Bakgrund: Demens är den fjärde största folksjukdomen i Sverige. Ofta behandla demens med läkemedel för Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia (BPSD) som ger olika biverkningar. Det finns ett stadigt samband mellan umgänge med djur och livskvalitet där termer som återhämtning, trivsel och stressreduktion räknas in. Alternativa metoder som djur i omvårdnaden av personer med demens bör därför övervägas för att förbättra dementas livskvalitet. Syfte: Att beskriva forskning om djur i omvårdnad av personer med demens och hur det kan förbättra deras livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt där resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Psychinfo och Web of Science publicerade mellan 2011-2016. Nio av artiklarna var kvantitativa, en var kvalitativ. Resultat: Deltagarnas emotionella och kognitiva status påverkades av umgänge med djur. Glädje var en känsla som uppstod och som sedan resulterade i att deltagarna log. Depression och nedstämdhet påverkades i en positiv riktning i flera studier där djur implementerats i omvårdnaden, motivation till att delta i aktiviteter och genomföra dagliga sysslor likaså. Slutsats: Djur i omvårdnaden hade en positiv inverkan hos personer med demens och att livskvaliteten främjades genom att djur, främst hundar, förbättrade olika faktorer hos personer med demens. / Background: Dementia is the fourth largest national disease in Sweden. Dementia is often treated with medications for Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia (BPSD) giving different side effects. There is a firm link between socializing with the animals and quality of life where terms such as recovery, wellbeing and stress reduction are included. Alternative methods such as animals in the care of people with dementia should be considered to improve the demented quality of life. Aim: To describe research on animals in the care of people with dementia and how it can improve their quality of life. Methods: A literature review in which the outcome were based on ten scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed, Psychinfo and Web of Science published between 2011-2016. Nine of the articles had a quantitative approach, one had a qualitative approach. Results: The participants' emotional and cognitive status were influenced by association with animals. Joy was a feeling that arose which resulted in that the participants smiled. Depression and depressed moods were affected in a positive direction in several studies in which animals were implemented in the care, motivation to participate in activities and carry out daily chores as well. Conclusion: Animals in the care had a positive effect in people with dementia and the quality of life encouraged by animals, mainly dogs, improved various factors in people with dementia. / <p></p><p></p><p></p>

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården. Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har. Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar. Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa. Terapin, oavsett djurart och utformning hade en stressreducerande och avslappnande effekt på studiedeltagarna. Detta antas bidrar till den reducerade symtomproblematiken som de upplevde. Den positiva effekten varade framförallt under tiden för terapins genomförande. Även personalen upplevde en minskad stress och en ökad känsla av tillfredställelse med sitt arbete, vilket kan ha bidragit till terapins effekt på deltagarna. Slutsats: Individanpassad djurassisterad terapi kan ha god effekt som en kompletterande behandling på patienters upplevda hälsa i de fall där patienten är öppen för att delta i denna form av terapi. / Background: A basic emotional need of humans is physical touch, which in certain disease states may be difficult to satisfy in healthcare. The effect of physical touch reduces stress and enables humans to become more relaxed, the same effect may be attained by a physical encounter with an animal. Animal-assisted therapy, also referred to as pet therapy can be used as a complementary treatment in healthcare. Aim: To describe the species used in animal assisted therapy, in which way they can be used in the care of rehabilitation and habilitation of patients. A further aim was also to describe if it has an effect on human health, if so, what effect it has. Methods: A literature review, with 11 articles from the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Main results: Most animal species can be used for animal assisted therapy in both mental and physical health. The therapy, regardless of species and design had a stress-reducing and relaxing effect on study participants. This is believed to contribute to the reduction of symptoms they experienced. The positive effect lasted especially during the time of the therapy's intervention. The staff experienced a reduced stress and increased feelings of satisfaction with their work, which may have contributed to the therapy's effect on participants. Conclusion: Personalised animal assisted therapy may be effective as an adjunctive treatment in patients' perceived health in cases where the patient is open to participate in this form of therapy.

Bakgrund Antalet barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i Sverige. Många av dessa barn mår inte så bra. Ångest, oro och deprssion är vanligt förekommande. Behandlingen av dessa barn fokuserar på att dämpa symtom, och det finns utrymme för fler typer av behandlingar som optimerar barnens hälsa. Terapihund som behandlingsintervention förekommer på relativt bred front inom andra patientgrupper och har potential att användas av sjuksköterskan som ett verktyg i hennes omvårdnadsarbete.   Syfte Syftet var att beskriva effekter och upplevelser av omvårdnad med terapihund för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Daabaassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes under april 2017 i PubMed, CINAHL och PsychInfo. Tjugoen artiklar inkluderades i resultatet efter granskning och analys. Resultat Tre relevanta teman med respektive underrubriker identifierades udner analysprocessen. 1. Psykiska effekter och upplevelser (stress, trygghet och säkerhet, ångest och utåtagerande beteende, psykiskt välbefinnande, social interaktion, familj och omgivning). 2. Fysiska effeker (sömn, aktivitet och motorik). 3. Upplevda farhågor, förväntningar och nackdelar (tid och arbete, ekonomi och oro för barnets känslomässoga anknytning). Positiva effekter och upplevelser återfanns nder samtliga teman. Ytterst få nackdelar kunde noteras. Slutsats Genom att fler sjuksköterskor får kännedom om hundterapi som behandlingsmetod kan metoden användas av fler och bättre helhetshälsa för dessa barn uppnås. Detta eftersom flera fynd i form av positva upplevelser och effekter beskrivits som visar att terapihund kan vara en positiv intervention i familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bakgrund: Demenssjukdomar är obotliga sjukdomar där omvårdnadsåtgärder harhög prioritet i behandling av sjukdomsbilden. Djurassisterad terapi (DAT) är enomvårdnadsåtgärd vars effekter länge har diskuterats och tvistats om.Socialstyrelsen anser att effekterna av DAT inte är tillräckligt entydiga.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa effekterna av DAThos personer med demenssjukdom.Metod: Författarna valde att göra en kvantitativ litteraturstudie där primärdatanskategorier sammanställdes i tabellform så att deras resultat kunde extraheras ochsammanställas. Alla utvalda studier kvalitetsgranskades av författarna till att hållamedel-, till hög kvalitet. Författarna använde databaserna CINAHL(omvårdnadsinriktad), PubMed (medicinskt inriktad) och PsycInfo (psykologisktinriktad) för att söka efter primärdata.Resultat: DAT med vårdhund har visat sig kunna ge ett hormonellt svar som börkunna ses i symtomen hos den demenssjuke personen. Trots att DAT har lovanderesultat hormonellt, så kunde inte resultat entydigt visa en förbättring i desammanlagda livskvalitetsbedömningarna. Områden som visar lovande resultat ärminskad utsöndring av stressrelaterade hormoner, balansförbättring, förbättring avsociala interaktioner och prevention av förvärrande av depressiva symtom.Konklusion: En vårdhund som omvårdnadsåtgärd för personer meddemenssjukdom har fler positiva effekter än negativa, detta tyder på att enframtida potential för DAT som omvårdnadsåtgärd för personer med endemenssjukdom finns. DAT har effekter på hormonella / endorfinnivåer ikroppen. Det är dock inte tydligt om alla dessa positiva effekter har en påverkanpå den demenssjukas livskvalitet. DAT med vårdhund bör ses som ettkomplement till andra omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom. / Background: Dementia diseases are incurable where nursing has a high prioritywhen treating the symptoms of these diseases. Animal Assisted Therapy (AAT) isa form of nursing and the effects have been debated for some time. The NationalBoard of Health and Welfare in Sweden says that the data in this field is notconclusive.Objective: The objective of this study was to compile the effects of AAT onpeople with dementia.Methods: The authors chose to do a quantitative literature study where the datawas compiled in a table so that the findings could be extracted and complied. Allthe chosen studies went through a quality control done by the authors and werefound to have a grading quality of average or above. The authors used threedatabases CINAHL (nursing oriented), PubMed (medical oriented) and PsycInfo(psychological oriented) to find the data that this study is based on.Findings: AAT with a dog has shown to give a hormonal response that should beseen in the symptoms of dementia. Despite this, no conclusive findings could beseen in total quality of life improvements. Areas with promising results were thedecreases in stress hormonal response, better balance, better social interactionsand prevention in the worsening of depression symptoms.Conclusion: A therapy dog during nursing of people with dementia has morepositive effects than negative, this could mean that AAT has potential for peoplewith a dementia disease in the future. AAT has effects on hormones andendorphins in the body. Despite this, AATs effects on the quality of life forpeople with dementia is still inconclusive. AAT should be seen as acomplimentary intervention to other nursing interventions when nursing peoplewith dementia.

No description available.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen leder till utmaningar för hälso- och sjukvården. Incidensen av demens ökar med åldern och är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, det finns inget botemedel. Den medicinska behandlingen som används mot symptom har flertalet biverkningar. Forskning har visat på hälsofördelar för patienter vid kontakt med vårddjur men på grund av allergi- och infektionsrisk har i stället robotdjur börjat användas som ersättning för levande djur. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inverkan av djurassisterad terapi i form av robotdjur hos personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie, vilken följde Polit och Becks niostegsmodell, baserat på 18 artiklar av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tematisk analys användes som dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades, psykisk inverkan, fysisk inverkan och social inverkan. Primära fynd var övervägande positiva effekter gällande sinnesstämning, livskvalitet, agitation och social interaktion. Slutsats: Användning av robotdjur kan vara ett användbart verktyg för sjuksköterskan vid omvårdnad av personer med demenssjukdom då det visat på goda effekter. Mer forskning krävs för att konstatera inverkan, nytta, design och implementering. / Background: The aging population in the world is challenging to the society and healthcare. Dementia is one of the most common neurodegenerative diseases and there is no cure. Medical treatment is symptomatic and includes many side effects. Research on care animals has shown health benefits for the patients. However, due to allergies and risk of infection, robotic animals could be an interesting substitute to live animals in the care of elderly. Aim: To describe the impact of animal-assisted therapy, i.e. robotic animals, in people with dementia. Method: A literature study based on 18 original articles with qualitative, quantitative, and mixed methods. Thematic analysis was used as data analysis. Results: Three main themes were identified; psychological impact, physical impact, and social impact. The results showed opportunities for development regarding the design of the robot and predominantly positive effects regarding aspects such as well-being, quality of life, agitation, and social interaction. Conclusion: Robotic animals can be a useful tool for nurses when caring for people with dementia, as it has shown beneficial effects. More research is needed to establish impact, benefits, and implementation.

Bakgrund Djur tjänar som lojala och betydelsefulla följeslagare, som förser oss med villkorslös kärlek, tillgivenhet, och kamratskap. Varje människa är unik och ska bemötas efter sina förutsättningar. Det humanistiska perspektivet på hälsa, som kopplar ihop själ, kropp, och ande samt ser människan ur ett helhetsperspektiv, överskuggas ofta av den biomedicinska modellen där sjukdom beskrivs som något som drabbar personen utifrån, där denne inte aktivt behöver delta i behandlingen. Då den psykiska ohälsan ökar markant världen över skulle patienter kunna gynnas av fler komplementära behandlingsmetoder som väver in det humanistiska perspektivet på hälsa. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Metod Denna litteraturöversikt är icke-systematisk och har baserats på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design samt tre med mixad metod där den kvalitativa delen inkluderades. Artiklarna inhämtades från de två databaserna PubMed och CINAHL. De granskades därefter utifrån bedömningsunderlaget för vetenskaplig klassificering och kvalitet som används av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys gjordes sedan för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning varav tre artiklar med mixad metod användes som utgångspunkt. Två kategorier identifierades från den integrerade analysen: Förbättrad livskvalitet och Utvecklade relationer. Vidare sammanställdes även fyra underkategorier vilka var: Ökat självförtroende och självkänsla, Ökat välbefinnande, Ömsesidig vänskap samt Ökad samhörighet. Artiklarna beskriver hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Återkommande i de analyserade resultaten var att djurterapi i dess många olika former verkar ha en direkt samt indirekt positiv inverkan på personer med psykisk ohälsa, där den pådrivande faktorn verkar vara den utvecklade relationen människa och djur. Denna relation blir i sin tur en katalysator till en rad olika faktorer såsom tillit till andra och sig själv, ett ökat självförtroende, samt en förbättrad känsla av sammanhang. Slutsats Att integrera djurassisterad terapi inom omvårdnad för personer med psykisk ohälsa kan vara ett värdefullt verktyg för att stärka människors känsla av sammanhang. Resultaten verkar tyda på att djurassisterad terapi ger en positiv inverkan på den psykiska ohälsan, vilket kan ge underlag till att vidareutveckla denna terapiform som en komplementär behandlingsmetod för att utveckla den psykiatriska vården. / Background Animals serve as loyal and meaningful allies, providing us with unconditional love, affection, and companionship. Each person is unique and should be treated according to their own personal circumstances. The humanistic perspective on health, which connects the soul, body and spirit and views the person from a holistic perspective, is often overshadowed by the biomedical model where illness is described as something that affects the person from the outside, where he does not need to actively participate in the treatment. As mental illness is increasing significantly worldwide, people could benefit from more complementary treatment methods that weave in the humanistic perspective on health. Aim The aim for this literature review was to describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Method This literature review is non-systematic and has been based on 16 scientific articles with a qualitative design which also includes three mixed method ones where the qualitative part was included. The articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL. They were then reviewed based on the assessment basis for scientific classification and quality used by Sophiahemmet University. An integrated data analysis was then done to analyze and compile the results. Results The result is based on 16 scientific articles with a qualitative focus, in which three of those had a mixed method as a starting point. Two categories were identified from the integrated analysis: Improved quality of life and Enhanced relationships. Furthermore, four subcategories were compiled which were: Increased self-confidence, Increased well-being, Mutual friendship, and Increased affinity. The articles describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Recurring in the analyzed results was that animal therapy in its many different forms seems to have a direct and indirect positive impact on the persons experiencing mental illness, where the driving factor seems to be the developed relationship between human and animal. This relationship in turn becomes a catalyst to a number of different factors such as trust in others and oneself, increased self-confidence, and an improved sense of coherence. Conclusions Integrating animal assisted therapy in nursing care for people with mental illness can be a valuable tool to strengthen people's sense of coherence. The results seem to indicate that animal-assisted therapy has a positive impact on mental illness, which can provide a basis for further developing this form of therapy as a complementary treatment method to develop the field of psychiatric care.

Bakgrund: Redan på 1790-talet visades positiva interaktioner med djur ge fördelar för människor. Djur har funnits vid människans sida sedan tusen år tillbaka och under de senaste 50 åren har implementeringen av djurassisterad terapi ökat. Omvårdnadsgrundaren Florence Nightingale talade tidigt om vikten av djurens närvaro inom vården för att underlätta behandlingsprocessen. Tidigare studier indikerar att vidare forskning behövs gällande undersökning av effekterna som djurassisterad terapi har på människans hälsa och välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva och sammanställa patienters mätbara och erfarna effekt på välbefinnande av djurassisterad terapi inom barnsjukvård.  Metod: En beskrivande litteraturstudie sammanställd från 11 vetenskapliga artiklar. Sju kvantitativa, två mixade och två kvalitativa artiklar.  Huvudresultat: Hundassisterad terapi ökade välbefinnande och påverkade barnens sjukhusvistelse positivt. Terapihundbesöken minskade barnens stress, ångest, irritation, depression och smärta. Barnens känslohantering underlättades och kommunikation samt social interaktion förbättrades av terapiformen enligt föräldrar och vårdpersonal.  Slutsats: Barn uppvisade uppmätta psykologiska, fysiologiska och sociala effekter av hundassisterad terapi som ökade deras välbefinnande samt påverkade deras sjukhusvistelse positivt. Erfarenheter visar att terapiformen uppskattas av både barn, föräldrar och vårdpersonal. Barnet fokuserade och distraherades av terapihunden vilket underlättade behandlingar och minskade komplikationer. Resultatet visar att hundterapi är en gynnsam terapimetod. / Background: As early as the 1790s, positive interactions with animals were shown to bring benefits to humans. Animals have been by man's side for thousands of years, and in the last 50 years, the implementation of animal-assisted therapy has increased. Nursing founder Florence Nightingale spoke early on about the importance of the presence of animals in nursing to facilitate the treatment process. Previous studies indicate that further research is needed regarding the investigation of the effects that animal-assisted therapy has on human health and well-being.Aim: The aim of the study was to describe and compile patients measurable and experienced effect on well-being of animal-assisted therapy in pediatric healthcare.  Methods: A descriptive literature study compiled from 11 scientific articles. Seven quantitative articles, two mixed-methods and two qualitative methods.  Main results: Dog-assisted therapy increased well-being and positively affected the children's hospital stay. The therapy dog ​​visits reduced the children's stress, anxiety, irritation, depression and pain. The children's emotional management was facilitated and communication and social interaction were improved by the form of therapy, according to parents and healthcare professionals. Conclusion: Children showed measured psychological, physiological and social effects of dog-assisted therapy that increased their well-being and positively affected their hospital stay. Experience shows that the form of therapy is appreciated by both children, parents and healthcare professionals. The child was focused and distracted by the therapy dog, which facilitated treatments and reduced complications. The results show that dog-therapy is a beneficial therapy method.

Dogs and humans have been living side by side as far back as it is possible to study history. It has always been some type of interaction between dogs and humans, and often it has been shown with a perspective on mental health. The background of this study presents the history between the dog and human, animal assisted therapy, dogs inside of the care environment and autism. This study's aim is to look at how the dog impacts children with autism, but also how it is possible to integrate dogs in the work of a socionom. This study is a systematic literature study containing qualitative and quantitative articles. The analysis has been made by thematic analysis and a theoretical analysis because the empiricism has been analyzed through the theory, The human-animal relational theory. The result has been categorized in three categories; Dog in a therapeutic environment, Dog in the home, Dog and nature. The categories help navigate against the aim of the study. The result shows positive effects. The positive effects that have been shown are developed cognitive abilities like social interaction, possibility to regulate emotions and developed abilities to communicate.

Andelen äldre personer &gt; 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.