Videostreaming har under de senaste åren blivit allt mer populärt. Marknadsledande är företaget Netflix med över 100 miljoner användare där individer av generationen millennials är vägledande. Streamingbranschen har med tillväxt i antalet användare även sett en tillväxt i aktörer som tillhandahåller videostreamingmaterial. Med den ökade konkurrensen har även behovet av en lojal kundbas stegrat. Därmed föreligger ett behov av förståelse för kundlojalitet bland streaminganvändare. Tidigare forskning inom kundlojalitet på streamingmarkanden är bristfällig, likväl är tidigare forskning inom området hur en marknadsstrategiförändring påverkar kundlojalitet otillräcklig. Vi har i syftet att berika detta förskningsgap genomfört en kvalitativ undersökning i hur en marknadsstrategiförändring i Netflix påverkar kundlojaliteten. Denna marknadsstrategiförändring innebär ökade satsningar på originalproduktion och breddning av streamingutbud. Undersökningens resultat har analyserats utifrån hur påverkande faktorer till lojalitet har förändrats sedan marknadsstrategiförändringen. Denna analys utgår från ett teoretiskt ramverk av Dick & Basu (1994). Vi finner att individer ur generationen millenials överlag har blivit mer lojala till Netflix sedan deras marknadsstrategiförändring startade.

I en tid med stora flyktingströmmar nås vårt land av allt fler människor med ett annat modersmål än svenska. Då det råder konsensus kring att språket är en av de viktigaste nycklarna till integration i det svenska samhället ställs allt högre krav på att kunna erbjuda en effektiv undervisning i svenska som andraspråk. Upprepad  lästräning anses  vara en effektiv metod för att öka ordavkodningshastigheten hos elever med svenska som modersmål.   I den här studien undersöktes hur metoden med upprepad intensiv lästräning påverkade svenska som andraspråkselevers ordavkodningsförmåga. Elva elever i år nio som vistats i Sverige i mindre än ett års tid fick under tre veckor, dagligen i femton  minuter, läsa en ny text högt för sin klasskamrat tre gånger. Ett standardiserat test med fem delmoment som mäter bokstavs och ordavkodningsförmåga utfördes vid studieperiodens början och slut. Det fanns en stor spridning bland eleverna i deras ordavkodningsförmåga, som säkert till viss del hängde ihop med  hur länge de vistats i Sverige, men alla elever förbättrade sina testresultat efter perioden med intensiv upprepad lästräning.   Sammanfattningsvis indikerar således denna studie att själva metoden med intensiv upprepad läsning kan ha positiva effekter på ordavkodningsförmågan även hos elever med svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med division och vilka räknemetoder de väljer att använda i undervisningen. Syftet är även att få kunskap om vilka räknemetoder elever väljer att tillämpa. Studiens resultat har framkommit genom observationer, intervjuer med lärare och elever samt elevers lösningar av divisionsuppgifter.   Studiens resultat visar att lärare väljer att tillämpa laborativt material i undervisningen för att konkretisera matematikundervisningen om division. De påpekar vikten av att arbeta praktiskt för att elever ska få bättre förståelse för räknesättet. Lärarna anser att diskussion och samtal, både enskilt, i grupp och i helklass, gynnar elevers förståelse för division. De räknemetoder lärare väljer att tillämpa i sin undervisning är upprepad addition, sambandet mellan division och multiplikation samt kort division.   Studien visar att elever väljer att använda de metoder som de får ta del av i undervisningen. Detta syns tydligt då varken upprepad subtraktion, trappan eller liggande stolen tillämpas av lärare eller elever i årskurs 3. Elever tänker för det mesta division som delningsdivision, vilket även lärare väljer att lägga fokus på i sin undervisning. Lärare anser att både innehållsdivision och delningsdivision ska finnas i undervisningen, dock namnger de inte de olika tankesätten av den orsaken att det kan förvirra eleverna och försvåra förståelsen.

This study examines how attitudes in middle age individuals affect information processing regarding factual information by using the method repeated retrieval. The study consisted of a questionnaire to establish participants environmental attitudes. This was followed by a training program with environmental information presented with repeated retrieval, which is a well established learning method. Lastly, the participants conducted a test to observe knowledge gained from the training. The study consisted of 32 participants (17 men, 14 women, one “other/do not wish to say”, M=53.84, age span 37-77). The questions in the questionnaire represents categories of attitudes towards the environment. The categories used in this study is referred to as Viewpoint, Scepticism, Behaviour, and Willingness. These were the independent variables. The score from the test, Test score, was the dependent variable. A hierarchical multiple regression was conducted showing model significance but none of the regressors were independently significant. This might be because of highly correlated regressors. However, a trend indicated that a high score in Scepticism, being more sceptical, might have led to a decrease in Test score.  A correlational analysis was conducted to see if the regressors were highly correlated. The results showed that Test score correlated significantly negative with Scepticism and significantly positive with Willingness and Behaviour. This might indicate that a negative attitude, Scepticism, could affect the learning process negatively while positive attitudes, Willingness and Behaviour, could affect the learning process positively. Because of the small sample size this is seen as a trend and more research is needed. / Denna studie undersöker hur attityder hos individer i medelåldern påverkar informationsbearbetningen med avseende på faktabaserad information. Detta genom att använda metoden upprepad återhämtning (repeated retrieval). Studien bestod av ett frågeformulär för att fastställa deltagarnas attityder kring miljön. Detta följdes av ett träningsprogram med information om miljöförändringar som presenterades med repeated retrieval, som är en väletablerad inlärningsmetod. Slutligen genomförde deltagarna ett test för att observera kunskapen som erhållits från träningsprogrammet. Studien bestod av 32 deltagare (17 män, 14 kvinnor, en "annan / vill inte säga", M = 53,84, åldersspann 37–77). Frågorna från frågeformuläret representerar olika kategorier av attityd kring miljöfrågor. De kategorier som användes i denna studie refereras till Viewpoint, Scepticism, Behaviour, och Willingness. Dessa kategorier var de oberoende variablerna. Poängen från testet, Test score, var den beroende variabeln. En hierarkisk multipel regression genomfördes som visade modellsignifikans men ingen av regressorerna var enskilt signifikanta. Detta kan ha berott på att regressorerna hade en hög korrelation. En trend indikerade emellertid att en hög poäng i Scepticism, att vara mer skeptisk, kan ha lett till mindre poäng på testet. En korrelationsanalys genomfördes för att se hur mycket regressorerna korrelerade. Resultaten visade att Test score korrelerade signifikant negativt med Scepticism och signifikant positivt med Willingness och Behaviour. Detta kan indikera att en negativ inställning, Scepticism, kan påverka inlärningsprocessen negativt medan positiva attityder, Willingness och Behaviour kan påverka inlärningsprocessen positivt. På grund av en liten urvalsstorlek ses detta endast som en trend och mer forskning behövs.

Syftet med den här studien är att undersöka och kritiskt granska de illustrativa representa­tionerna i Favorit Matematik 2A och Eldorado 2A, inom momentet multi­plikation. Genom begrepp från variationsteorin analyseras illustrationer och hur dessa samspelar för att synliggöra vanliga svårigheter inom multiplikation. Med utgångs­punkt i variationsteorin har illustrationerna analyserats utifrån de fyra variations­mönstrena; kontrast, separation, generalisering och fusion. Resultatet av studien visar att det förekommer flest informativa illustrationer i de två analyserade läroböckerna. Det framkommer också att de vanligaste variationsmönstren i informativa och mixade illustrationer är separation och generalisering. Utifrån studiens analys och diskussion framkommer det att båda läroböckerna använder illustrationer som främjar ett additivt tänkande, men endast en av läroböckerna använder sig av någon slags multiplikativ illustration som uppmanar till ett multiplikativt tänkande. Slutsatsen av studien är att läroböckerna använder sig av olika illustrationer, trots att de ska för­medla samma lärandeobjekt. Det bidrar till att olika variationsmönster kan uppstå och därigenom sker lärandet på olika sätt. Likaså kan en slutsats dras utifrån att inte alla illustrationer innehåller ett variationsmönster, illustrationen kan dock ändå bidra till lärande.

Syftet med studien är att undersöka om utveckling kan ske hos elever gällande läsflyt och läsförståelse vid upprepad läsning i en till en undervisning. Studien innehåller kvantitativ och kvalitativ metod. Interventionen omfattar 18 elever från två årskurser på samma skola i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervjuer med eleverna i interventionsgruppen. Intervjuerna gjordes efter interventionens slut. Upprepad läsning i denna studie innebar att eleverna, vid tre tillfällen i veckan, en till en undervisning, läste texter och svarade på tillhörande frågor. Texterna som användes var skönlitterära, korta och innehöll vardagsnära händelser. Resultatet visar att interventionen med totalt 10 veckors upprepad läsning i en till en undervisning och till viss del i grupp, i två perioder, hade positiva effekter på elevernas läsflyt och läsförståelse. Under tre veckor fick 8 av de 18 eleverna upprepad läsning i grupp. Vid intervjusvaren framkom att de flesta eleverna upplevt interventionen positivt.

Denna studie har genomförts med elever i årskurs fem från två olika skolor i mellerstaSverige. Studien syftar till att undersöka hur effektiv metoden upprepad läsning egentligen ärför att öka elevers läsflyt (läshastighet och korrekthet). För att kontrollera effekten avupprepad läsning har en jämförelsegrupp använts som fått samma läsdos men istället lästenligt metoden kontinuerlig läsning. Studien har en kvantitativ metodansats och hargenomförts med en experimentell design där för- och eftertest använts för att samla in empirinsom ligger till grund för resultat och analys. 31 elever har deltagit i studien, varav 16 elever iinterventionsgruppen (upprepad läsning) och 15 elever i jämförelsegruppen (kontinuerligläsning). Urvalet baserades på resultat från lästester som genomfördes med samtliga elever iårskurs 5 på de aktuella skolorna. Eleverna som valdes hade en läshastighet under förväntadnivå för årskurs 5. Elever som ännu inte automatiserat fonem-grafem kopplingen valdes bortdå dessa elever behöver en annan typ av insats. Totalt planerades 15 lästillfällen och elevernasnärvaro varierade från åtta tillfällen till full närvaro. Eleverna har även fått genomföra enenkät om metoden efter avslutad lästräning. Resultatet visar att eleverna i både interventionoch jämförelsegruppen har utvecklat sitt läsflyt. Det finns dock ingen skillnad mellan de bådagruppernas resultat och slutsatsen är därför att upprepad läsning inte är en mer effektiv metodför att öka elevers läsflyt. Eleverna upplevde den kontinuerliga läsningen som mer positiv.Eftersom läsflytet ökade hos eleverna i båda grupperna skulle träning med denna metod varaatt föredra då läsmotivation är gynnsamt för en god läsutveckling.

Den här studien ska öka kunskaperna kring vilka förklaringsmodeller som finns för multiplikation i vanliga läromedel idag. Det är viktigt hur multiplikation presenteras för eleverna. Forskning visar att metoden upprepad addition ofta ger eleverna felaktiga föreställningar om hur multiplikation ska räknas. Det kan försvåra elevernas progression inom multiplikation i förhållande till bland annat högre tal och reella tal. Vår studie hanterar två vanligt förekommande läromedel i Sverige, Favorit matematik och Prima matematik. Studiens metod är innehållsanalys, där en del är kvalitativ, med en tematiskanalysmall och den andra kvantifierar data av uppgifter i läromedlen i relation till forskningsfrågorna. Resultaten visar att det framför allt är de linjära modellerna som förklarar metoden upprepad addition och som används vid introduktion i läromedlen. Det visar att Prima matematik har en högre andel multiplikativa övningar än Favorit matematik. Båda läromedlen har låga andel additiva- och multiplikativa övningar i förhållande till tabellträning. Slutsats i studien är att läromedlen riskerar att leda eleverna in i en återvändsgränd med felaktig bild av multiplikationens struktur. Konsekvenserna av dessa resultat kan bli att eleverna får problem med uträkning av svårare multiplikationsuppgifter i de högre årskurserna.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.   Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.   Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.   Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.

Denna studie undersöker direkt effekt av testning för motoriskt utförda handlingsfraser eftertvå veckor. Studien omfattar trettioen försökspersoner (N=31), 18 kvinnor och 13 män.Försökspersonerna är studenter från Örebro Universitetet. För att utföra experimentetanvänds dataprogrammet E-Prime. Försökspersonerna får lära sig 48 olika handlingsfraser,till exempel ”lyft glaset”, samtidigt som de utför fraserna motoriskt. Resultatet visar att detfanns en direkt testeffekt för motoriskt utförda handlingsfraser efter två veckor. / This study investigates direkt testing effect for self-performed actions after two weeks. Studyincludes 31 participants (N=31) 18 women and 13 men. Participants are students at ÖrebroUniversity. The computer program E-prime is used to carry out the experiment. Participantslearns 48 action phrases . One example of an action phrase is ”lift the glass” and this actionevent is self- performed at the same time. Result shows that there is an direkt testing effect onself-performed action events after two weeks.