Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag. Därefter började de på en ny text. Före och efter interventionen testades elevernas ordavkodningsförmåga. Detta gjordes även med 26 elever i en kontrollgrupp som hade vanlig läsundervisning under samma period. Med hjälp av datoriserad variansanalys gjordes en jämförelse mellan gruppernas medelvärde på förtest och eftertest. Resultatet visar att undersökningsgruppens ordavkodningsförmåga förbättrades mer jämfört med kontrollgruppen, vilket pekar på att interventionen i undersökningsgruppen gav positiv effekt. Skillnaden mellan de båda gruppernas medelvärde är statistiskt signifikant på femprocentnivån p < .05. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv studerades även individresultat av ordavkodningstest för nio elever i undersökningsgruppen som inte kommit så långt som förväntat i sin läsutveckling. Tre elevers resultatökning var märkbar. De övriga sex gjorde tydliga förbättringar på flera test i förhållande till sitt utgångsläge, vilket talar för att lästräningen även gynnade deras ordavkodningsförmåga. Resultaten visar på att det är viktigt att de sex elevernas läsutveckling följs upp och vid behov möts med individanpassade åtgärder för att de ska kunna uppnå en säker och automatiserad ordavkodning. Slutsatsen utifrån studiens resultat blir att en intensiv period av upprepad läsning i helklass är väl värd att genomföra i skolans verksamhet. Detta arbetssätt främjar automatisk avkodningsfärdighet, vilket handlar om att omedelbart och utan ansträngning känna igen skrivna ord. Interventionen ger även lärare möjlighet att se hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling och en uppfattning om hur den enskilda eleven tillgodogör sig övning. Automatisering av ordavkodningsförmåga är en förutsättning för god läsförståelse, och automatisering kräver övning.

Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ”Hitta Ord” kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt.   Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning. Flash-cardsträningen utfördes i en-till-en-undervisning i 20 minuters långa arbetspass vid 10 tillfällen. Träningen planerades utifrån elevens närmaste utvecklingszon för att läraren skulle kunna stötta och motivera eleven att nå det uppsatta målet för lästräningen. Vid varje övningstillfälle utvärderade eleven och läraren elevens koncentration och motivation. Elevens resultat skrevs in i ett stapeldiagram för att eleven skulle kunna jämföra sina resultat och se sina framsteg.   Resultat: Alla eleverna förbättrade sin läshastighet på lästestet H4. Elevernas läshastighet på datorövningarna med flash-cardsträning visade också på ökad läshastighet. Elevernas avkodningsstrategi har förändrats väldigt olika. Några elever har fått en mer ortografisk läsning när det gäller ord med två och tre grafem och några till ord med fyra grafem.   Elevernas koncentration har ökat under interventionen enligt både elevens och lärarens utvärdering av varje träningstillfälle. Elevernas motivation har varit hög men varierat för någon enstaka elev vid några övningstillfällen.   Vårt resultat pekar på att datorlästräning med flash-cardsträning, som anpassas efter elevens läsnivå, kan utveckla elevens avkodningsstrategi från en långsam ordavkodning till en mer ortografisk läsning.

Syftet med arbetet var att studera effekten av intensivläsningsmetoden upprepad läsning och dess effekt för elevens avkodningsförmåga och läshastighet. Frågeställningarna studien utgått från är följande:   Hur kan intensivläsning utveckla elevernas avkodningsförmåga och därav öka elevernas läshastighet? Vilket resultat ger intensivläsningsmetoden för elevernas läshastighet? Hur upplever eleverna intensivläsningsmetoden?   För att få svar på ovanstående frågor genomfördes en intensivläsningsperiod med 8 elever från grundskolans årskurs 4–6. Intensivläsningsperioden omfattades av 10 enskilda träffar mellan pedagog och eleverna i interventionsgruppen. Utöver dessa elever fanns även en kontrollgrupp på 8 elever som endast genomförde två kvantitativa test. I resultatet av undersökningen visade alla elever i interventionsgruppen förbättrade resultat vid det avslutande ordavkodningstestet till skillnad från kontrollgruppen där resultatet var mer spritt. Genom kvalitativa intervjuer beskrev eleverna deras uppfattning av intensivläsningsmetoden. Genomgående märkte eleverna i interventionsgruppen positiva resultat.

Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten iLunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer föratt komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå poliseni det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom attanvända rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val somteoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnaderbland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras ocksåtidigare forskning och litteratur.Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser.Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagaroch månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra ochvissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer avinbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetnaungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott däromfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott därgärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrottstjuvarna.Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I defall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivtän då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola ochpolis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som ärlämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas.Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskiltutsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att riktaåtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder. / Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality ofLund. The local police are searching for more information and recommendationsto achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mappinganalysis to help the local police force in their crime prevention strategies. Thisanalysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries,using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with thetheory of rational choice. The study will also propose effective interventions; inconnection with these, previous research and literature is presented.By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows thatschools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months.Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless someschools are repeated victimized. In the discussion of the results three types ofburglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of thearea and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries wherelarge amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensivethan the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount ofgoods. Some types of burglary are more frequent than others and differentstrategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committingthe burglaries, deterrent effects can be more effective than if the sameinterventions were to target professional burglars. Partnership between the schoolsand the local police is important and it is central that the school is educated onwhich interventions are necessary. The intervention must be modified to the localcontext and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedlyvictimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study showsthe importance of focusing on repeatedly victimized properties and ofimplementing interventions immediately.

Sammanfattning/abstrakt Titel: ”Intensivläsning” - En interventions- och intervjustudie baserad på Wendickmetoden och upprepad läsning. An Intervention- and Interview Study based on the Wendick Model and repeated Reading. Författare: Brönmark, Margareta och Pedersen, Lena (2017), Speciallärarprogrammet: språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår studie bidrar med en kvantitativ undersökning av två olika intensivläsningsmetoder samt en kvalitativ undersökning av hur eleverna uppfattar sin läsning under intensivläsningsperioden. Det finns ett flertal undersökningar gjorda om intensivläsning men enligt vår kännedom har ingen tidigare jämfört de två olika metoderna; upprepad läsning och Wendick samt kombinerat det med elevernas synpunkter. Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra två olika alternativa arbetsmetoder för att öka läshastighet och ordavkodning hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill undersöka om intensiv lästräning under en begränsad period, för de elever som ännu inte har automatiserat sin avkodning, kan ge bättre resultat än den ordinära undervisningen. Vi vill ta del av hur eleverna uppfattar sin läsning före och efter perioden med intensivläsning samt deras motivation för att läsa. Vi avser även undersöka hur eleverna upplever sitt deltagande utanför klassrummet under interventionen.Preciserade frågeställningar  Hur förändras avkodningsförmågan för elever med långsam läshastighet genom att arbeta med intensivläsning?  Vilken av de undersökta metoderna ger bäst effekt för elevernas läshastighet?  Hur upplever eleverna sin läsning före och efter en period av extra lästräning?  Hur upplever eleverna arbetsmetoden intensivläsning genom en-till-en undervisning utanför klassrummet?TeoriVåra teoretiska perspektiv utgår ifrån ”The simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) vilken förklarar läsning som en produkt av avkodning och förståelse. Vi fördjupar oss mot utvecklingen av avkodningen samt dess betydelse för läsutvecklingen.Metod4Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt kvalitativa semistrukturerade elevintervjuer med elever i årskurs två. Interventionsgruppen omfattade 10 elever och jämförelsegruppen 11 elever. Urvalet gjordes utifrån det standardiserade testet Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). De elever som hade stanine 3 eller lägre fick möjlighet att deltaga. Varje deltagare i interventionen fick sammanlagt 20 individuella träningstillfällen. Studiens kvalitativa del är inspirerad av fenomenografin eftersom undersökningen syftade till att undersöka vilka uppfattningar eleverna hade av intensivläsningen.ResultatTestresultaten från interventionen behandlades kvantitativt och intervjuerna kvalitativt. Resultaten indikerar på att interventionen med Wendickmetoden och upprepad läsning har haft en påverkan på elevernas avkodningsutveckling. Dock var inte våra resultat signifikanta. Vi kan emellertid se en positiv trend som tillsammans med tidigare forskning tyder på att interventioner med intensivläsning är gynnsamma för elever med lässvårigheter. Medelvärdet vid för- och eftertestet visade att det hade skett en något större utveckling för de elever som arbetat med Wendickmetoden, dock icke-signifikant.I intervjuerna framkom det att eleverna i interventionsgrupperna till övervägande del var motiverade till att träna med metoderna. Alla elever som hade upprepad läsning i interventionen var positiva till metoden och upplevde den som motiverande. Bland de elever som arbetade med Wendickmetoden var det drygt hälften som var motiverade. Eleverna upplevde det positivt med en-till-en undervisning och kände sig inte exkluderade när de fick lämna klassrummet under interventionen.ImplikationerGenom vår intervention ser vi indikationer på att strukturerad och intensiv läsundervisning kan stödja elever med lässvårigheter. I vår funktion som speciallärare är det en metod att föredra att arbeta med intensivläsning enskilt med eleverna för att höja deras avkodningsförmåga.I vår nya roll som speciallärare behöver vi vara en resurs som tillsammans med klasslärarna och skolledningen ska arbeta förebyggande och pröva och utvärdera olika metoder som kan främja elevernas inlärning. Genom våra fördjupade kunskaper i språk-, skriv- och läsutveckling ska vi se till så att eleverna får det stöd de behöver för att komma vidare i sin utveckling. De insikter som vi har fått om intensivläsning från denna studie kommer att vara värdefull för oss i vårt framtida yrke som speciallärare.

Sammanfattning/AbstraktHylén Landström, Sophie (2016), ”Då känns det att jag kan läsa” – en läsintervention med upprepad läsning i helklass. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om en intensiv läsutvecklingsmetod som till skillnad från de flesta intensiva läsmetoder kan genomföras i helklass. Inkluderingsperspektivet betonas när alla elever, även elever i läs- och skrivsvårigheter, kan delta i interventionen. Läsning är en färdighet som kräver omfattande insatser för att utvecklas väl. Skolan har ett samhällsuppdrag att se till att barn och ungdomar utvecklar denna färdighet och inte hamnar i det utanförskap som bristande förmåga att läsa och skriva kan förorsaka.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka och tillföra fördjupad kunskap om en läsutvecklingsmetod med upprepad läsning som kan genomföras i grupp. Studien belyser lärares och elevers upplevelse av metoden samt elevers inställning till läsning. De eventuellt mätbara effekterna av metoden ska också undersökas. Mina frågeställningar är: Hur upplever elever och lärare läsmetoden 2x2 minuter? Vad berättar eleverna om sin inställning till läsning? Vilken effekt har läsmetoden på elevers läsförmåga?TeoriStudien grundar sig på kognitiv inlärningsteori, sociokulturella samt specialpedagogiska perspektiv. Inom kognitiv inlärningsteori som är relaterad till läsning och skrivning försöker man med olika modeller förklara vad som händer i hjärnan när man lär sig, tänker, läser och skriver. Hur elever lär sig läsa kombineras med det sociala samspelets påverkan på elevers inlärning och kunskapsutveckling.MetodStudien som genomförts är i huvudsak kvalitativ men har kvantitativa inslag. Elever och lärare har intervjuats i halvstrukturerade intervjuer under tiden läsinterventionen pågick. Före och efter interventionen fick eleverna göra ett H4-test vilket även en kontrollgrupp gjorde.3ResultatResultatet av studien visar att elever och lärare upplever att elevernas läsförmåga förbättras samtidigt som de inte påvisar någon mätbar signifikant skillnad mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp i lästesten. Det sociala samspelet mellan eleverna under interventionen visar sig vara betydelsefullt, de betonar vikten av att lyssna på varandra och hjälpas åt med svårigheter i texten. Det individanpassade valet av böcker med lagom svårighetsgrad visar sig vara betydelsefullt. Illustrationer som stödjer texten förhöjer läsupplevelsen enligt eleverna. Lärarna berättar att en av metodens fördelar är att även elever i läs- och skrivsvårigheter deltar, inkluderade i gruppen. De poängterar dock att en del elever behöver en-till-en undervisning. Elevintervjuerna visar inte på ett genuint läsintresse utanför skolan. Läsning kopplar eleverna till att kunna göra praktiska saker i framtiden. Elevernas berättelser visar att de upplever förbättring av sin läsförmåga i form av ökat läsflyt vilket kan ha en motivationshöjande effekt och öka läsintresset.ImplikationerMed läsinterventionen 2x2 minuter är undervisningen anpassad till ett relationellt perspektiv där alla elever är socialt, didaktiskt och rumsligt inkluderade. Interventioner med upprepad läsning i helklass kan vara en del av skolors förebyggande RTI-arbete. I steg 1 handlar det om ett förebyggande arbete där lärare och speciallärare har ett nära samarbete och följer elevers läsutveckling noga. Tidigare forskning visar att tidiga förebyggande insatser är en betydelsefull del av det specialpedagogiska arbetet och för elever med risk att hamna i läs- och skrivsvårigheter kan de innebära en god utveckling av läsfärdigheten. Specialläraren har en viktig stödjande och utvecklande funktion på skolorna när det gäller elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Inkludering, helklass, läsflyt, läsintervention, upprepad läsning

Syftet med studien är att undersöka möjlig utveckling hos elever gällande avkodningsförmåga, läsförståelse och motivation till läsning vid upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter. Studien innefattar kvantitativ och kvalitativ metod. Upplägget är gjort med utgångspunkt i klassisk experimentell design, med interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionen omfattar 12 elever från två skolor i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervju med eleverna i interventionsgruppen före och efter interventionen. Upprepad läsning innebär i studien att elever i par, vid tre tillfällen i veckan, läste samma skönlitterära text upprepade gånger för varandra tillsammans med speciallärare. Interventionen omfattar elever i avkodningssvårigheter, vilka lästränade vid 18 tillfällen i 10-15 minuter. Texter som användes valdes ut med hänsyn till den enskilde elevens läsförmåga.  Resultatet visar att interventionen med sex veckors upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter hade positiva effekter på elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Både interventionsgruppen och jämförelsegruppen visar på ökade resultat. Emellertid är skillnaden mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp beträffande läsförståelse inte lika markant som vid avkodning. Vid jämförelse av intervjusvaren före och efter interventionen framkommer generellt inga tydliga förändringar.

This study examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two intervention groups were identified with three students in each class and two corresponding control groups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre- and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Intensive training of reading fluency for students with reading difficulties - A study of decoding training and morphological awareness training in small group in grade 3. This stydy examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two interventiongroups were identifies with three students in each class and two corresponding controlgroups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?