Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed. Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990. Efter granskning av artikelresultatet skapades relevanta teman. Resultat: Majoriteten av de för studien inkluderade artiklarna visade att AAT minskade aggressivt och agiterat beteenden hos personer med demenssjukdom. Även gällande ökning i socialt deltagande samt att lindring av oro kunde positivt resultat ses. Flertalet av studierna i artiklarna kunde påvisa signifikanta resultat, men det finns avvikelser. Slutsats: AAT har generellt visat en positiv påverkan hos personer med demenssjukdom, både gällande sinnestämningar och sociala beteenden. För att ytterligare säkerställa kvalitén i en litteraturstudie är det en fördel att använda ytterligare artikeldatabaser för att inte exkludera relevant forskning. Mer forskning behövs för att vidare understryka effekter av hundassisterad terapi. / Background: Animal-assisted therapy (AAT) is when animals are involved in treatment programs with the goal to improve physical and mental health in patients with for example dementia. Care in dementia should be based on a patient-centered approach to promote the well-being or quality of life of the person being cared for. Healthcare personal can to some extent make an assessment of the patient's observed quality of life through for example, assessing pain expressions or signs of anxiety. Objective: A literature study was chosen to create a comprehensive insight into the current field of research regarding how dementia patients affected by AAT in some respects. Databases for articles used were CINAHL and PubMed. Nine quantitative articles were selected after completing the performance review in which they were assessed as medium or high. They were selected on the criteria that they were written in English, Quantitative, were available through Uppsala University's search engine, free and published after 1990. After a review of the articles relevant themes where created. Results: The majority of the articles included showed that AAT reduced aggressive and agitated behaviors in dementia patients. An increase in social participation and a relief of anxiety could be seen as a positive result. Most of the studies where able to demonstrate significant results, but there are deviations. Conclusion: To further ensure the quality of a literature review it is advantageous to use additional databases to not exclude relevant research. More research is needed to further underline dog assisted therapy.

Background: Dementia is an umbrella term for a group of diseases that affects the brain and causes cognitive impairment. Animal-assisted Therapy's goal is to meet patients' physical, psychological and social dimensions within the current health care field. To avoid problems like infections and allergy, robotic animals has been developed. The purpose of robotic animals is to induce relaxation and well-being of persons with cognitive impairment for example.Purpose: To compile scientific articles on which effects care dog and robotic animals have on mental and physical health in patients with dementia. Method: A literature review consisting of nine quantitative research articles. The databases used were PubMed and CINAHL.Results: Several of the studies shows positive effects on quality of life, increased social behavior, increased sense of satisfaction and a decreased sense of loneliness. Results of the interventions effect on agitation and anxiety varies, one study shows unchanged behavior in the intervention group while the control group's agitation behavior increased during the same period. Effect on depressive symptoms was only assessed after the intervention with care dog and none of the studies were able to show any significant effect of treatment. The results show no effect on physical well-being.Conclusion: The results of this study show that intervention with care dog or robotic animals might have positive effect on the wellbeing of older people with dementia. The results are not generalizable. More controlled studies need to be done with clear descriptions of the intervention approach and the participants' status to assure the evidence of the interventions. / Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för en grupp olika sjukdomar som drabbar hjärnan och därmed orsakar kognitiv svikt. Djurassisterad terapi har som mål att tillgodose patienternas fysiska, psykiska och sociala dimensioner inom aktuellt vårdområde. För att undvika problem som infektioner och allergi, samt för att effektivisera vården har robotdjur utvecklats. Robotdjurs syfte är att framkalla välbehag och avslappning hos personer med exempelvis kognitiv nedsättning. Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka effekter vårdhund och robotdjur har på psykisk och fysisk hälsa hos patienter med demenssjukdom.   Metod: En litteraturstudie bestående av totalt nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar på positiva effekter på livskvalitet, ökning av socialt beteende, ökad känsla av tillfredställelse och en minskad känsla av ensamhet. Resultat av interventionens påverkan på agitation och ängslan varierar, en studie visar på oförändrat beteende hos interventionsgruppen medan kontrollgruppens agitationsbeteende ökade under samma period. Påverkan på depressionssymtom var endast utvärderat efter intervention med vårdhund och ingen av studierna kunde visa någon säkerställd effekt efter behandling.  Resultatet visar ingen påverkan på fysiskt välbefinnande. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att intervention med vårdhund eller robotdjur kan ha positiv effekt på välbefinnande hos äldre personer med demens. Resultatet är inte generaliserbart då studierna varit små och upplägget varierat. Fler kontrollerade studier behöver göras med tydliga beskrivningar av interventionens upplägg och deltagarnas status för att säkerställa interventionens evidens.

No description available.

No description available.

Bakgrund Vårdhunden förekommer inom hälso- och sjukvården vid vård av vuxna och äldre. Vårdhundar är certifierade hundar som genomgått träning och bedömning av fysiska och mentala egenskaper. Miljö är ett komplext begrepp med flera dimensioner och perspektiv. För barn kan miljön inom hälso- och sjukvården ofta upplevas som främmande och stressframkallande. I vården av barn ingår även deras föräldrar och därmed finns ett behov av familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvården. Användning av vårdhund inom barnsjukvården är ett nytt koncept i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva vilken påverkan användningen av vårdhund har för miljön inom barnsjukvården. Metod Metoden som användes var integrerad litteraturöversikt. 15 vetenskapliga studier om vårdhund i en miljö där barnsjukvård bedrivs inkluderades. Patientgruppen som undersöks är barn till och med 18 år. Studierna söktes upp i databaserna CINAHL och PubMed och är primärkällor som antingen är etiskt granskade eller redovisar väl etiska överväganden. Datan analyserades genom att sortera de inkluderade studiernas resultat i likheter och skillnader som blev grunden för de teman och subteman som presenteras i vårt resultat. Resultat Att inkludera en vårdhund i miljön inom barnsjukvården kan påverka psykologiska variabler som smärta, stress, ångest, sinnesstämning och sociala beteenden samt fysiologiska variabler som blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kortisolhalt och neurologisk aktivitet. Föräldrar och omvårdnadspersonal ser att vårdhunden kan fungera som en motivation och distraktion för barn och kan själva påverkas. Slutsats En vårdhund i miljön kan påverka barn som vårdas psykologiskt och fysiologiskt på olika sätt. Vårdhundens påverkan är individuell. Det råder en positiv inställning hos föräldrar och omvårdnadspersonal om att inkludera en vårdhund i miljön i barnsjukvården. Nyckelord: Vårdhund, djurassisterad terapi, miljö, barnsjukvård

Bakgrund: Vårdhund är en utbildad hund som tillsammans med en vårdutbildad hundförare arbetar med olika klientgrupper. Att använda vårdhund har blivit vanligare inom vård och omsorg. Vårdhunden har visat sig ha positiva effekter på människan. Syfte: Beskriva hur och varför arbetsterapeuten arbetar med vårdhund som intervention. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjufrågor. Nio deltagare valdes med bekvämlighetsurval samt avsiktligt urval. Ett antal inklusionskriterier valdes för urvalsgruppen; (1) legitimerade arbetsterapeuter. (2) arbetar med, alternativ ha erfarenhet av att arbeta med vårdhund som intervention. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen gav tre huvudkategorier som innefattar relationsbyggande, meningsfullhet och motivation. Sammanställningen visar att arbetsterapeuterna använder vårdhund som intervention för att bygga relationer, motivera till aktivitet och delaktighet samt för att öka meningsfullheten för klienten i aktivitet. Slutsats: Arbetsterapeuten involverar vårdhunden i behandlingssituationen med klienten, låter hunden ta eget initiativ och kontakt. Arbetsterapeuten gör klienten delaktig i hundens skötsel. Vårdhunden används som intervention för att motivera klienten till delaktighet i aktivitet. Hunden öppnar upp för kommunikation och underlättar i relationsbyggandet mellan arbetsterapeut och klient. Vårdhunden kan minska ångest och oro samt gör behandlingssituationen roligare och mer avslappnad.

Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

Bakgrund  Hälsa är den centrala målsättningen inom omvårdnad och alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Terapeutisk användning av djur finns beskrivet sedan 1700-talet men fram till idag är implementering av djurassisterad terapi vid vård och omsorg av barn begränsad. Tidigare har djurassisterad terapi använts flitigt inom exempelvis äldreomsorg för personer med demens. Relationen mellan människa och djur kanske även kan tillämpas inom vård och omsorg för att minska smärta, stress, depressiva symtom och öka social kompetens hos barn.  Syfte  Syftet var att beskriva tillämpning av djurassisterad terapi inom vård och omsorg för att främja barns hälsa.  Metod  Litteraturöversikt har valts som metod. Totalt 16 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Två artiklar påträffades via manuella sökningar. Urvalskriterier tillämpades för att begränsa sökningarna. De inkluderade artiklarna sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Resultatet presenteras under två huvudrubriker vilka utformats efter frågeställningarnas formulering. I resultatet framgick att djurassisterad terapi kan tillämpas vid smärta, stress, depressiva symtom och för att utveckla social kompetens hos barn. Genom att tillämpa djurassisterad terapi inom vård och omsorg kan barns hälsa främjas.  Slutsats  I denna litteraturöversikt framkommer det att djurassisterad terapi kan tillämpas vid vård och omsorg för att främja barns hälsa vilket ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Därför skulle djurassisterad terapi kunna tillämpas som stöd i omvårdnaden inom vård och omsorg för att främja barns hälsa kring områden som smärta, stress, depressiva symtom och social kompetens.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och påverkar människors hälsa samt välbefinnande. Det har konsekvenser som livsleda och suicid. Behandlingar som vanligtvis används är psykofarmaka och psykoterapi men en komplementär behandling som djurassisterad terapi skulle eventuellt ytterligare kunna hjälpa patienten till ökat välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva betydelsen av djurassisterad terapi i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod Allmän litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar (11 kvantitativa och 4 kvalitativa) analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Kvalitetsgranskning gjordes enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra teman; "Depressiva symtom", "Ångest", "Hanterbarhet" och "Välbefinnande". Analysen gav ett starkare stöd för positiva samband eller effekter av DAT relaterat till ångest, hanterbarhet, välbefinnande och social förmåga. Avseende depressiva symtom var resultaten motstridiga. Slutsats Resultaten visar att djurassisterad terapi hos patienter med psykisk ohälsa kan ha positiv verkan. Djuren ersätter patientens avsaknad av sociala nätverk och underlättar för patienten att klara av vardagen. Vår slutsats är att djurassisterad terapi kan vara ett bra komplement till de vanliga behandlingarna mot psykisk ohälsa. Däremot anser vi inte att djurassisterad terapi på egen hand kommer att lösa hela mångfalden av psykisk ohälsa. Inom klinisk omvårdnad skulle sjuksköterskan kunna använda sig av djurassisterad terapi tillsammans med kunskap och evidensbaserad vård, som ett verktyg för interaktion och främjande av hälsoprocessen hos patienten. Däremot behövs mer forskning inom ämnesområdet för att kunna bedriva vården evidensbaserat.

AbstractTitel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontextFörfattare: Niemi, Carolin & Widerberg, SusanneSyftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.