Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med division och vilka räknemetoder de väljer att använda i undervisningen. Syftet är även att få kunskap om vilka räknemetoder elever väljer att tillämpa. Studiens resultat har framkommit genom observationer, intervjuer med lärare och elever samt elevers lösningar av divisionsuppgifter.   Studiens resultat visar att lärare väljer att tillämpa laborativt material i undervisningen för att konkretisera matematikundervisningen om division. De påpekar vikten av att arbeta praktiskt för att elever ska få bättre förståelse för räknesättet. Lärarna anser att diskussion och samtal, både enskilt, i grupp och i helklass, gynnar elevers förståelse för division. De räknemetoder lärare väljer att tillämpa i sin undervisning är upprepad addition, sambandet mellan division och multiplikation samt kort division.   Studien visar att elever väljer att använda de metoder som de får ta del av i undervisningen. Detta syns tydligt då varken upprepad subtraktion, trappan eller liggande stolen tillämpas av lärare eller elever i årskurs 3. Elever tänker för det mesta division som delningsdivision, vilket även lärare väljer att lägga fokus på i sin undervisning. Lärare anser att både innehållsdivision och delningsdivision ska finnas i undervisningen, dock namnger de inte de olika tankesätten av den orsaken att det kan förvirra eleverna och försvåra förståelsen.

Detta arbete undersöker elevers kommunikation om utförandet av kort division för att lösa divisionsuppgifter utan miniräknare. Arbetets syfte var att finna de svårigheter som elever uppvisar vid utförandet av kort division, samt vad som karakteriserar deras matematiska diskurs i deras kommunikation. Datainsamlingen gjordes genom tre fokusgruppsintervjuer där de intervjuade eleverna fick i uppgift att tillsammans lösa fyra olika divisionsuppgifter. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter att hantera divisionsuppgifter som ger upphov till rest, divisionsuppgifter med tvåsiffrig nämnare och att fortsätta sin uträkning om de inte mindes någon del av kort division. Karakteriseringen av elevernas matematiska diskurs baserades på fyra egenskaper vilka enligt Sfard (2008) utgör en matematisk diskurs: ordanvändning, visuella medlare, narrativ och rutiner. Resultatet visade bland annat att det var i mötet med svårigheterna som skapandet av nya narrativ uppstod och att elevernas icke akademiska språk påverkade deras ordanvändning. / This study explores students´ communication about the process of performing short division to solve division problems without a calculator. The aim of the study was to find what difficulties students show in their process of performing short division, as well as what characterizes their mathematical discourse in their communication. The data collection was made using three focus group interviews in which the interviewed students were to solve four different division problems together. The result showed that students have difficulties with division problems that generate a remainder, division problems that have a double-digit denominator, and continuing their calculations if they couldn’t remember a part of the short division method. The characterization of the students’ mathematical discourse was based on four characteristics that, according to Sfard (2008), constitute a mathematical discourse: word use, visual mediators, narratives, and routines. The result showed, among other things, that it was during the encounter with the difficulties that the creation of new narratives arose, and that the students’ nonacademic language affected their use of words.