadiet och de sociala medier som används är Facebook och Kik. En infallsvinkel till uppsatsen är att undersöka om det kan utläsas någon skillnad i användningen av tillägg hos killar och tjejer. Undersökningen bygger på de chatkonversationer som informanterna själva valt ut och avidentifierat. Resultatet visar att det finns en del värderande skillnader, men också en del likheter, mellan killarna och tjejernas användning av de olika tilläggen. Resultatet visar bland annat att killarna och tjejerna använder fula ord lika frekvent. En stor skillnad är att tjejerna använder betydligt fler symboler (till exempel hjärta och tummen upp) än killarna medan killarna använder fler humörsymboler (smilisar eller emojis).

Denna uppsats utgår från en observation av ett interaktionellt fenomen som jag har valt att kalla fördubbla anföringsfraser. Syftet med uppsatsen är att undersöka detta fenomen och synliggöra hur ochvarför dubbla anföringsfraser används för att introducera citat. För att uppnå syftet analyseras trettonutdrag då dubbla anföringsfraser förekommer i ett vardagligt flerpartssamtal på svenska. Studien utgårfrån multimodal interaktionsanalys som teori och metod, vilket innebär en holistisk syn påkommunikation där resurser som blick, mimik och gester analyseras, utöver verbalspråkliga aspekter.Tidigare forskning om citat i interaktion har traditionellt fokuserat på verbalspråk och ett multimodaltperspektiv bidrar därför med en ökad förståelse för hur olika kommunikativa resurser används i samspelför att introducera citat. Dubbla anföringsfraser är ett begrepp som introduceras i denna uppsats och ärett fenomen som enligt min vetskap inte tidigare har studerats i detalj. Uppsatsen bidrar därför dessutomtill att sätta ljus på ett outforskat interaktionellt fenomen. Analysresultaten visar att samtalsdeltagarnaanvänder verbala och multimodala resurser koordinerat i samband med dubbla anföringsfraser, samt attcitaten som följer efter dubbla anföringsfraser är lexikala och leder till att samtalsdeltagarna uppnårgemensam hållning i stunden. I den avslutande diskussionen lyfts även frågor kring den dubblaanföringsfrasens struktur och hur denna förhåller sig till uppsatsens analysresultat och till tidigareforskning om lexikala anföringsmetoder.

Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet. / The purpose with this essay is to, based on different examples of youth language, examine upper secondary students’ and Swedish teachers’ attitudes to and usage of youth language in and outside upper secondary school with a focus on oral language production in the school subject of Swedish. This essay will also focus on if and how upper secondary students’ accomplishments in the school subject of Swedish are affected by their usage of youth language as well as what kind of view that upper secondary students and Swedish teachers have about this and about the opposite group’s usage of youth language. Two underlying factors, as in gender and age, will also be examined in relation to the previously mentioned target groups. Two surveys were handed out to upper secondary students and Swedish teachers. They got to answer qualitative and quantitative questions about attitudes to and usage of youth language. The result showed that upper secondary students use youth language more than Swedish teachers, both in and outside upper secondary school, for example through slang, curse words and discourse markers. Both of the target groups have different attitudes to youth language where Swedish teachers consider that it is limited while upper secondary students believe that it creates solidarity. Swedish teachers and upper secondary students also have different opinions about the fact that students’ usage of youth language might affect their accomplishments in the school subject of Swedish. However, the majority of both target groups believe that it has a negative influence. There are also similarities and differences between both target groups’ views on the counterpart’s usage of youth language. For example, the Swedish teachers believe that youth language can be innovative while upper secondary students express that it is embarrassing if their teachers try to use youth language in the classroom.