Syftet med uppsatsen är att beskriva en relation mellan ett svenskt tillverkningsföretag och ett kroatiskt distributörsföretag på den kroatiska livsmedelsmarknaden. För att besvara detta syfte gjordes en fallstudie av relationen mellan det svenska tillverkningsföretaget Pågen och det kroatiska distributionsföretaget Friva Galeb. Tillvägagångssättet var av kvalitativ design där data samlades in via intervjuer med nyckelpersoner på båda företagen och med relevant information från artiklar och undersökningar. Uppsatsen utgick från en analysmodell som skapades utifrån befintlig teori. Undersökningen kom fram till att Friva Galeb och Pågen har en långsiktig relation med tydlig rutin och rollfördelning. Pågen och Friva Galeb träffas två gånger om året och har månadsvis kontakt via email och telefon. Fokus i relationens interaktioner är utbytet av produkten; Krisprolls skorpan, som Friva Galeb köper ut av Pågen och sedan säljer vidare till de kroatiska livsmedelsbutikerna. Förutom produkt och finansiella utbyten handlar Friva Galeb och Pågens interaktioner om socialt- och kunskapsutbyte. I början av relationen låg mindre fokus på det sociala utbytet och mer på kunskapsutbytet, men med tiden har Pågen och Friva Galeb utbytt den kunskap som de behöver och mer fokus i interaktionen läggs i dagsläget på socialt utbyte. Detta har lett till att relationen, som båda företagen alltid tyckt varit stabil, med åren blivit mer personlig och tillförlitlig. Men det minskade behovet av att utbyta kunskap har även lett till att företagen har mindre interaktion med varandra nu än när relationen startade.

No description available.

No description available.

Mer än 50 procent av Sveriges totala BNP är idag utlandsexport och svenska företags beslut på internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgång. En växande marknad för svensk utlandsexport är Mellanöstern där Saudiarabien utgör en stor del av regionen.   Studien ämnar undersöka hur och varför svenska företag träder in på den saudiarabiska marknaden, där uppkomna problem utgör en del i inträdesprocessen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades därtill emot en kontext om Saudiarabien.   Undersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar företagens val, vilka grundas i såväl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affärsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen. Landets lagregleringar har påverkat företagens val av inträdesmetod och de kulturella skillnaderna har varit ett framstående problem under företagens arbete i landet.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller. På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder av största vikt. Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och det finns många olika verksamheter som måste hållas igång. Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med samordnad distribution.

<p>Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina</p><p>kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till</p><p>att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill</p><p>kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som</p><p>en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.</p><p>På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett</p><p>vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder</p><p>av största vikt.</p><p>Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att</p><p>leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och</p><p>konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är</p><p>kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och</p><p>det finns många olika verksamheter som måste hållas igång.</p><p>Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens</p><p>verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För</p><p>att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande</p><p>jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med</p><p>samordnad distribution.</p>