Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

Upp till 20% av alla barn drabbas av någon form av läs- och skrivsvårigheter. För kunna utvärdera de interventioner och anpassningar som skolan gör för dessa barn behövs valida och reliabla testinstrument. Studien avser bidra med normeringsdata samt information kring eventuell igenkänningseffekt/övningseffekt för mellanstadieelever avseende ordavkodningstesten A1-A4. Sammanlagt deltog 77 elever från 2 grundskolor. Samtliga deltagande elever genomförde alla fyra ordavkodningstester. Testordningen varierades mellan varje elev. En signifikant skillnad i svårighetsgrad mellan A1, A2, A3 och A4 hittades. A1 visade sig vara signifikant lättare än A2 och A4. Det gick däremot inte att fastställa någon signifikant igenkänningseffekt/övningseffekt. Det förelåg en signifikant resultatskillnad mellan årskurserna 4 - 5 och 4 - 6. Däremot var inte resultatskillnaden mellan årskurs 5 och 6 signifikant. Resultaten antyder en viss skillnad i svårighetsgrad mellan de olika deltesten, vilket påvisar att testen kan behöva justeras något för att kunna användas som parallelltest. / Up to 20% of all children suffer from some variety of reading or writing disability. To be able to evaluate the interventions and adaptations the school makes for these children, valid and reliable test-instruments are needed. This study intends to contribute with standardization data and information about recognition effect and/or practice effect for students in grade 4, 5 and 6, regarding the word decoding tests A1-A4. A total of 77 students from 2 different schools participated. All participating students completed all four word decoding tests. The order of the tests was varied between students. A significant difference in difficulty between A1, A2, A3 and A4 was found. A1 proved to be significantly easier than A2 and A4. It was not possible to determine a significant recognition effect and/or practice effect. There was a significant difference in results between the 4th and 5th grade and the 4th and 6th grade. The difference in results between the 5th and 6th grade was not significant. The results of this study indicate a slight difference in difficulty between the tests, which prompts the need for further adjustment in each subtest for proper use as parallel tests.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdnadshavares syn på läsläxor isvenskämnet i årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar framställts. Den första frågeställningen är vad vårdnadshavare tror att syftet med läsläxan är. Den andra frågeställningen är hur vårdnadshavare upplever genomförandet av läsläxan. Det empiriska materialet samlades in med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som vårdnadshavare på två olika skolor och i fyra olika klasser har fått delta i, samt med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva vårdnadshavare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, ett snöbollsurval och ett målinriktat urval för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra. Resultatet i studien visar att vårdnadshavare har olika syn på läsläxan. Dock upplever majoriteten att läsläxan saknar variation både till innehåll och form. Studiens slutsats är att vårdnadshavare i denna studie ser läsläxans genomförande som konflikt fylld och svår att få in i vardagen. Däremot ser vårdnadshavare att läsläxan kan bidra med inblick i barnens läsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about guardians` perspectives on homework in the Swedish subject in Primary Years 1–3. The study has two main questions to achieve the purpose of this study: What do the guardians believe to be the purpose of the reading homework and how do the guardians perceive the implementation of the reading homework? The empirical data were collected using a quantitative method through a survey in which guardians from two different schools and four different classes participated, as well as with a qualitative method through semi-structured interviews with eleven guardians. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a snowball selection and a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective, where learning occurs in interaction with others. The results of the study show that guardians have different views on the reading homework, however the majority feel that the reading homework lacks variety in both content and form. The study´s conclusion is that guardians in this study see the implementation of the reading homework as filled with conflicts and difficult to integrate into everyday life. However, guardians also see that the reading homework can contribute with insight into the children´s reading development.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

Läsförmågan hos elever i svenska skolan sjunker och alla elever som kommer till mellanstadiet har inte utvecklat en automatiserad avkodningsförmåga. En begränsad avkodningsförmåga som kvarstår ända upp till mellanstadiet kan leda till svårigheter att inhämta kunskaper i skolans samtliga ämnen eftersom läsningen behövs för attlära genom läsning. Elever på mellanstadiet behöver därför erbjudas strukturerad avkodningsträning, något som inte alltid görs delvis på grund av avsaknad avspecialpedagogiska resurser, träningstid och kompetensbrist. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en undervisningsdesign som erbjuder strukturerad avkodningsträning i RtI-modellens lager 1 på mellanstadiet kan ge positiv effekt på samtliga elevers avkodningsförmåga. Eftersom studier visat att en förbättrad avkodningsförmåga även kan förbättra läsförståelsen mäts även denna förmåga. I studien, som omfattade 16 strukturerade träningspass i par under fyra veckor, ingick 62 elever i interventionsgruppen och 18 elever i jämförelsegruppen. Studien hade en mixed-methods design där effekten av avkodningsträningen i interventionen analyserades kvantitativt och de deltagande lärarnas upplevelser analyserades kvalitativt. Resultaten har visat att undervisningsdesignen Parläsning i helklass på mellanstadiet haft positiv effekt på avkodning och att den är användbar. Studien visade även att undervisningsdesignen kräver pre-test och post-test för att upptäcka och erbjuda elever med misstänkta läs- och skrivsvårigheter insatser enligt RtI-modellens olika lager.

Vilken påverkan som upprepad rengöring av rostfritt stål 316L inom livsmedelsindustrin har gällande dess ytegenskaper, grad av metallfrisättning och korrosionsbeteende är delvis outforskat. Vid rengöring skapar en förhöjd temperatur, olika pH-värden hos rengöringsmedlen och kloridjoner (Cl-) från kranvatten eller desinfektionsmedel en potentiellt korrosiv miljö. Felaktiga rengöringsmetoder kan öka risken för lokal korrosion, såsom gropkorrosion, vilket även påverkar metallfrisättningen under produktion och transport. Därför är det viktigt för livsmedelsindustrin att ha pålitlig information om hur upprepad rengöring påverkar ytegenskaperna, graden av metallfrisättning och förändringar i korrosionsmotstånd för att säkerställa en säker produktionsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökta effekterna av upprepad rengöring av rostfritt stål av typ 316L som används för att processa livsmedel. Genom att undersöka effekter av de individuella rengöringsmedlen, H2O2, NaOH, HNO3, och CH3CO2OH, var för sig samt i en sekvens (relevant för industriellt bruk) tillhandahölls information om förändringar i ytoxiden relaterat till användning av de olika kemikalierna.  Resultaten visar att upprepad rengöring förändrar den kemiska sammansättningen av ytoxiderna på den rostfria stålytan (XPS) efter individuell exponering för NaOH, HNO3 och den sekventiella metoden, men visade på ingen betydande skillnad efter individuell exponering för H2O2 eller CH3CO2OH. Ingen betydande förändring i ytmorfologi kunde heller observeras (LOM). En högre mängd frisatt metall observerades i NaOH, HNO3 och den sekventiella rengöringsmetoden jämfört med H2O2, och CH3CO2OH (AAS).  En uppskattning av de tvättade ytornas korrosionsbeteende i kontakt med livsmedel erhölls genom elektrokemiska tester i citronsyra och artificiellt kranvatten. Resultaten visade att rostfritt stål 316L efter upprepad rengöring hade en högre benägenhet för gropkorrosion vid kontakt med artificiellt tappvatten (PDP). Skillnaden i den passiva ytoxidens elektrokemiska egenskaper hos det rengjorda rostfria stålet 316L var liten vid simulering av livsmedelskontakt (EIS). / The influence of repeated cleaning of 316L stainless steel in the food industry is not fully understood in terms of surface properties, metal migration, and corrosion behavior upon repeated contact with food stuffs during production. During cleaning, high applied temperatures, different pH of the cleaning agents, and presence of chloride ions (Cl-) from e.g. the tap water, food stuff or disinfectants create a potentially corrosive environment. Improper cleaning procedures used to clean 316L stainless steel may increase the susceptibility of localized corrosion, such as pitting corrosion, affecting the metal migration during food production and transport. Improved understanding of how repeated cleaning treatments affect the surface properties, extent of metal migration, and the corrosion performance is, hence, vital for the food industry in order to ensure a safe production environment.  In this study, effects of repeated cleaning through different cleaning procedures provided by the industrial partners were investigated for 316L stainless steel (SS). The surface properties after repeated cleaning using five different cleaning procedures, four single solution procedures H2O2, NaOH, HNO3 and CH3CO2OH, and one sequential procedure including the four solutions in sequence, were further studied in the simulation of food contact using citric acid and artificial tap water.  From the results it was evident that the repeated cleaning procedures changed the surface oxide composition of 316L SS (determined by means of XPS) after exposure to NaOH, HNO3 single solution cleaning and the sequential cleaning procedures but no significant changes could be observed after cleaning in H2O2 and CH3CO2OH separately. No significant difference in surface morphology was observed when comparing samples before and after repeated cleaning (by means of LOM).  A higher amount of released metals was observed in the cleaning solutions from single NaOH solution, single HNO3 solution, and the sequential cleaning procedures (using AAS) compared with H2O2 and CH3CO2OH. After repeated cleaning, the electrochemical test (by means of PDP) results showed a somewhat greater tendency of 316L SS for pitting corrosion in contact with artificial tap water compared with citric acid. The observed differences in electrochemical properties of the passive film on the cleaned 316L SS was minor in the simulation of food contact applications (by means of EIS).

Ungefär 20% av befolkningen uppfyller kriterier för läs- och skrivsvårigheter. För att kunna hjälpa elever som uppvisar svårigheter av denna typ behövs reliabla och valida testinstrument. LäSt är ett normerat svenskt lästest som är väl använt på nationell basis i syfte att mäta barns förmåga till ordavkodning. Avkodning innefattar en koppling mellan enskilda bokstäver och ord till deras korrekta språkljud vid uttal, och utgör således en central teknisk del av läsning. Evidens finns för att olika typer av psykologiska test, däribland lästest, uppvisar en igenkänningseffekt varigenom elevers prestation på dessa test ökar till följd av upprepad administrering. Syftet med den aktuella studien är att undersöka huruvida LäSt uppvisar en igenkänningseffekt vid upprepad administrering till ett urval av elever i årskurs 4 och 6.  Sammanlagt deltog 92 elever från 4 skolor i Sverige. De genomförde LäSt vid tre separata tillfällen under ett tidsintervall på 8 veckor. Testning 1 skedde vid vecka 1, testning 2 skedde vid vecka 2, och testning 3 skedde vid vecka 8.  En signifikant igenkänningseffekt hittades som tyder på att elevers resultat på LäSt förbättrades över tid. Det fanns ingen skillnad i igenkänning mellan pojkar och flickor, elever i årskurs 4 och årskurs 6, eller enspråkiga och flerspråkiga elever. En signifikant skillnad i igenkänning fanns mellan de elever som hade allra lägst avkodningsförmåga (poor decoders)och de elever som hade en mycket hög avkodningsförmåga (good decoders). Poor decoders uppvisade en starkare igenkänning på deltestet ord än good decoders. Ingen sådan effekt fanns för deltestet non-ord.  Dessa resultat indikerar att elevers prestation på LäSt kan förbättras över tid till följd av igenkänning av testmaterialet. Detta påverkar hur man bör tolka individers resultatutveckling vid upprepad testning och hur ofta det är lämpligt att använda LäSt på en och samma elev. Dessa resultat och deras implikationer diskuteras i relation till tidigare forskning. / Approximately 20% of the population suffer from a reading- or writing disability. In order to aid students with such disabilities reliable and valid reading tests are warranted. LäSt is a Swedish standardised reading test currently well-used nationally to measure children’s ability to decode words. Decoding encompasses the making of connections between single letters and words and their correct sounds, and therefore constitutes a central technical aspect of reading. There is evidence to show that some common psychological tests, including reading tests, display a retest-effect, whereby individual’s results increase over time as a result of repeated test administration. The aim of the current study is to investigate whether such a retest-effect is pronounced when LäSt is repeatedly administered to a sample of students in year 4 and 6.  In sum, 92 students from 4 different schools in Sweden took part in the study. They completed LäSt at three separate times during a time interval of 8 weeks. Testing 1 was completed in the first week, testing 2 was completed in the second week, and testing 3 was completed in the eight week.  A significant retest-effect was found indicating that students’ results on LäSt increased with each administration. There was no difference in retest-effect between boys and girls, students in year 4 and year 6, or monolingual and multilingual students. A significant difference emerged between students who had a very low word decoding ability (poor decoders) and those who had a very high word decoding ability (good decoders). Poor decoders showcased a stronger retest-effect on the sub-test Words than good decoders. No such effect was found for the sub-test Non-words.  The current results indicate that repeated testing with LäSt yields improved results over time due to familiarity. These findings have implications for how one should interpret students’ test scores over time, as well as how often LäSt should be administered. The findings and their implications are further discussed in relation to previous research.